Syfte: Studien syftar till att kartlägga uppgiftsväxling från undersköterskor inom äldreomsorgen till andra yrkesgrupper eller digitala och tekniska hjälpmedel.  Avsikten är att personal med kompetensförsörjningsansvar inom kommuner ska kunna ha användning av kartläggningen i sitt arbete. Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi. En fallstudie genomfördes med sex respondenter från ett äldreboende i Kalmar kommun med semistrukturerade intervjuer.  Slutsats: Resultatet visar att uppgiftsväxling sker på boendet mellan undersköterskor och lokalvårdare som sköter städning, samt biträden som sköter köks- och måltidshantering. Uppgiftsväxlingen sker även från undersköterskorna till digitala och tekniska hjälpmedel i viss mån. Uppgiftsväxlingen som sker på boendet kan utökas genom att arbetsuppgifter rörande administration omfördelas samt mer uppgiftsväxling till biträden gällande köks- och måltidshantering. Även digitala och tekniska lösningar kan utvecklas för att arbetsuppgifter ska förenklas eller omfördelas. Resultaten visar även att det finns faktorer som kan påverka i vilken grad uppgiftsväxling kan ske och vara framgångsrikt. Detta kan handla om personalens attityder, samarbete mellan yrkesgrupper, omsorgstagarens säkerhet, tydliga rollfördelningar och ekonomiska förutsättningar. Uppgiftsväxling på boendet har frigjort arbetstid för undersköterskor, vilket tyder på att fortsatt utveckling av uppgiftsväxling kommer leda till att kompetens kan användas effektivare än vad det gör idag.

The objective of this study is to examine the perspectives and preferred actions by managers at elderly care home facilities regarding ethical dilemmas that may emerge when elderly people fall in love. Previous research is mainly focused on ageism and the sex-life of elderly people at care homes. Less attention is paid to their love-life and the view of the managers is often overlooked. Researchers tend to interview and observe the staff, such as nurses and assistant nurses, rather than the managers. In order to provide information to reduce this knowledge gap, this study is based on interviews with managers at elderly care homes in Sweden using the vignette-method.The analysis of this study is based on ethical theory, which is divided into two main orientations called duty-based ethics and consequentialist ethics. Ethical theory is used as a tool for analyzing the data in order to discover which ethical orientation the managers prefer to base their arguments on. The conclusion of this study shows that neither duty-based ethics, nor consequentialist ethics is more often used than the other. The managers motivate their arguments and actions on both ethical orientations without being solely reliant on neither one. Furthermore, the conclusions of this study state that the managers value autonomy and the well-being of the elderly as well as their spouses. However, they all pointed out that ethical dilemmas derived from love in elderly care homes are complex to deal with and more knowledge is needed.

Syftet med denna studie är att belysa hur upplevelsen gällande dokumentation bland personal inom hemvården ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmässigt utvalda ur personalen på tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gällande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden är fördelad, då ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, både gällande möjligheten till att använda de redskap som finns tillgängliga inom arbetsplatsen samt tillräckliga språkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har även nämnts som viktiga faktorer. Tillgängligheten av verktyg, främst datorer visade sig ha en stor inverkan på personalens upplevelser gällande tiden. En annan faktor som pekades ut var arbetsklimatet, som var påverkat av det stöd som erbjöds från personalgrupp och enhetschef vid problem gällande dokumentationen. Den sista större faktorn gällande upplevelsen av dokumentationen visade sig vara att den ger en trygghet, något som skyddar både personal och brukare. För att vidare belysa resultaten av denna studie, användes två teorier, KASAM (Känsla av sammanhang) och systemteorin. / The purpose of this study is to shed some light regarding the experiences among personnel within home care services about documentation as a work activity. This is done by a quality study with six randomly selected personnel for an interview from three workplaces within a medium sized city in Sweden. The result of this study shows a pattern among the participants in certain areas. The primary factor that shapes the experience regarding documentation among personnel tend to be how the working time is distributed, since no specific time set aside for documentation only in the schedule. This tends to be a stress factor amongst the personnel. The importance of knowledge, both regarding the ability to use the tools available within the workplace and the language skill needed to properly document has been mentioned as important factors. The accessibility of tools, primary computers has a major impact on the experience of time amongst the personnel. Another factor that was pointed out was the working climate, which was affected by the support offered by both other personnel and head of unit should problems regarding documentation arise. And lastly a major factor regarding the experience about documentation turned out to be the safety it gives regarding the rule of law, which protected both the personnel and patients. To further shed light regarding the results of this study, two theories were applied, “sense of coherence” and systems theory.

Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.

The aim of this study was to examine and increase the understanding for how the nursing staff and unit managers in the municipality “Emmaboda” experience language barriers impact on their work and their opportunity to give equal care to the elder who do not master the Swedish language. Through the choice of qualitative method eight semi structured interviews have been held, two of these interviews were held with unit managers and six of these were held with nursing staff. The result has been analyzed on the basis of the qualitative analysis method, previous research and the concepts of inclusion and exclusion. The results show that the majority of the respondents experience that they can not give equal care to the elders regardless of which language the elders speak. The nursing staff experience also shows that the resources the municipality has in place is not enough to manage language barriers in elderly care. The result also shows that elders who do not manage the Swedish language are at risk of being affected by exclusion. Through Emmabodamodellen’s unique work, the municipality can in some ways promote the needs of the individual at the center and also promote inclusion. Our conclusion is that the right to equal care remains but it will take further more research to investigate which resources is needed to make it possible for the nursing staff to offer equal care, contribute to inclusion and counteract exclusion.

Förbättringsarbetet genomfördes i ett serviceområde med särskilt boende och hemtjänst inom kommunal äldreomsorg där upplevelsen var att arbetsmiljön hade brister och att arbetet för den äldre personens delaktighet hade behov av att utvecklas. Syftet med förbättringsarbetet och studien var att genom införandet av ett systematiskt arbetssätt för ökad delaktighet för den äldre personen, Individens behov i centrum (IBIC), att omsorgspersonalens arbetsmiljö skulle bli bättre samtidigt som den äldre personens delaktighet skulle förbättras.Förbättringsarbetet utgick från Nolans förbättringsmodell och genom SWOT-analys, Ishikawa diagram och en påverkansanalys utvecklades förståelsen för de utmaningar som fanns. Förbättringsarbetet innebar utbildning och ökad kunskap inom IBIC för omsorgspersonalen. Arbete med att upprätta genomförandeplaner med delaktighet för den äldre personens och dennes mål för sin insats pågår. I förbättringsarbetets del där den äldre personens delaktighet skulle granskas via genomförandeplanen kan än så länge inga förbättrade resultat synliggöras.Studien genomfördes som en fallstudie med en abduktiv ansats. Genom att följa omsorgspersonalens uppfattning om deras arbetsmiljö via fokusgruppsintervjuer och enkät kan slutsats dras att det finns tendenser till en förbättrad arbetsmiljö genom att arbeta med den äldre personens delaktighet och att utföra ett arbete som delvis kan följas systematiskt. / The improvement work was carried out in a nursing home and home care in municipal elderly care where the experience was that the work environment had shortcomings and that the work for the individual's participation needed to be developed. The purpose of the improvement work and the study was that through the introduction of a systematic way of working for increased participation for the individual, the individual's needs in the center (IBIC), that the care staff's work environment would be better while the individual's participation would be improved.The improvement work was based on Nolan's improvement model and through SWOT analysis, Ishikawa diagrams and an impact analysis, the understanding of the challenges that existed was developed. The improvement work meant training and increased knowledge within IBIC for the care staff. Work is underway to establish personal care plans with the participation of the individual and the individual's goals for their need of support. No positive results, this far, have been visible regarding this improvement work.The study was conducted as a case study with an abductive approach. By following the care staff´s perception of their work environment via focus group interviews and questionnaires, it can be concluded that there are tendencies towards an improved work environment by working with the older person´s participation and to perform a work that can be partially followed systematically.

Bakgrund: Forskning om missförhållanden visar att äldre som bor på särskilda boenden utsätts för olika former av missförhållanden. De olika formerna av missförhållanden som sker inom äldreomsorgen kommer till uttryck på olika sätt, såsom psykisk och fysisk vanvård samt försummelse. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur omvårdnadspersonal uppfattar eventuella missförhållanden inom äldreomsorgen och varför de tror att missförhållanden uppstår på särskilda boenden. Syftet var även att utifrån Theory of Reasoned Action tolka omvårdnadspersonalens potentiella agerande i situationer då det uppstår missförhållanden. Metod: Studien nyttjade en kvalitativ forskningsmetod i form av en vinjettstudie medfokusgrupper. Materialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att omvårdnadspersonalen hade olika uppfattningar kring missförhållanden. Brist i arbetsmiljö såsom tidsbrist, personalbrist och stress var troliga orsaker till missförhållanden. Genom Theory of Reasoned Action indikerades att kollegors påverkan, så kallade ”subjektiva normer” och egna attityder kan bidra till en förståelse om varför missförhållanden uppstår på särskilda boenden. / Background: Research on elder abuse shows that elderly people living in nursing homes are exposed to various forms of abuse. The various forms of abuse that occur in elderly care are expressed in different ways, such as mental and physical abuse, and neglect. Aim: The aim of the study was to investigate how nursing staff perceive possible elder abuse in elderly care and why they believe that elder abuse occurs in nursing homes. The aim was also to interpret the nursing staff's potential actions in situations where elder abuse occurs based on the Theory of Reasoned Action. Method: The study used a vignette methodology with four focus group interviews. The material was analysed through thematic analysis. Results: The results showed that nursing staff had different perceptions of elder abuse. The respondents believed that, among other things, deficiencies in the work environment such as lack of time, staff shortages and stress were likely reasons for elder abuse. The Theory of Reasoned Action indicated that colleagues' influence, also known as "subjective norms" and their own attitudes can contribute to an understanding of why elder abuse occurs in nursing home.

Dementia is one of the biggest global challenges within healthcare of our timeand to develop the interventions and preventions of this condition is important tobetter the quality of life for these individuals (Livington et al., 2017). In fall of 2018 the municipality of Kalmar established a team of specialists to assistassistant nurses in their care of the elders. The aim of this study is to understandhow a team of specialists cooperates with assistant nurses who work in dementiacare and if there are any differences in the view that the team has opposite to theassistant nurses. This study is based on semi-structured interviews with the teamof specialists and assistant nurses that works in residential homes with a focuson dementia and has had experiences from the team's work. The interviews arealso analyzed through the theoretical model cooperation theory. The studyindicates that there are several areas where the team of specialists has a positiveimpact in helping the assistant nurses. They provide education, both practicaland emotional support by giving advice and being a source where the assistantnurses can ventilate their concerns. They provide security for the workers whohave good attitudes towards the team in most areas of their work.

Tidigare forskning menar på att det gynnar en organisation att börja arbetet med ett arbetsgivarvarumärke internt, att erbjuda befintliga medarbetare betydande attribut och på så vis uppfattas som autentisk, attraktiv och unik. Detta i sin tur skapar ambassadörer för organisationen och ett gott rykte som arbetsgivare vilket attraherar potentiella medarbetare (Backhaus & Tikoo, 2004; Lundkvist, 2015; Maxwell & Knox, 2009). En del av kritiken som riktas mot employer branding bygger på att medarbetare oftast inte efterfrågar unika attribut utan intresserar sig för vanliga incitament men på ett mer förmånligt vis (Behrends et al., 2020). Syftet med denna kandidatuppsats var att skapa en förståelse för hur medarbetare vid HR-avdelningen och enhetschefer vid en kommunal äldreomsorgsförvaltning upplever att arbetet med arbetsgivarvarumärket kan bidra till att attrahera och behålla medarbetare. Studien har genomförts i en kommun i Dalarna. Eftersom vi sökte förståelse för kommunens arbete med sitt arbetsgivarvarumärke var en kvalitativ metod att föredra och åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Utifrån en tematisk analysmetod har materialet tematiserats och analyserats för att finna framträdande teman hos respondenterna. I studien antogs en abduktiv ansats eftersom en pendling mellan teori och empiri skett (jfr Langemar, 2008). Resultatet visade teman som upplevelsen av arbetsgivarvarumärket, betydande attribut, extern och intern kommunikation, attrahera och behålla medarbetare samt kommunens värdegrund och vision. Studiens resultat visade även att en betydande del av respondenterna saknade kunskap om begreppets betydelse och hur ett arbetsgivarvarumärke kan stärka organisationen samt bidra till att attrahera och behålla medarbetare. / Previous research means that it benefits an organization to start work with an employer brand internally, to offer existing employees significant attributes and thus be perceived as an authentic, attractive and unique employer. This creates ambassadors for the organization and a good reputation as an employer, which attracts potential employees (Backhaus & Tikoo, 2004; Maxwell & Knox, 2009; Lundkvist, 2015). The criticism directed at employer branding is based on the fact that employees often do not demand unique attributes but are interested in ordinary incentives but in a more favorable way (Behrends et al., 2020). The purpose of this bachelor thesis was to create an understanding of how employees at the HR department and unit manager at a publicly provided elderly care experience that the work with the employer brand can contribute to attracting and retaining employees. The study was conducted in a selected municipality in Dalarna. Since we sought understanding of the municipality’s work with its employer brand, a qualitative method was preferred and eight semi-structured interviews were conducted. Based on a thematic analysis method, the material has been thematized and analyzed to find prominent themes with the respondents. In the study, an approach was assumed because a oscillation between theory and empiricism took place (cf. Langemar, 2008). The results showed themes such as the experience of the employer brand, significant attributes, external and internal communication, attracting and retaining employees and the municipality's values and vision. The results of the study also showed that a significant proportion of the respondents lacked knowledge about the meaning of the concept and how an employer brand can strengthen the organization and thus contribute to attracting and retaining employees.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg