Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur genus framställs hos karaktärerna i två historiska romaner som används i årskurs 4-6. Mer specifikt undersöker studien hur centrala karaktärer i romanerna Drakskeppet (1997) och Nattkorpen (2021) skildras utifrån ett genusperspektiv. I studien har en kvalitativ analys genomförts som undersökt vilka könsstereotypa respektive normbrytande egenskaper som centrala karaktärer ur de båda romanerna besitter. Utifrån analysen har karaktärerna sedan i resultatet kategoriserats som könsstereotypa eller normbrytande karaktärer. Resultatet visar att sju av tolv karaktärer som analyserats kan betraktas som normbrytande, medan fem av tolv analyserade karaktärer följaktligen är könsstereotypt skildrade. I resultatet framgår också att Drakskeppet innehåller fler könsstereotypa skildringar än Nattkorpen. Med utgångspunkt i analys och resultat har studien i resultatdiskussionen kunnat jämföra hur genus framställs i de båda romanerna och belysa aspekter kring hur miljön i romanerna påverkar hur genus framställs. Resultatet har också utmynnat i en diskussion kring hur romanerna påverkar elevers uppfattning om genus och hur de i undervisningssituationer kan användas för att utveckla eleverna uppfattning om genus och få elever att ifrågasätta traditionella genusmönster. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-06-03</p>

Mobbning är ett problem som rör såväl vuxna som barn. Skolan är en plats där alla ska känna sig trygga ändå går många barn dit med en klump i magen. Arbetet mot mobbning ställer stora krav på skolorna och det krävs kunniga och engagerade lärare. Genom att lyssna på vad elever har för tankar kring ämnet kan pedagoger dra stor lärdom. Syftet och frågeställningen med detta arbete är att ta del av vad elever har för tankar kring mobbning. Resultatet baseras på den enkät jag låtit elever i årskurs 3-5 svara. Arbetet redogör också för tidigare forskning kring ämnet. Jag tar också upp identitetsteori och sociala grupper. Slutsatsen är att många av eleverna någon gång har känt sig retade, utanför och ensamma. Några har även blivit slagna. Ytterst viktigt är att man tar barnen på allvar, även om det de upplever inte klassas som mobbning. Det visade sig att många av eleverna var väldigt öppna i sina svar och slutsatsen jag drar av detta är att det på var skola bör finnas enkätundersökningar för att ta reda på hur stämningen i klassen är. Viktigt när jag gjorde detta arbete var att lärarna i de berörda klasserna valde att följa upp min undersökning. Barnens tankar och erfarenheter kring mobbning väckte en del frågor hos mig men även förståelse för hur de tänker.

No description available.

Barn läser mindre på fritiden och somliga möter enbart skönlitteratur i skolan. Den nya läroplanen lägger stor vikt vid genus och könstillhörighet och ställer därmed krav på att läraren integrerar föreställningar om vad som kan ses som manligt, kvinnligt och olika könsidentiteter i sin undervisning. Syftet med denna studie blev därmed att undersöka hur olika könsroller framställs i skönlitteratur för elever i årskurs 4–6. Detta gjordes med hjälp utav en textanalys och ett förutbestämt schema som listar manliga respektive kvinnliga egenskaper. Urvalet bestod av sex skönlitterära böcker som används i klassrum i årskurs 4–6, de böcker som analyserats är Katitzi (Taikon, 2015), Geografens testamente (Ahnborg, 2020), Drakskeppet (Bylock, 1997), Hjärta av glas (Angerborn, 2022), Zombiefeber (Ohlsson, 2016) och Bröderna Lejonhjärta (Lindgren, 1973). Tidigare forskning visar att manliga och kvinnliga karaktärer framställs olika i skönlitteratur för barn och forskningen har även hittat ett mönster i hur karaktärer framställs beroende av vilket kön karaktärerna har. Studien bygger på en teori om genus och hur genus tar sig i uttryck i skönlitteratur med hjälp av ett schema som listar stereotypt manliga respektive kvinnliga egenskaper. Studiens resultat visar att karaktärerna i den analyserade skönlitteraturen, i en majoritet av fallen, uppvisar egenskaper som är både manliga och kvinnliga, oberoende av vilket kön karaktärerna har. Till exempel uppvisar kvinnliga karaktärer såväl manliga som kvinnliga egenskaper. Resultatet visar därmed att karaktärerna ofta visar på könsöverskridande identiteter i enlighet med vad som kan anses vara skillnader mellan manligt och kvinnligt. Att som lärare välja skönlitteratur med karaktärer som bryter mot könsstereotyper kan förhoppningsvis leda till meningsfulla diskussioner i klassrummet som utmanar elevers perspektiv på vad som kan anses vara manligt och kvinnligt. Slutsatsen för studien är att schemat som används i studien, precis som Nikolajeva påstår, inte är applicerbart på alla karaktärer i den utvalda litteraturen eftersom flertalet av dessa inte följer schemat för könsstereotyper. I enlighet med resultatet blir det svårt att hålla isär karaktären och karaktärens kön samt att tillskriva kön olika egenskaper.

Syftet med denna studie är att undersöka hur engelsklärare på mellanstadiet ser på och arbetar med flerspråkighet inom engelskundervisningen. Den forskning som ligger till grund för studien visar att transspråkande som arbetssätt gynnar språkutvecklingen. Metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Resultatet från studien visar att samtliga lärare är positiva till inkluderingen av elevers olika förstaspråk i engelskundervisningen och samtliga ser även fördelar med att undervisa i ett flerspråkigt klassrum. Trots detta uttrycker ingen av de intervjuade lärarna att deras elever utnyttjar sina förstaspråk i engelskundervisningen. Samtliga lärare beskriver hur de ser elevernas flerspråkighet som en resurs och är öppna för att tillämpa transspråkande i sin undervisning men anser sig vara för dåligt utbildade inom området och upplever en egen begränsning i elevernas olika förstaspråk. Resultatet visar även på en enspråkighetsnorm i engelskundervisningen då eleverna lär sig engelska genom svenska, trots att detta inte alltid är elevernas starkaste språk. / The purpose of this study is to investigate how middle school English teachers view and work with multilingualism in English teaching. The research that forms the basis of the study shows that translanguaging as a working method benefits language development. The method used in the study is semi-structured interviews. The results from the study show that all teachers are positive about the inclusion of students' different first languages in English teaching, and all also see advantages in teaching in a multilingual classroom. Despite this, none of the interviewed teachers express that their students make use of their first languages in English teaching. All teachers describe how they see the students' multilingualism as a resource and are open to applying translanguaging in their teaching but consider themselves too poorly educated in the area and experience their limitations in the students' different first languages. The result also shows a monolingual norm in English teaching as students learn English through Swedish, even though this is not always the students' strongest language.

En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer.  Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen.  Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.

Syftet med vår kunskapsöversikt är att kartlägga och diskutera vad forskningen lyfter om beröringspunkter mellan värdegrundsarbete och undervisning i de samhällsorienterade ämnena, genom att besvara följande frågeställningar: Vilka är beröringspunkterna mellan värdegrundsarbete och SO-undervisning? Hur arbetar lärare med skolans värdegrund i SO-undervisning? Genom en systematisk forskningsöversikt har vi utgått från syfte och frågeställning när vi sökt i svenska och internationella databaser, för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar. Vårt urval av källor ligger till grund för resultat, slutsats och diskussion.  Beröringspunkterna mellan värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena kan integreras på olika sätt inom SO-undervisningen. Det finns liknande värden och kunskapsstoff i värdegrunden och de samhällsorienterade ämnena. På så vis utgör de gemensamma värdena och kunskaperna beröringspunkterna. Det går att konstatera att det finns varierande metoder för hur lärare arbetar med skolans värdegrund i SO-undervisningen. Öppet klassrumsklimat, lärarens uppmuntran och relationer i klassrummet är en del av integrerat värdegrundsarbete. Även gruppövningar, dialog och kooperativt lärande är exempel på hur läraren arbetar med värdegrunden inom SO-undervisning. Det är dock inte alltid fördelaktigt för elever att diskutera då det finns komplext innehåll i samhällsorienterade ämnen som kan vara svåra för elever att ta sig igenom. Det framkommer även att integrering av värdegrunden i SO-undervisning, kan resultera i att ämnets kunskapsinnehåll riskerar att hamna i bakgrunden om värdegrundsarbetet upptar för stor del av undervisningen.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att analysera effektiva undervisningsmetoder för att förbättra elevers förståelse för tal i bråk- och decimalform. Studien har genomförts genom att samla in, granska och bearbeta forskning som besvarar vår frågeställning. Litteratursökningen gjordes via databasen ERIC och via manuell sökning. Resultatet visade effekten av tre undervisningsmetoder som skulle kunna bidra till ökad förståelse för tal i bråk- och decimalform: CRA-modellen, fysiska och digitala spel samt webbaserade verktyg. Resultatet visar på goda resultat hos de elever som arbetat med olika representationer i sin undervisning. Detta gäller även de elever som arbetat med webbaserad undervisning. Resultatet av undervisning som involverar spel visade att utformningen av spelet påverkade elevernas förståelse.