Denna studie handlar om hur övergången mellan årskurs 6-7 i teknikämnets centrala del tekniska lösningar går till. I studien tas det upp tidigare forskning inom området. Den metod som användes var intervjuer med några verksamma lärare inom teknikämnet för att se hur de anser att övergången fungerar. Samt har det även tagits reda på vad verksamma lärare har för önskemål om eventuella förbättringar kring övergångsarbeten mellan årskurs 6-7. De resultat som framkom är att det dels saknas styrning från ledning om hur ett effektiv och främjande arbete kring övergångar bör gå till, dels att det finns oklarheter kring teknikämnets innehåll i läroplanen som skapar osäkerhet för lärarna i undervisningssyfte. Detta leder till att arbetet med att skapa den röda tråden försvåras vid övergångarna i teknikämnets centrala del tekniska lösningar. Den slutsats som gjorts är att det finns ett engagemang hos lärarna att underlätta övergångarna i teknikämnet men att det måste finnas en ledning som styr för att det ska fungera

Studien syftar till att undersöka elevers användning av matematiska representationsformer inom området bråk. Studien syftar även till att undersöka vilka skillnader det finns mellan elever utifrån deras härkomst med avseende på deras val av representationsformer. Datainsamlingen skedde genom användning av frågeformulär, observationer samt elevintervjuer. Samtlig datainsamling ägde rum på en mångkulturell skola i tre klasser i årskurs 6. Totalt deltog 53 elever vid datainsamlingens början, och därefter valdes tolv elever ut för vidare intervjuer. Utifrån dessa presenteras och används enbart sex elever i studien. Som utgångspunkt för resultatet har ett ramverk av olika representationsformer skrivits ihop.   Resultatet av datainsamlingen visar att ett flertal elever väljer att använda sig av en en kombination av olika representationsformer, medan andra föredrar att använda sig av enstaka. De mest förekommande representationsformerna är bild och symbol. Vidare talar resultatet att det inte finns några uppseendeväckande skillnader med avseende på användningen av representationsformer utifrån elevernas härkomst.

Kunskapen om utomhuspedagogik har blivit mer aktuell för att komma ifrån den traditionella klassrumsundervisningen som sker inomhus. Det skapar möjlighet att den teoretiska kunskapen kan läras in praktiskt som kan ge eleverna fler inlärningsstrategier och som bidrar till inkludering. Syftet med kunskapsöversikten är att kartlägga vilka fördelar och hinder det finns med att bedriva utomhuspedagogik utifrån vetenskapliga studier samt vilka metoder som har använts i studierna. Metoderna som vi har använt för att kartlägga de utvalda studierna var att vi djupläste de vetenskapliga studierna och kartlagt forskningarnas innehåll i tabeller och figurer utifrån våra frågeställningar. Resultatet som redovisas utifrån de utvalda studierna är att många av deltagarna i studierna ansåg att utomhusundervisningen kan gynna elevernas lärande och bidra till deras medvetenhet om natur, miljö och ekologi. Utomhusundervisningen kan också underlätta för elever med svårigheter eftersom eleverna får möjligheten att skapa ett band mellan den teoretiska undervisningen i klassrummet med den praktiska undervisningen utomhus. Majoriteten av studierna beskriver att tidsbristen i schemat är en av de bidragande faktorerna till att lärare inte undervisar i utomhusmiljö. Det saknas även motivation och erfarenheter hos lärarna på grund av bristen av förberedelse och övning i utomhuspedagogik under lärarutbildningen.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur elevers inställning till matematiken påverkas av att de får betyg i årskurs 6, samt om deras inställning förändrats beroende på om de fått, enligt eleverna själva, ett bra eller mindre bra betyg. För att kunna uppnå detta valde jag att genomföra två kvantitativa enkätundersökningar med elever som går i årskurs 6. Enkätfrågorna på de två enkäterna var relativt lika, det för att kunna jämföra resultatet ytterligare. Resultatet av min undersökning visade att elever i årskurs 6 påverkas både positivt och negativt av att få betyg. En stor del av eleverna påpekade även att betygen får eleverna att fokusera mer på skolan samt det skolarbete som eleverna kommer att utföra. Samtidigt menade en majoritet av eleverna att de mer eller mindre upplevde stress på grund av betygen.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar algebraiska uttryck och ekvationer i två läromedel för årskurs 6: Koll på Matematik 6A och Mattedirekt borgen 6A. Studiens syfte är att studera algebraiska uttryck och ekvationer utifrån variationsteorins fusion, kontrast och generalisering. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att kunna undersöka varför flera elever upplever området som svårt och abstrakt. Två frågeställningar togs fram för granskning: Hur presenteras algebraiska uttryck och ekvationer i två olika läromedel? Hur varieras innehållet inom algebraiska uttryck och ekvationer? Resultatet visar att läromedlen har likheter och skillnader i sin presentation av algebraiska uttryck och ekvationer. Ett läromedel ger större utrymme för variabelns värde i olika ekvationer och behandlar även decimaler. Ett annat läromedel har större variation av olika variabler och behandlar aldrig decimaler. En variation kan även utläsas i kontrast, fusion och generalisering. Kontrast presenteras genom att visa flera felaktiga exempel för att visa vad något inte är. Dessutom genom jämförelse av två olika räknesätt för att kunna se samband, karaktärsdrag och skilja dem åt. Generalisering syns genom att visa samma figurer men uttrycka dem på olika sätt. Fusion uttryckts genom att variera innehållet från vad som tidigare varit känt för eleven. Slutsatsen är att läromedlen skapar goda förutsättningar för eleverna att upptäcka kritiska aspekter inom algebraiska uttryck och ekvationer.

Syftet med undersökningen är att försöka ta reda på om arbete med digitala lärresurser har någon påverkan på elevers prestationer inom området volym i matematik jämfört med traditionell undervisning. Undersökningen genomfördes i en årskurs 6 där klassen delades upp i två grupper. Grupperna bestod av en jämförelsegrupp som utsattes för manipulation och arbetade med volymenheter på dator samt en kontrollgrupp som fortsatte arbeta på det sätt som de var vana vid, dvs traditionellt, i matematikboken matte direkt borgen 6B. Båda grupperna genomförde ett för- och eftertest och blev däremellan undervisade samt arbetade med volymenheter med de två olika metoderna. Testen analyserades och jämfördes för att se vilket arbetssätt som gav bäst resultat. Resultatet visade att båda grupperna presterade bra redan vid förtestet och ökade prestationen lite vid eftertestet. Eleverna i kontrollgruppen presterade dessutom bättre än eleverna i jämförelsegruppen vilket kan bero på att undervisningen med de digitala lärresurserna inte nådde över två nivåer enligt Puenteduras SAMR-modell.

Denna studie syftar till att ge en fördjupad kunskap gällande hur ofta elever i årskurs 6 upplever att de får stöttning i de naturvetenskapliga ämnena.  Med hjälp av en enkätundersökning på ett antal olika skolor i mellersta Sverige visar det att eleverna ofta får feedback för att nå målen. Dock när det kommer till att utveckla elevernas egna inre feedback, så upplever eleverna att de sällan får möjlighet till att träna upp denna egenskap. Sammanlagt indikerar undersökningen att summativ feedback är mer framträdande än formativ feedback under elevernas lektioner i naturvetenskap.

Syftet med studien är att redovisa vilka inre och yttre faktorer som bidrar till elevers motivation i matematikämnet. Studien utgår från ett elevperspektiv i årskurs 6 med en avgränsning till algebra och ekvationer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Self-determination theory (SDT) där ett kompletterande ramverk skapats utifrån fem motivationsvariabler som syftar till att mäta elevers motivation. Som insamlingsmetod används både intervjuer och observationer och utgår därmed från ett elevperspektiv. Observationerna genomfördes på två olika skolor i årskurs 6 och totalt deltog fyra elever från vardera skola i intervjuerna. Resultatet av studien visade bland annat att elevers motivation påverkas av både inre och yttre faktorer där exempelvis lärarens roll, betyg och elevers målsättning spelade en betydande roll. Samtliga elever ansåg dessutom att motivation är en viktig egenskap att erhålla sig för att lyckas och för att utveckla sina kunskaper inom matematikens algebra

I detta examensarbete granskas ett digitalt läromedel i svenska för årskurs 4–6 med syfte att påvisa vilka uppgiftskulturer som speglas i läromedlets uppgifter till eleverna. Med uppgiftskulturer menas inom vilka kategorier som uppgifterna till eleverna tillhör. I denna granskning används Sten-Olof Ullströms (2009) definitioner och kategoriseringar av uppgiftskulturer som är uppgifter som läskontroll, uppgifter som flykt från texten och uppgifter för att dikta vidare. Under teori och tidigare forskning skrivs uppgifter som flykt från texten om till definitionen uppgifter med text som utgångspunkt. Vidare är syftet även att analysera de digitala mervärdena och kriterier för ett teknikstött lärande. De digitala mervärdena belyser huruvida det digitala läromedlet utnyttjar möjligheter som en tryckt lärobok inte har. Kriterier för teknikstött lärande fokuserar på interaktivitet, återkoppling, narrativa former, individanpassning, samarbetsformer samt på metakognitivt lärande. Analysen visar på att de dominerande uppgiftskulturerna är att eleverna möter uppgifter som läskontroll och uppgifter med text som utgångspunkt. Resultaten visar även att det enskilda arbetet är det mest frekvent förekommande gällande vilka arbetsformer eleverna uppmanas att arbeta i. Huvudslutsatsen presenterar att läromedlet är en bok på burk då det inte utnyttjar de möjligheter som finns gällande ett digitalt läromedel. Uttrycket ”en bok på burk” (s.230) kommer från Peter Gärdenfors (2010) beskrivning att det digitala läromedlet enbart skulle vara en digital version av en tryckt lärobok.

Studien är en läromedelsgranskning där uppgifter i valda läromedel granskas för att se ifall uppgifterna är utmanande för elever med matematisk fallenhet. Läromedlen i granskningen är ämnade för elever i årskurs 6. Uppgifterna som undersökts är läromedlens problemlösningsuppgifter. Problemlösningsuppgifter är vad läromedlen kallar för utmaningar. För att svara på frågeställningarna användes ett analysschema vid granskningen av uppgifterna. Det användes för att synliggöra innehållet i uppgifterna. Analysschemats syfte var även att identifiera uppgifter där kraven i analysschemat uppfyllts. Uppgifterna som uppfyller flest krav i analysschemat valdes ut för en djupare granskning. Resultatet av frågorna var att problemlösningsuppgifterna i läromedlen innehåller till största del tillräckliga utmaningar för att stimulera en elev med matematisk fallenhet. Alla uppgifter som undersöktes innehöll en variation av räknesätt. Uppgifterna uppmanade till kreativitet, var kopplade till en verklig situation och uppmanade till flera lösningsmöjligheter. De använde sig av ett abstrakt tänkande och krävde tidigare kunskap för att lösa uppgiften. Det fyra av sex uppgifter saknade var behovet av ny kunskap för att lösa uppgiften.