The earliest graves that are found in Sweden is the megaliths, the huge stone monuments created with boulders and open entrances. The megaliths origin is from the Middle Neolithic’s, but they have been reused for several millenniums. The very act of constructing these monumental stone chambers for the dead shows that these monuments were built to last through time. This master’s thesis deals with four different kind of grave types that spans through four different time periods in Southwestern Sweden. After the Middle Neolithic, monumental graves the hällkistan (stone cists), became the dominant grave type during the Late Neolithic. The cist varies in construction, some are meant to be entered but most are closed. During the Bronze Age a new kind of cists continues to be used and new are constructed although the culture tends to create big heaps, cairns, around the cist. During the late Bronze Age and early Iron Age the construction of the graves changes and the cists are instead present on grave fields. The paper compares the similarities between the graves, megalithic tombs, stone cists, cairns and grave fields, in their monumentality, construction, accessibility, content, and focuses heavily on the transmission between the grave types through the theoretical concept of Longue durée. I have also chosen to focus on the tradition of reuse, and Pierre Nora´s theoretical concepts about memory sites and memory environments. The slow slight changes to the grave traditions, constructions and rooms shows changes in ideology of the contemporary culture. My main focus is to identify and discuss the transformation of the grave room, from the Middle Neolithic monumental stone construction to the late Iron Age grave fields. Through my understanding of this process, I argue that the mentioned grave types are the same type of monument that slowly changes through a time span of roughly 4000 years. The changes are visible through very slight and slow processes.

Återanvändning av kläder är en växande konsumentpraktik och kommer ofta från konsumentens vilja att vara unika, köpa till ett lågt pris och göra ett miljövänligt val. Motiven för återanvändning har studerats, men väldigt få har undersökt varför dessa motiv uppstår. Frågan om det är demografiska aspekter bakom motiven uppstår. Denna studie är avsedd att bidra till luckan i litteraturen. Målet är att undersöka om klass och klassidentitet påverkar föreställningar om återanvändning av kläder. Studien har genomförts med intervjuer med fem tjänstemän. Data har analyserats med Bourdieus teori om habitus, för att identifiera deltagarnas kulturella eller ekonomiska kapital och om det skapar ett habitus som påverkar föreställningar om återanvändning. Analysen visar att det finns en dominerande föreställning om återanvända kläder som objekt med högt kulturellt kapital och lågt ekonomiskt kapital. Som ett resultat av denna föreställning måste återanvända kläder konsumeras frivilligt i förhållande till konsumentens ekonomiska kapital. Föreställningarna om återanvända kläder är nära förknippade med klassidentiteter. Informanterna föreställer sig att arbetsklassen och tjänstemannaklassen avstår återanvända kläder på grund av dess låga ekonomiska kapital. En föreställning om medelklassen med ett högt kulturellt kapital är kopplad till en föreställning om återanvända kläder med en högt kulturellt kapital. Studien fann flera föreställningar relaterade till klass men inget samband mellan informanternas separata klassidentitet och konsumtion av återanvända kläder kunde hittas. / The reuse of clothing is a growing consumer practice and often originate from the consumers wish to be unique, buy at a low price and make an eco-friendly choice. The motives for reuse have been studied but very few have explored why these motives emerge. Therefore, one might wonder whether there are demographic aspects behind the attitudes. This thesis is meant to contribute to the gap in the literature. The purpose is to explore if class and class identities affect conceptions on reuse of clothes. The research has been conducted by interviews with five consumers within the manager and professional classes. Data has been analyzed with Bourdieu’s theory on habitus to identify the participants cultural or economical capital and if it creates a habitus affecting conceptions on reuse. The analysis shows there is a dominant conception on reused clothes as objects with high cultural capital and low economical capital. Because of this conception consuming reused clothes must be chosen freely in relation to the consumers economical capital. Conceptions are closely related to class identities. The participants do not ideate the working class and the manager class consuming reused clothes due to its low economical capital. A conception of the middle class with a high cultural capital is linked with a conception on reused clothes with a high cultural capital. The study found several conceptions related to class but no correlation between the informant separate class identity and consumption of reused good could be found. This thesis is written in Swedish

<p>Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas.</p><p>I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras.</p><p>För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier).</p> / <p>Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system.</p><p>In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these.</p><p>To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).</p>

Abilia utvecklar, tillverkar och säljer tekniska hjälpmedel till personer som antingen har en fysisk eller psykisk begränsning som påverkar deras vardag. För att dra ner på kostnaderna och få en bättre enhetlighet vill Abilia att ytterförpackningarna ska standardiseras samt att ett flexibelt inrede som ska kunna anpassas till många av företagets produkter utvecklas. En förstudie lade grunden för projektet där många olika områden och metoder undersöktes. De existerade förpackningarna utvärderades, deras och produkternas livscykel kartlades varpå det framgick vilka som var projektets huvudanvändare. Dessa intervjuades och en kravspecifikation kunde sedan fastställas. Förstudien resulterade i att det fanns två grupper av produkter som lösningen måste kunna anpassas till. Lösningen måste även vara flexibel både för produkterna och för dess tillbehör. Hjälpmedelscentralerna som visade sig vara projektets huvudanvändare hade krav att lösningen skulle vara hållbar och ge förpackningen en strukturerad insida. Koncept genererades med hjälp av en praktisk idégenerering som resulterade i olika former och konstruktioner. Konceptval genomfördes genom diskussion med personal från Abilia samt genom en viktad konceptvalsmatris. Projektet resulterade i ett flexibelt och hållbart inrede i två lösningar. En produktpresentationsdel som har en konstruktion med nedvikbara flikar som gör det möjligt att kila fast produkter oberoende av storlek samt en flexibel tillbehörsdel som både kan regleras i höjdled och sidled. Lösningen uppfyller kraven från kravspecifikationen och har verifierats av experter inom området att den fungerar i verkliga situationer. Materialet i lösningen är det bäst anpassade för funktionen och är även det material som har lägst miljöpåverkan av de som undersöktes i projektet. / Abilia develops, manufactures and sells aids for people who have either a physical or mental limitations that affect their everyday lives. In order to save money and get a better uniformity Abilia want to standardize the packaging and develop a flexible interior that can be adapted to many of the company’s products. A pilot study laid the foundation for the project where many different areas and methods were examined. The existing packages were evaluated, and their and the products lifecycles were identified and that made it clear who the projects user was. They were interviewed and a product specification could be established. The pilot study resulted that it was two groups of products and the solution must be able to adapt to both. The solution must also be flexible to the products and their accessories. The Hjälpmedelscentralerna turned out to be the users in this project and they had requirements that the solution must be sustainable and provide a more structured inside of the packaging. Concepts were generated with a practical idea generation that resulted in different forms and constructions. The concept selection was made after discussion with the staff from Abilia and through a balanced concept selection matrix. The project resulted in a flexible and durable interior in two parts. A product presentation part which has a design with folddown flaps that allows the product to get stuck no matter which size and a flexible accessory which can be adjusted both vertically and horizontally. The solution fulfills the requirements from the product specification and has been verified by expert that it would work in real situation. The material in the solution is the best suited for the function and it is also the material with the lowest environmental impact of those surveyed in the project.

Ett växande problem i världen idag är att nå en hållbar matproduktion. Världens befolkning växer stadigt och miljontals människor lever på gränsen till svält. Fosfor är en icke-förnyelsebar resurs på jorden och ett av de näringsämnen jorden behöver för att ge bra avkastning. Fosfor förekommer i alla växter, djur och människor och kan återvinnas av naturen på egen hand. Ibland när människor och den moderna teknologin påverkar den naturliga cykeln så förändras den till ett öppet system där resurser överutnyttjas. I den här uppsatsen har fyra fallstudier från Sverige, Ghana, Thailand och Zimbabwe jämförts med fokus på hur organiskt hushållsavfall hanteras i de olika länderna. Resultatet visar inte på några större skillnader mellan utvecklingsländer och industrialiserade länder, vilket kan bero på tillgänglig data. Alla länder i studien har förutsättningar att använda sig av olika återvinningsmetoder av organiskt avfall, både med och utan exkrementer. Genom att använda olika tekniska lösningar, som exempelvis rötning och olika typer av kompostering, kan förlusterna av fosfor minskas ordentligt. Ofta kostar teknik och den nödvändiga kunskapen pengar, men i många fall kan återvinning av organiskt avfall vara en ekonomisk vinst då mindre kemiska gödningsmedel behöver importeras. För att nå en hållbar matproduktion bör fosfor från alla olika utflöden användas; organiskt avfall (från kök och trädgård), avloppsvatten (från bad, kök och tvätt), och från exkrementer (urin och fekalier). / Sustainable food production is an important issue in a world with a rapidly growing population and millions of people living on the verge of starvation. Phosphorus is a non-renewable resource and one of the nutrients needed for soil to give good crop outcomes. Phosphorus is essential to all plants, animals and humans, and can be recycled by nature itself within the phosphorus cycle. Problems could arise when humans and modern technology interfere with this cycle and turn it into an open-ended system. In this thesis four case studies from Sweden, Ghana, Thailand and Zimbabwe are compared with focus on how organic waste is handled in the different countries. There results show no big differences between developing and developed countries. This might depend on the data used for the study. All countries show potential for using different recycling methods to increase the reuse of organic waste, both including and excluding excreta, but lacks technology and knowledge. By using technology, for example anaerobic digestion or composting, phosphorus losses could be reduced substantially. Technology costs money and needs knowledge, but in many cases these costs could probably be offset by not needing chemical fertilizers, or less of these. To reach a sustainable food production, phosphorus from all outflows needs to be considered for reuse: solid organic waste (food waste and garden waste), greywater (water from kitchen, bath and laundry) and excreta (urine and faeces).

Textilindustrin utgör idag 37% av den totala industrin i Europa, en industri som klassas som en utav de mest miljöförstörande av alla industrier där den år 2015 släppte ut 1.2 miljarder ton koldioxid. En utav anledningarna till detta är de många miljöfarliga processer som ingår i den textila värdekedjan från en jungfruresurs till ett färdigt plagg. Dessa processer består av en extrem vattenanvändning som gör att 50% av det vattnet som använts inte kan återanvändas, utvinning och upptagning av olja, transporter världen över med båt, bilar och flygplan samt användning av ej förnybar energi i produktion. Trender kommer och går snabbare än vanligt i dagens modebransch och konsumenterna önskar att haka på dessa trender och shoppar allt mer. Att ett plagg då går igenom alla dessa miljöförstörande processer som skadar vår miljö för att användas en kort tid av en konsument och sen kasseras för att en ny trend har vuxit fram och nya plagg skall inhandlas. Textilföretag idag har insett att en förändring i hur de produktutvecklar måste ske för att minska miljöpåverkan som textilindustrin gör idag. Detta arbete består av en litteraturstudie samt en observation av ett fallföretaget. Litteraturstudien behandlar ämnet cirkulär ekonomi och dess sub-koncept. Observationen av fallföretaget består av intervjuer med utvalda personer i nyckelroller hos fallföretaget samt en undersökning av fallföretagets designunderlag. Resultatet visar hur fallföretaget produktutvecklar idag som senare jämförs i diskussionen där även de åtgärder som fallföretaget bör göra för att produktutveckla efter en cirkulär modell presenteras. / The textile industry today accounts for 37% of the total industry in Europe, an industry which is classified as one of the most environmentally damaging of all industries where in 2015 it released 1.2 billion tonnes of carbon dioxide. One of the reasons for this is the many environmentally hazardous processes that are part of the textile value chain from a maiden resource to a finished garment. These processes consist of an extreme use of water which means that 50% of the water used cannot be reused, extraction and uptake of oil, transports worldwide by boat, cars and aircraft and the use of non-renewable energy in production. Trends come and go faster than usual in today's fashion industry and consumers want to follow these trends and as a result, shop ever more. That a garment then goes through all these environmentally destructive processes that damage our environment for being used for a short time by a consumer and then discarded for a new trend has emerged and new garments have to be purchased. Textile companies today have realized that a change in how they develop products must be done to reduce the environmental impact that the textile industry is doing today. This work consists of a literature study and an observation of a case company. The literature study deals with the topic of circular economy and its sub-concept. The observation of the case company consists of interviews with selected persons in key roles of the case company and an examination of the case company´s tech-packs. The result shows how the case company is developing products today, which are later compared in the discussion where also the measures that the case company should take to product develop by a circular model.

Sammanfattning Syftet med studien är att bidra med insikter i förskoleverksamhetens arbetssätt gällande hållbar utveckling, med fokus på återanvändning av källsorteringsmaterial. Studiens syfte undersöks genom tre frågeställningar som lyder, hur ser förskollärare på återanvändandet av källsorteringsmaterial? Hur arbetar förskollärare med återanvändning? Vilka kunskaper anser förskollärarna att barnen får med sig genom arbetet med återanvändning? Metoden som används i studien är kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare tillhörande olika förskolor i Mellansverige. Tre av förskolorna i studien har ett specifikt fokus på hållbar utveckling. Intervjuerna i studien innehöll 12 frågor som svarade på studiens frågeställningar. Resultatet i studien visade att majoriteten av förskollärarna lyfter att arbetet med återanvändning av källsorteringsmaterial är ett bra sätt för att inkludera barnen och skapa medvetenhet gällande hållbarhet. Förskollärarna lyfter att återanvändning av källsorteringsmaterial är ett pågående arbete vilket är miljövänligt, ekonomiskt och används främst i skapande och konstruktion. Återvinning är även ett begrepp som kopplas samman med återanvändningen. Under skräpplockardagar på förskolorna tar man vara på skräpet genom att återanvända eller återvinna det hävdar förskollärarna. Resultatet återanvändning visar positiva effekter på förskollärarnas och barnens kunskapande samt meningsskapande, framförallt som grund för en hållbar framtid. Majoriteten av förskollärarna poängterar att barnen lär sig att ta ställning och agera för en hållbar framtid genom att arbeta med återanvändning i förskolan. Eftersom det har gjorts fler tidigare forskningar gällande återvinning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv, kan den här studien bidra till djupare vetskap angående återanvändning i förskolan ur ett hållbarhetsperspektiv. / Abstract  The purpose of the study is to provide insights into the preschool teachers’ working methods regarding sustainable development, with focus on reuse of source sorting materials. The method used in the study is interviews which included six preschool teachers from different preschools in Central of Sweden. Three of the preschools have a specific focus on sustainable development, while the other three did not. The interviews contained 12 questions that answered the purpose of the study. The results showed that the majority of preschool teachers considered that their working methods regarding reuse is a great way to include children and create awareness of sustainability. The preschool teachers emphasize that the reuse of source sorting material is a great way of working, which is environmentally and economical friendly. Results showed that source sorting materials is mainly used in children’s creation and constructions. Recycling is also a concept that is linked to reuse. Debris is turned to advantage by being reused or recycled, according to the majority of preschool teachers. The result of reusing has a positive effect on preschool teachers and children's knowledge for a sustainable future. The majority of preschool teachers considered that children learn to take a stand and act for a sustainable future by working with reusing. Since more studies have been done about recycling in preschool from a sustainability perspective, can this study contribute to a deeper knowledge about reuse in preschool from a sustainability perspective.

I dagsläget transporteras stora mängder schaktmassor till deponier istället för att återanvändas för ändamål i projekt. Detta är på grund av att det är svårt att avgöra vilka massor som är godtagbara för återanvändning enligt lagsstiftningen. Lagstiftningen och kraven är juridiskt komplexa och leder i många fall till missförstånd. Syftet med denna rapport är att få en inblick i hur det arbetas med återanvändningen av schaktmassor ur ett hållbarhetsperspektiv i olika kommuner samt hur lagstiftningen påverkar återanvändningen av schaktmassor. För att undersöka detta har intervjuer med tre mindre kommuner samt en litteraturstudie genomförts och bidragit till att få en djupare inblick i problematiken. Byggledningssidan upplever att lagstiftningen är komplex vilket leder till att många projektledare/ byggledare väljer att inte återanvända schaktmassor. Byggledningssidan får oftast stöd och hjälp av miljöenheterna på kommunerna när det gäller frågor som berör återanvändning av schaktmassor men även när det gäller de olika kraven som finns i miljöbalken. Miljöenheten i samtliga kommuner är mer insatta i lagstiftningen men flera av dem upplever problem med tillgång till information och kommunikation mellan olika avdelningar och projekt inom kommunerna. Samtliga respondenter anser att en tydligare lagstiftning hade möjliggjort en ökning av återanvändningen av schaktmassor. De huvudsakliga slutsatserna som rapporten presenterar är att bristen på kommunikation är en bidragande faktor till att schaktmassor inte återanvänds samt att lagstiftningen försvårar arbetet med återanvändningen av schaktmassor. En begräsning i arbetet är att enbart tre mindre kommuner har undersökts. / At present, large quantities of excavated masses are transported to landfills instead of being reused for purposes in projects. This is because it is difficult to determine which masses are acceptable for reuse under the legislation. The legislation and requirements are legally complex and, in many cases, lead to misunderstandings. The purpose of this report is to gain an insight into how the reuse of excavated masses is worked on from a sustainability perspective in different municipalities and how the legislation affects the reuse of excavated masses. To investigate this, interviews with three smaller municipalities and a literature review were conducted and contributed to gaining a deeper insight into the problem. The construction management side feels that the legislation is complex, which leads to many project managers and construction managers choosing not to reuse excavated masses. The construction management department usually receives support and help from the environmental units with regards to issues concerning the reuse of excavated masses. Additionally, they acquire assistance with regard to the various requirements contained in the Environmental Code. The environmental unit in all communities is more familiar with the legislation, but several of them have experienced problems.These include access to information, communication between different departments as well as differences within projects of the community. All respondents believe that clearer legislation would have made it possible to increase the reuse of excavated masses.The main conclusions presented by the report are, that the lack of communication is a contributing factor to the fact that, excavated masses are not reused and that the legislation complicates the work with the reuse of excavated masses. A limitation in the work is that only three smaller municipalities have been examined.

Verksamheter spenderar mycket resurser i sina kunskapshanterings processer. Syftet med knowledge management är att sprida kunskap och integrera den över specifika team-gränser. Komponentbaserad utveckling kan ses som en strategi inom knowledge management, som innebär att delar av kod kan återanvändas och leda till ökad kvalité och minskad utvecklingstid. För att förstå hur knowledge management inom komponentbaserad utveckling kan möjliggöras kommer arbetssättet beskrivas, samt redogöra barriärer och framgångsfaktorer. Studien är genomförd hos ett fallföretag inom försvarsindustrin, och har till syfte att belysa barriärer och incitament för kunskapsspridning som mjukvaruutvecklare upplever vid komponentbaserad utveckling inom inbyggda system. För att besvara syftet har följande frågeställning tagits fram:   Vilka barriärer och incitament för kunskapsöverföring upplever mjukvaruutvecklare vid framtagning av återanvändbara  komponenter?   Teorier som tillämpades för att uppnå syftet med studien var Boundary Object theory samt Affordance theory. Affordance theory har använts för att belysa hur mjukvaruutvecklare upplever vilka potentialer som komponentbaserad utveckling erbjuder dem, och Boundary Object theory ska belysa hur kunskap kan agera som ett gränsobjekt. För studien valdes en deduktiv ansats, där data samlades in genom tillämpning av en kvalitativ metod och utförandfet av semistrukturerade intervjuer. Resultatet innehåller beskrivningar av den aktuella arbetsprocessen, befogenhet för beslutfattande, koordination mellan projektteamen och standardisering, samt en beskrivning av ägarskap av återanvändbara komponenter i nuläget.   När resultatet ställdes mot de teoretiska ramverken, påvisade Boundary Object theory att både existerande och icke existerande mjukvarukomponenter ses som gränsobjekt. Samt belysa de gränser som uppstår vid delning av kunskap mellan projektteam. Affordance teorin tydliggjorde att olika faktorer såsom utvecklarnas tid på företaget, tidigare erfarenheter och projektsituation skapade en skild syn av de potentialer som återanvändbara komponenterna erbjuder. Kombinationen av de båda teorierna kan ge en förklaring för hur gränserna mellan projekten kan uppstå och hur dessa kan bryta ner gränserna igen. Studien resulterade i att identifiera de barriärer som finns för att dela med sig av kunskapen. I diskussionsavsnittet diskuteras de barriärer som framkommit i resultatkapitlet och ställs mot tidigare forskning för att identifiera möjliga lösningsförslag. Studien påvisar barriärer inom ledningens deltagande och stöd, avsaknaden av ägarskap, bristen på mötes forum för att diskutera återanvändbara komponenter, minskad kommunikation som en barriär för kunskapsöverföring, avsaknad av dokumentation som beskriver komponenten. Utifrån de identifierade barriärer kan en knowledge mangement strategi utformas som tar hänsyn till hur kunskap överförs mellan utvecklarna och varför barriärerna uppstår.

Under de senaste decennierna har textilindustrin bevittnat en ökad medvetenhet gällandehållbarhet. Redan 2010 nämner Karl-Johan Persson, före detta VD för H&amp;M, att hållbarhet är en naturlig del av att göra affärer i en globaliserad värld (H&amp;M 2010). Trots att detta uttalades redan för ett decennium sedan, kan det än idag ifrågasättas ifall textilindustrin verkligen har utvecklat någon realistisk lösning. Allt fler så kallade "hållbara affärsmodeller “tillkommer inom modebranschen, men tyvärr kan ordet "hållbarhet" ibland användas som ett generellt container begrepp utan att betona de faktiska aspekterna som hållbarhet inkluderar(Van Weele 2014). Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka svenskaproduktutvecklande företag och analysera dess bakomliggande motiv, implementeringsprocesser och genererade effekter som kan ses vid användning avhållbarhetsaktiviteterna återvinning (recycle), återanvändning (reuse) och Life CycleAssessment (LCA). Följaktligen ämnar studien till att skapa en djupare förståelse för länken mellan företags existerande affärsmodell och valda hållbarhetsaktiviter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats, där studiens empiriska information samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med svenskaproduktutvecklande företag. Avsikten är således att forma sammanhängande tolkningar av studiens insamlade data för att därigenom skapa ett resultat som kan användas praktiskt i vidare studier och aktiviteter inom området. Studiens resultatet tyder på att företagens motiv kan kategoriseras inom de tre fundamentenligt modellen Triple Bottom Line; (1) ekonomiskt, (2) socialt och (3) miljömässigt. Ytterligare kategorisering sågs för (4) motiv avseende varumärke. Vidare kan det konstaterasatt olika hållbarhetsaktiviteter kräver olika implementeringar, samt att inga stora åtgärder i dagsläget har skett inom företagens befintliga affärsmodeller under implementering. Följaktligen, efter implementering av vald hållbarhetsaktivitet, har ekonomiska, sociala, miljömässiga samt effekter avseende varumärket uppstått. Vidare visar studien att hållbarhetsaktiviteter eventuellt bör implementeras och prioriteras olika utifrån verksambransch. Det är därmed av rekommendation för praktiker inom arbets- och sportbranschen att fokusera på LCA, då studiens empiri har konstaterat att återvinning och återanvändning inte är lämplig för dessa produktkategorier. Det kan även rekommenderas att modebranschen prioriterar återanvändning före återvinning. Dels på grund av att återvunna plagg ofta har en kortare livscykel beroende på sämre kvalitet, men även på grund av att det är en meravancerad hållbarhetsaktivitet i jämförelse med återanvändning. Slutligen kan denna studiedra kopplingen att det blir betydligt viktigare att utföra en LCA på produkter som ej kan återanvändas eller återvinnas. / In recent decades, the textile industry has witnessed an increased awareness of sustainability. Already in 2010, Karl-Johan Persson, former CEO of H&amp;M, mentioned that sustainability is a natural part of doing business in a globalized world (H&amp;M 2010). Although this was stated a decade ago, it can still be questioned today if the textile industry has really developed any realistic solution. More and more so-called "sustainable business models" are emerging within the industry, but unfortunately the word "sustainability" can sometimes be used as a general container concept without emphasizing the actual aspects that sustainability includes(Van Weele 2014). The purpose of this study is therefore to investigate Swedish product development companies and analyze its underlying motives, implementation processes and generated effects that can be seen when using the sustainability activities recycling, reuse and Life Cycle Assessment (LCA). Accordingly, the study aims to create a deeper understanding of the link between existing business models and selected sustainability activities, which is required in previous research. To answer the study's research questions, a qualitative research strategy was applied, in which the study's empirical information was collected through various semi-structured interviews with Swedish product development companies. The intention is therefore to try to implement coherent interpretations of the study's collected data, in order to obtain a result that can be practically used in further studies and activities in the field. According to the study's results, the companies' motives can be categorized into the three foundations according to the Triple Bottom Line model; (1) economically, (2) socially and(3) environmentally. Further categorization was seen for (4) trademark motifs. Furthermore, it can be noted that different sustainability activities require different implementations, and that no major measures have been taken within the companies' existing business models during implementation. After implementation of a chosen sustainability activity, economic, social, and environmental effects regarding the brand have arisen. Finally, the study considers that sustainability activities should be implemented and prioritized differently based on industry. It is therefore a recommendation for practitioners in the work and sports industry to focus on LCA, as the study's empirical findings have found that recycling and reuse are not suitable for these product categories. Furthermore, it is recommended that the fashion industry prioritize reuse before recycling. Partly because recycled garments often have a shorter life cycle due to poorer quality, but also because it is a more advanced sustainability activity compared to reuse. As a result, this study can draw the link that it becomes significantly more important to perform a LCA on products that cannot be reused or recycled. The thesis will be given in Swedish.