Användandet, eller frånvaron, av öppen källkodsprogramvaror inom offentlig sektor är något som på senare tid har diskuterats flitigt både i artiklar och i internetanslutna diskussionsforum. Den offentliga sektorns behov av investeringar i nya IT-system kommer dessutom att öka i och med realiseringen av Statskontorets vision om 24-timmarsmyndigheten. Detta examensarbete undersöker hur välbekant begreppet öppen källkod är, vilka attityder som finns mot begreppet och hur stor utbredningen av öppen källkodsprogramvaror är hos Sveriges kommuner. Av resultatet framkommer att 60 % av alla IT-chefer och motsvarande i kommunerna känner till begreppet väl, att 80 % av alla tillfrågade upplever öppen källkod som något positivt och att drygt 30 % av alla kommuner redan använder någon form av programvara baserad på öppen källkod. De viktigaste fördelarna med öppen källkodsprogramvaror är den låga kostnaden, tillgången till all källkod och att man snabbt kan få del av andras förbättringar. I flera länder i både Europa och Asien, såväl som Sydamerika förekommer rekommendationer, eller åtminstone diskussioner, om hur öppen källkod bäst kan användas för att stödja den offentliga sektorn i respektive länder. För att användningen av öppen källkodsprogramvaror skall ta fart även bland Sveriges kommuner krävs fler leverantörer av support och andra kringtjänster, ytterligare förbättring av säkerheten hos programvarorna, samt mer information om vad begreppet faktiskt innebär. / 0707-333 808 Charlotte 0707-580 100 Mattias

The purpose of the study is partly to identify and describe the conditions that arenecessary for ICT4D projects using open source software to become successful, but also toidentify what possibilities and difficulties come with a greater openness. The result of thisstudy can be used as guidance when planning and executing ICT4D projects. The study applies a qualitative method with an abductive approach. Thematerial of the study was collected by interviewing five people, who are working within thefield of ICT4D. The conditions, that are required for open source based ICT4D projects to besuccessful, mainly focus on the importance of a wide competence, local ownership,simplicity, more collaboration and a higher degree of awareness. Further the conclusion canbe drawn that the free nature of open source can imply larger possibilities to local adjustment,the spread of initiatives, and collaboration between participants. It can also lead to a reductionof government-controlled information. Open development, meaning increased participationwith the intended users, collaboration between organizations, and a larger transparency in thedevelopment process, can have a positive influence on the sustainability and scalability of aproject. The difficulties that a greater openness can imply mainly focus on the dependencythat can arise between different parties, but also the omission of the local context and thecosts that can occur when developing with open source.

Det är sedan länge känt, både bland företag och i den akademiska världen, att det krävs strukturerade arbetsmetoder för att lyckas med storskalig programvaruutveckling. Vilka metoder som fungerar bäst är det svårt att göra ett generellt uttalande om eftersom detta till stor del är situationsberoende. Det existerar en ansenlig mängd metoder och processer som finns beskrivna i detalj av deras förespråkare, men ingen metod fungerar felfritt i alla situationer. I den här rapporten beskrivs de metoder en projektgrupp tillämpade under ett kandidatarbete i programvaruutveckling, och konsekvenserna dessa fick för den slutgiltiga produkten. Gruppen har kommit fram till att värde har skapats för kunden genom att implementera kundens begärda system, en interaktiv webbapplikation. Underhållbarhet har uppnåtts genom att följa en kodstandard, tillämpa parprogrammering och kodgranskningar samt publicera koden som öppen källkod. Att under möten diskutera gruppmedlemmarnas välmående bidrog till bättre sammanhållning och stämning och därmed ett bättre slutresultat. Många av gruppens svårigheter hade lösts om gruppen haft ett dedikerat kontor. Förhoppningen är att de erfarenheter och den kunskap som gruppen tillgodogjort sig under projektet, och dokumenterat i den här rapporten, ska komma till nytta för både projektmedlemmarna och rapportens läsare.

Denna uppsats undersöker upptagandet av öppen mjukvara genom en flerfallstudie på svenska IT-företag. Den använder semistrukturerade intervjuer för att kartlägga de uppfattningar om open source som finns hos ledande personer på företagen och försöker fastställa deras engagemang och kunskapsnivå. Som teorigrund för att utforma frågor och analysera intervjuer har bland annat Rogers och Attewells teorier om spridande och upptagande av innovationer använts. Resultaten visar att företagen värderar tryggheten som en relation till leverantören erbjuder och att organisationens interna förutsättningar ofta påverkar valet av mjukvara, i större utsträckning än kvaliteten på öppen mjukvara.

Denna uppsats behandlar en undersökning som gjordes efter det att en gymnasieskola i Örebro migrerat från Microsoft Office till Open Office. I studien undersöktes vilka för och nackdelar som lärare upplevde efter migrationen samt vilka problem som uppstod då öppen mjukvara används i en miljö som är dominerad av proprietär mjukvara. Det tillvägagångssätt vi valt är en metodtriangulering där vi samlat in data med hjälp av tre olika insamlingsmetoder, en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkät. Dessa insamlingsmetoder utformades så att litteraturstudien var av bredare karaktär och leder till att intervjuerna blir av mer specifik karaktär som i sin tur ger oss kvantitativa frågor till enkäten. Det vi funnit under arbetets gång är att migrationen lett till interoperabilitetsproblem med existerande proprietära system och även att filer tolkats olika av de båda kontorspaketen. Lärarna såg större skillnader mellan de båda kontorspaketen är vad skolan och kommunen förutsett och tyckte att de mer avancerade funktionerna är svårare att använda i Open Office vi har även sett en efterfrågan utbildning.

Bakgrund: I takt med ökad digitalisering uppkommer nya marknadsmöjligheter för finansiella aktörer. Svenska storbanker förväntas förlora stora delar av sin vinst till nystartade digitala bolag på den finansiella marknaden. En viktig aspekt i den digitala utvecklingen är innovation. De digitala bolagen ligger i framkant när det kommer till innovation och använder extern information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar. Att utnyttja extern information i syfte att utveckla produkter och tjänster beskrivs som öppen innovation. Det torde således vara fördelaktigt för storbanker och tänka utifrån kunders digitala perspektiv genom att använda information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar, i enlighet med en öppen innovationsstrategi. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska storbanker kan använda sociala medier för att stimulera öppna innovationsprocesser. Metod: Studien har utformats i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi. Empiriska data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från svenska storbanker samt med, enligt studien definierade, innovationsexperter. Resultat: Svenska storbanker använder sociala medier i kundservice- och marknadsföringssyfte genom reaktiv och proaktiv kommunikation. Studien bekräftar att sociala medier även kan användas i innovations- stimulerande syfte. Sociala medier kan användas som informationskälla i, enligt studien definierade, öppna innovationsprocesser genom att kunders idéer, beteenden och behov utläses med hjälp av metoder för extern informationssökning. Vidare kan sociala medier stärka kundrelationer, vilket ökar kunders incitament till deltagande i innovationsstimulerande aktiviteter. Aktiviteterna kan äga rum på sociala medier eller andra kanaler. Avslutningsvis visar studien att lagstiftade regleringar inte torde utgöra en utmaning som hindrar storbankers användning av sociala medier. Det är snarare storbankers ovana på sociala medier som hämmar den aktivitet som sker. / Background: In line with increased digitalization, new market opportunities are emerging for financial players. Swedish banks are expected to lose a large part of their profits to new digital companies in the financial market. An important aspect of digital development is innovation. Digital companies are in the front edge when it comes to innovation and uses external information on social media as inspiration for new innovative solutions. Utilizing external information for the purpose of developing products and services is described as open innovation. Thus, it would be beneficial for banks to think based on customers' digital perspectives using information on social media as inspiration for new innovative solutions, in accordance with an open innovation strategy. Purpose: The aim of the study is to investigate how Swedish banks can use social media to stimulate open innovation processes. Method: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents consist of representatives from Swedish banks and, by the study defined, innovation experts. Result: Swedish banks use social media in customer service and marketing purposes through reactive and proactive communication. The study confirms that social media also can be used for innovation-stimulating purposes. Social media can be used as a source of information in, by the study defined, open innovation processes by identifying customer ideas, behaviors and needs using methods for external information retrieval. In addition, social media can strengthen customer relations, which increases customer incentives to participate in innovation-stimulating activities. The activities can take place on social media or other channels. Finally, law-based regulations should not be a challenge that prevents banks from communicating on digital platforms. We would rather say that it is the banks inhabit on social media that is the biggest challenge.

Bakgrund Patienter som genomgår thoraxkirurgi har postoperativt en försämrad lungfunktion och löper större risk för att utveckla lungkomplikationer. Positivt exspiratoriskt tryck (PEP) är en metod som används för att motverka postoperativa lungkomplikationer där PEP-flaska och PEP-mask är vanliga hjälpmedel. Forcerad oscillerande teknik (FOT) är en skonsam metod för utvärdering av lungornas resistans och reaktans. Resistansen beror på friktion i luftvägarna samt deras elastiska egenskap och reaktansen är luftvägarnas egenskap att lagra energi för passiv utandning. Kunskap om hur luftvägarnas resistans och reaktans påverkas av andningsgymnastik saknas.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur konventionell andningsgymnastik påverkar luftvägarnas resistans och reaktans postoperativt hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi då dessa mäts med oscillerande luftvågor.   Metod Patienter (n=19) som genomgått öppen hjärtkirurgi inkluderades i studien. Luftvägarnas resistans och reaktans utvärderades med FOT vid tre mättillfällen, först preoperativt sedan två dagar efter operation både före och efter andningsgymnastik. Andningsgymnastik utfördes med både PEP-flaska och PEP-mask, randomisering avgjorde vilket hjälpmedel som användes först.    Resultat Luftvägarnas resistans och reaktans försämrades 2 dagar efter operation för samtliga patienter. Efter utförd andningsgymnastik med både PEP-flaska och PEP-mask sågs en höjning av luftvägsresistans.   Slutsats Resultaten i denna studie tyder på att PEP-andning med PEP-flaska och PEP-mask påverkar luftvägarnas resistans men inte reaktans. Mer forskning krävs för att bekräfta eller motbevisa detta resultat.

During the recent years, a new area called Cloud Networked Robotics (CNR) has evolved from conventional robotics, thanks to the increasing availability of cheap robot systems and steady improvements in the area of cloud computing. Cloud networked robots refers to robots with the ability to offload computation heavy modules to a cloud, in order to make use of storage, scalable computation power, and other functionalities enabled by a cloud such as shared knowledge between robots on a global level. However, these cloud robots face a problem with reachability and QoS of crucial modules that are offloaded to the cloud, when operating in unstable network environments. Under such conditions, the robots might lose the connection to the cloud at any moment; in worst case, leaving the robots “brain-dead”. This thesis project proposes a machine learning-based network aware framework for a cloud robot, that can choose the most efficient module placement based on location, task, and the network condition. The proposed solution was implemented upon a cloud robot prototype based on the TurtleBot 2 robot development kit, running Robot Operating System (ROS). A continuous experiment was conducted where the cloud robot was ordered to execute a simple task in the laboratory corridor under various network conditions. The proposed solution was evaluated by comparing the results from the continuous experiment with measurements taken from the same robot, with all modules placed locally, doing the same task. The results show that the proposed framework can potentially decrease the battery consumption by 10% while improving the efficiency of the task by 2.4 seconds (2.8%). However, there is an inherent bottleneck in the proposed solution where each new robot would need 2 months to accumulate enough data for the training set, in order to show good performance. The proposed solution can potentially benefit the area of CNR if connected and integrated with a shared-knowledge platform which can enable new robots to skip the training phase, by downloading the existing knowledge from the cloud. / Under de senaste åren har ett nytt forskningsområde kallat Cloud Networked Robotics (CNR) växt fram inom den konventionella robottekniken, tack vare den ökade tillgången på billiga robotsystem och stadiga framsteg inom området cloud computing. Molnrobotar syftar på robotar med förmågan att flytta resurstunga moduler till ett moln för att ta del av lagringskapaciteten, den skalbara processorkraften och andra tjänster som ett moln kan tillhandahålla, t.ex. en kunskapsdatabas för robotar över hela världen. Det finns dock ett problem med dessa sorters robotar gällande nåbarhet och QoS för kritiska moduler placerade på ett moln, när dessa robotar verkar i instabila nätverksmiljöer. I ett sådant scenario kan robotarna när som helst förlora anslutningen till molnet, vilket i värsta fall lämnar robotarna hjärndöda. Den här rapporten föreslår en maskininlärningsbaserad nätverksmedveten ramverkslösning för en molnrobot, som kan välja de mest effektiva modulplaceringarna baserat på robotens position, den givna uppgiften och de rådande nätverksförhållanderna. Ramverkslösningen implementerades på en molnrobotsprototyp, baserad på ett robot development kit kallat TurtleBot 2, som använder sig av ett middleware som heter Robot Operating System (ROS). Ett fortskridande experiment utfördes där molnroboten fick i uppgift att utföra ett enkelt uppdrag i laboratoriets korridor, under varierande nätverksförhållanden. Ramverkslösningen utvärderades genom att jämföra resultaten från det fortskridrande experimentet med mätningar som gjordes med samma robot som utförde samma uppgift, fast med alla moduler placerade lokalt på roboten. Resultaten visar att den föreslagna ramverkslösningen kan potentiellt minska batterikonsumptionen med 10%, samtidigt som tiden för att utföra en uppgift kan minskas med 2.4 sekunder (2.8%). Däremot uppstår en flaskhals i framtagna lösningen där varje ny robot kräver 2 månader för att samla ihop nog med data för att maskinilärningsalgoritmen ska visa bra prestanda. Den förlsagna lösningen kan dock vara fördelaktig för CNR om man integrerar den med en kunskapsdatabas för robotar, som kan möjliggöra för varje ny robot att kringå den 2 månader långa träningsperioden, genom att ladda ner existerande kunskap från molnet.

Debatten kring klimatförändringar och människans negativa påverkan på miljön har blivitalltmer uppmärksammad. Högre dagvattenflöden, orsakade av klimatförändringarna,ställer till problem och skada i samhället, vilket ställer nya krav på planeringen ochhanteringen av dagvattnet. De negativa effekterna av dagvatten förstärks ytterligare avhögt exploaterade städer. På grund av detta är det viktigt att uppmärksamma effektiva ochhållbara dagvattenlösningar i den urbana miljön.Kandidatarbetet undersöker hur effektiv och hållbar dagvattenhantering kan utformas ochgestaltas i en urban miljö. Med hjälp av kvalitativ forskningsstrategi och fallstudie samtmetoderna kvalitativ dokumentstudie, bildanalys och platsanalys, har forskningsfrågornabesvarats. Av studiens resultat framgår i huvudsak sex huvudmål som ligger till grund förgestaltningsförslagen för att främja effektiva och hållbara dagvattenlösningar; förbättrabefintlig dagvattenhantering, fokusera på gröna lösningar, fokusera på multifunktionellaytor, förhindra risker för översvämningar, förhindra risker för spridning av föroreningaroch ta vara på dagvattnet. För att uppnå målen har strategier tagits fram och dessa harlegat till grund för gestaltningsförslagen.I detta kandidatarbete omgestaltas Västerbro i Lund från ett industriområde till en urbanmiljö med effektiva och hållbara dagvattenlösningar. Lösningarna karaktäriseras av blå ochgröna element som har tekniska, estetiska, rumsliga, pedagogiska, ekologiska och socialafunktioner, vilket ökar kvaliteten på platsen. I arbetet har två olika gestaltningsförslagutformats för att uppnå effektiv och hållbar dagvattenhantering i Västerbro. Förslagenhar utgått från platsens förutsättningar. Av studien framgår det att en effektiv ochhållbar dagvattenhantering kan utformas på många olika sätt beroende på de lokalaförutsättningarna.

Open-source software is often chosen with the expectation of increased security. The transparency and peer review process of open development offer advantages in terms of more secure code. However, developing secure code remains a challenging task that requires more than just expertise. Even with adequate knowledge, human errors can occur, leading to mistakes and overlooked issues that may result in exploitable vulnerabilities. It is reasonable to assume that not all developers introduce bugs or vulnerabilities randomly since each developer brings unique experience and knowledge to the development process. The objective of this thesis is to investigate a method for identifying high-risk developers who are more likely to introduce vulnerabilities or bugs, which can be used to predict potential locations of bugs or vulnerabilities in the source code based on the developer who wrote the code. Metrics related to developers’ code churn, code complexity, bug association, and experience were collected during a case study of the open- source project Kibana. The findings provide empirical evidence suggesting that developers that write code with higher complexity and have a greater project activity pose a higher risk of introducing vulnerabilities and bugs. Developers who have introduced vulnerabilities also tend to exhibit higher code churn, code complexity, and bug association compared to those who have not introduced a vulnerability. However, the metrics employed in this study were not sufficiently discriminative for identifying developers with a higher risk of introducing vulnerabilities or bugs per commit. Nevertheless, the results of this study serve as a foundation for further research in this area exploring the topic further. / Programvara med öppen källkod väljs ofta med förväntningar om ökad säkerhet. Transparensen och peer review-processen erbjuder fördelar i form av säkrare kod. Men att utveckla säker kod är fortfarande en utmanande uppgift som kräver mer än bara expertis. Även med tillräcklig kunskap kan mänskliga fel uppstå, vilket leder till misstag och förbisedda problem som kan resultera i exploaterbara sårbarheter. Det är rimligt att anta att inte alla utvecklare introducerar buggar eller sårbarheter slumpmässigt, eftersom varje utvecklare tar med sig unik erfarenhet och kunskap till utvecklingsprocessen. Syftet med detta examensarbete är att identifiera en metod att identifiera högriskutvecklare som är mer benägna att introducera sårbarheter eller buggar, vilket kan användas för att förutsäga potentiella platser för buggar eller sårbarheter i källkoden baserat på utvecklaren som skrev koden. Mätvärden relaterade till utvecklarnas omsättning av kod, kodkomplexitet, buggassociation och erfarenhet samlades in under en fallstudie av det öppna källkodsprojektet Kibana. Fynden ger empiriska bevis som tyder på att utvecklare med högre kodkomplexitetsmått och större projektaktivitet utgör en högre risk för att introducera sårbarheter och buggar. Utvecklare som har introducerat sårbarheter tenderar också att uppvisa högre omsättning av kod, kodkomplexitet och buggassociation jämfört med de som inte har introducerat en sårbarhet. De mätvärden som användes i denna studie var dock inte tillräckligt diskriminerande för att identifiera utvecklare med en högre risk att introducera sårbarheter eller buggar per commit. Ändå fungerar resultaten av denna studie som en grund för vidare studier inom detta område.