Kandidatexamensprojektet på tomten i Slakthusområdet i södra Stockholm syftar till att gestalta ett lärocenter för gymnasieelever. Centret är inte en skola, utan ska användas som komplementbyggnad till elevernas ursprungliga skolor, både i det lokala området, men även för elever i en större del av Stockholmsområdet.  Lärocentret ska innehålla bland annat ett stort bibliotek, grupprum, olika scener och rum för uppvisningar och framtädande, en utställning och mycket annat. Projektet tar form utifrån tankar om pedagogik. Jag valde att lära mig mer om förskolepedagogiken Reggio-Emilia och projeketet syftar i stort till att undersöka hur denna pedagogik kan anpassas till äldre elever, till exempel de som går på gymnasiet, vilket leder fram till följande frågeställning: Hur skulle pedagogiskt gestaltade läromiljöer för förskolebarn kunna anpassas till äldre elever? / The degree project on the site in the Slakthusområdet in southern Stockholm aims to create a learning center for high school students. The center is not a school but should be used as a complementary building for students’ ordinairy schools, both in the local area, but also for students in a larger part of southern Stockholm. The learning center should include a large library, group rooms, different scenes and rooms for shows and thriving, an exhibition and much more. The project takes shape on the basis of thoughts about pedagogy. I chose to learn more about the pre-school education Reggio-Emilia and the project is largely aimed to investigating how this type of education can be adapted to older students, such as those at high school, which leads to the following issue: How could educationally configured learning environments for preschool children be adapted to older students?

Detta examensarbete handlar om kvalitetsarbetet på en nystartad öppen kvinnoanstalt. Vi gavs med denna uppsats en unik chans att studera en verksamhet som befann sig mitt i en skapandeprocess. Vårt syfte var att ta reda personalens egen definition av och syn på kvalitetsarbetet, och vår studie fokuserade på hur personalen omsatte detta i praktiken. Metoden har varit kvalitativ i form av semistrukturerade intervjuer. Vår problemformulering rörde vilka aspekter som är nödvändiga för en lyckad implementering av kvalitetsarbete, samt hur problem i detta kan te sig och hur dessa i så fall hanteras. Frågeställningarna kretsade kring hur personalen definierade kvalitetsarbete och vilka förväntningar de hade på detta arbete. Vidare frågade vi hur kvalitetsledningen påverkade personalens operativa arbete och om de såg något specifikt kvalitetsperspektiv gällande kvinnliga klienter. Vi ville fånga skapandet av den gemensamma kulturen kring kvalitetsarbetet på anstalten, och våra resultat visar på att kommunikationen personalen emellan var det mest centrala i detta. Att personalen var engagerad och arbetade med en öppen människosyn och med en tro till klienternas förändringsförmåga, var en av förutsättningarna för ett lyckat kvalitetsarbete. Personalens fundamentala definition av kvalitet var klienternas lyckade frigivning, och deras syn på kvalitetsarbetet var att en strävan efter den lyckade frigivningen låg i verksamhetens existensberättigande.

Vacuum-Assisted Closure (VAC)-terapi är en omläggningsmetod som används alltmer på alla typer av sår. Behandlingen stimulerar sårläkningsprocessen genom ett negativt tryck som suger ut överflödig sårvätska och minskar infektionsrisken. Syftet med studien var att belysa för- och nackdelar med VAC-behandling på patienter med öppna bukar i samband med omvårdnadssituationer utifrån sjuksköterskors och undersköterskors uppfattning. En empirisk enkätstudie gjordes med kvalitativ ansats. Manifest innehållsanalys användes som metod för att analysera resultatet. I resultatet framkom det att den största fördelen med VAC-behandlingen var möjligheten att snabbt mobilisera patienten. Den nackdel som belystes mest var tidsperspektivet i samband med VAC-pumpen och läckage, då det visade sig ta tid för både personal och patient att åtgärda problem med dessa. Komplikationer minskar med tanke på att patienten mobiliseras snabbare men också för att risken för infektioner är liten. / Vacuum-assisted-closure (VAC) therapy is a method of dressing wounds that is used more frequently on all sorts of wounds. The treatment stimulates the healingprocess and by adding a negative pressure it will drain out superfluous fluid and reduce the risk of infection. The aim of this study was to illustrate advantages and disadvantages with the VAC-therapy treatment in nursing situations from a nurse or assistant nurse perspective. An empiric questionnaire study with a qualitative approach was done. To analyse the result manifest content analysis were used. In the result the substantial advantage with VAC-therapy that appeared was the possibility to quickly mobilize the patient. The most frequently illustrated disadvantage was the time perspective in relation to the VAC-pump and leakage, because these problems took time to adjust for both the staff and the patient. Complications reduce because of the fast mobilization of the patient but also for the low risk of infection.

Syftet med utvecklingsarbetet var att pröva den formativa bedömningsmetoden under en lektionsserie i kemi för att utforska hur elever använder sig av den och hur den eventuellt kan påverka deras engagemang. Vi ville även undersöka om eleverna upplevde att bedömningsmetoden hade betydelse för deras självstyrning av sitt lärande samt hur de upplevde sig hjälpta i sin kunskapsutveckling.  I denna studie utförde vi en lektionsserie om 5 lektioner samt en extra lektion med en diskussion under vilken eleverna fick beskriva hur de upplevt lektionsserien. Resultaten baseras på ett frågeformulär samt observationer i dagboksform från lärarna. Studien utfördes bland elever i årskurs 7 och 8 med totalt 23 deltagande elever. Resultatet visar att 74% av eleverna upplevde bedömningsmatrisen som stressande och att matrisen inte underlättade deras arbete. Eleverna upplevde att återkopplingen från matrisen inte höll samma kvalitet som lärarens återkoppling. Trots att bedömningsmatriser och formativ bedömning är ett av de mest effektiva sätten att stödja och stärka elevens lärande så presenterar de också utmaningar för både elever och lärare.

The overall aim of this master’s thesis is to, with tools offered by Actor Network Theory, study how policies produced by Swedish universities present the actors involved in the practices surrounding open access and quality assuring mechanisms in scientific publishing. The material consists of policies regarding scientific publishing and the ongoing shift towards open access gathered from twenty-two universities in Sweden. The documents (23 in total) are analyzed qualitatively and further supported by patterns generated through data mining using Orange3. The results suggest that the shift towards open access is widely accepted at Swedish universities, although some variation is present regarding the type of open access that is promoted. Comments on the overall quality of open access channels are infrequent in the material. However, it is often mentioned that it is important to choose peer reviewed open channels. Furthermore, peer review and general reputation are commonly referred to as indicators of a quality publishing channel. Lastly, I conclude that the surrounding actors involved in scientific publishing have a large influence on the way the practices develop and solidifies. These actors are also actively referred to within the policies to strengthen the overall arguments.

Uppsatsen undersöker hur personer som jobbar med mobila fritidsgårdar i Sverige upplever den mobila fritidsgårdsverksamheten, dess användningsområden, styrkor och begränsningar. Ämnet saknar tidigare teorier och utgår därför ifrån ett induktivt förhållningssätt och använder grundad teori som forskningsdesign. Som metod har kvalitativa intervjuer med nio av tolv identifierade mobila fritidsgårdar spridda över hela Sverige genomförts. Studien visar att den mobila fritidsverksamheten fungerar som komplement till de fasta fritidsgårdarna genom att den mobila verksamheten är riktad till andra målgrupper. Detta är också den mobila fritidsgårdens främsta styrka. Den främsta begränsningen är verksamhetens brist på kontinuitet vilket försvårar för fritidsledare att bygga relationer med de unga. Uppsatsen bekräftar även att den mobila fritidsverksamheten, precis som andra typer av mobil service, har svårt att nå målgrupper i glesbebyggda områden.

I denna uppsats analyseras ritualer, aktörer och det materiella på ett stickcafé beläget i ett mindre samhälle på Sveriges landsbygd. Dessa element betraktas, i uppsatsen, som ett sätt att skapa gemenskap, där gemenskapen träder fram genom dessa aspekter.  Syftet med uppsatsen var att undersöka hur relationer, både mellan människor, och människor och material, bidrar till ett skapande av gemenskap, samt hur de praktiseras. De frågor som behandlas i uppsatsen är följande: Vad finns det för praktiker inom stickcaféet? Vilka olika aktörer finns inom gruppen, mänskliga och icke-mänskliga? Hur framställs gemenskap utifrån dessa praktiker? Uppsatsens metod och material bygger på deltagandeobservationer, samt intervjuer med personer som medverkar på stickcaféet. Den teoretiska grunden är en aktör-nätverksteoretisk ram och ritual som analysverktyg. Resultatet visar att flera olika aspekter är beståndsdelar som gestaltar stickcaféet både som ritual och som gemenskap. Rituella praktiker bildar upprepning och sammanhang på stickcaféet. Dessa praktiker skapar även kraftfält som stärker samhörigheten och gemenskapen mellan gruppmedlemmarna. Det materiellas agens visar sig även ha en central betydelse i stickcaféets gemenskap. Resultatet är viktigt för att få en djupare förståelse för gemenskapens olika beståndsdelar på detta stickcafé.

Konsulter blir allt vanligare då företag måste söka kunskap externt för att fylla ett behov avresurser. Studien är en kvalitativ undersökning som syftar till att undersöka hur öppna företagsom uppdragsgivare är för att ta tillvara på konsulternas kunskap och har genomförts medhjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet består av konsulter som redogör för sinaerfarenheter från olika branscher och datainsamlingen genomfördes med teoretisk förankringi tjänstelogik för att analysera resursintegrationen som uppkommer i mötet mellan konsultoch uppdragsgivare. För att undersöka faktorer som påverkar öppenheten användes rum fördialog som begrepp för att beskriva kunskapsförnyelse, kommunikation och relationer vilkapåverkar uppdragsgivarens förmåga att ta tillvara på kunskap. Studiens resultat visartendenser för att uppdragsgivaren i regel är öppen för att integrera konsulternas kunskap isina verksamheter men att det beror av huruvida konsulten anställts som expert eller resurs.Det framkommer även att omgivningsfaktorer som lagar, regler och förordningar påverkarvissa branscher mer än andra vilket också gör att förändringsarbete kan bli svårare attgenomföra. Detta är nödvändigtvis inget bevis för att dessa branscher är mindre öppna för attta tillvara på kunskap då öppenheten kan finnas där trots att utrymmet för förändring ärminimal. Resultatet tyder även på att öppna dialoger är den viktigaste faktorn som möjliggörnyttjandet av konsulternas kunskap i uppdragsgivarnas verksamheter.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt laborativt arbete påverkarelevernas lärande i ämnet teknik i grundskolan. Studien utförs med två klasser som går iårskurs 9 och avser att undersöka lite närmare om laborationers struktur och utformning harnågon betydelse för elevernas lärande. Detta görs ur de två perspektiven lärande samt intresseoch motivation. Huvudsakligen används etnografisk metod i mätningarna, därundersökningen startas med ett laborativt moment som utförs av fyra olika elevgrupper. Tvåav grupperna gör laborationen med en styrd karaktär medan övriga två gör samma laborationfast med en öppen karaktär. Studien innefattar observationer i klassrummet, som följs av enenkätundersökning om själva genomförandet och avslutas med en intervju med ett antalelever från olika grupper. Resultatet visar att laborationens utformning och struktur äravgörande för elevernas lärande. Olika laborationer har olika effekter, vilket innebär att bådeöppen och styrd laboration har sina fördelar och nackdelar. Avgörande för valet av vilkenman ska välja är vilka mål och färdigheter man vill uppnå i ämnet. Resultatet visar atteleverna upplever en form av egen kontroll över laborations genomförandet då de harmöjlighet att planera vad och hur de ska göra, vilket medför ökad motivation och ökat intresse.

Bakgrund: Vikten av att öppna upp sin innovationsprocess, både internt inom organisationen och externt utanför organisationen, är av stor betydelse för företag i dagens samhälle. Studier på specifikt inifrån-ut processen av öppen innovation är ett underrepresenterat område inom forskningen på öppen innovation. Genom en litteraturgenomgång belyses tre områden inom inifrån-ut processen som är i behov av vidare forskning: för- och nackdelar, framgångsfaktorer samt ett beaktande av dessa aspekter från perspektivet av SMEs. Enligt Europeiska kommissionen (2018) utgör ca 99.8% av företagen inom EU av SMEs, således föreligger det av intresse att belysa inifrån-ut processen av ÖI, i form av för- och nackdelar samt framgångsfaktorer, utifrån ett SME-perspektiv. Syfte: Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse om hur svenska SMEs utövar inifrån-ut processen av ÖI. Detta genom att belysa huvudsakliga för- och nackdelar med processen samt identifiera framgångsfaktorer och hur dessa förhåller sig till de funna huvudsakliga för- och nackdelarna. Metod: Detta är en kvalitativ flerfallsstudie, varav fem olika fallföretag har studerats. Studien antar ett realistiskt perspektiv med en abduktiv ansats, för att möjliggöra teori- prövning såväl som -generering. Studiens empiriska data utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med respondenter från fem olika svenska SMEs inom life science-branschen. Slutsats: Studien belyser två respektive fyra stycken huvudsakliga fördelar med den säljande respektive avslöjande formen av inifrån-ut processen av ÖI. Gällande de huvudsakliga nackdelarna, presenteras två stycken för respektive form av inifrån-ut processen. Vidare identifierar studien sju framgångsfaktorer, varav fem stycken är kritiska och två stycken är möjliggörande, som anses viktiga för svenska SMEs som utövar inifrån-ut processen av ÖI. Dessa framgångsfaktorer bidrar, i stor mån, till att uppnå de huvudsakliga fördelarna, medan ett minimerande av de huvudsakliga nackdelarna har fastställs i mindre utsträckning. Slutligen dras slutsatsen att den avslöjande formen används i syfte att möjliggöra den säljande formen, vilket skiljer sig från tidigare forskning där de två formerna presenterats utövas separat. Således utgör detta ett av studiens teoretiska såväl som empiriska bidrag gällande inifrån-ut processen av ÖI. / Background: Opening up a firm's innovation process, both within the organization and outside its boundaries, is of high importance in today’s society. Within the open innovation literature (OI), studies on outbound OI marks a relatively unexplored area. By conducting a literature review we identified three areas within the outbound OI literature, that are in need of further research: advantages and disadvantages, success factors and viewing these aspects from an SME-perspective. According to the European Commission (2018) 99.8% of the companies within the EU are SMEs, hence making the perspective of SMEs an interesting base for researching advantages, disadvantages and success factors within outbound OI. Purpose: The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of how Swedish SMEs practice outbound OI. This is achieved by looking at the main advantages and disadvantages with the process, as well as identifying success factors and how these relate to the main advantages and disadvantages. Method: This is a qualitative multiple case study, in which five cases have been studied. The study is based on the philosophical standpoint of realism, with an abductive approach, in order to enable testing as well as the creation of theory. The empirical data consists of five semi-structured interviews with representatives from five different Swedish SMEs within the life-science industry. Conclusions: The study identifies two, respectively four, main advantages of the selling and revealing form of outbound open innovation. Regarding the main disadvantages, two disadvantages is presented for each form of outbound OI. Furthermore, the study identifies seven success factors, of which five are critical and two are enablers, which are considered important for Swedish SMEs who practice outbound OI. These success factors contribute in achieving the main advantages, while their effect on minimizing the main disadvantages has been identified to a lesser extent. Lastly, it is concluded that the revealing form is used in order to enable the selling form of outbound OI. This differs from how previous research has presented the two forms, as being performed separately. Hence, this is one of the study’s theoretical, as well as empirical, contributions to the research field of outbound OI.