Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att få förståelse för hur socialsekreterarnas handlingsutrymme och kunskap används vid placeringsöverväganden av barn och unga i samhällsvård. Med hjälp av våra frågeställningar ville vi få svar på, dels hur socialsekreterarna beskriver sitt handlingsutrymme vid placeringsöverväganden, dels hur socialsekreterarna förhåller sig till kunskap vid dessa bedömningar. Studiens intervjupersoner var socialsekreterare som har arbetat eller arbetar med att placera barn och unga. Utifrån det våra intervjupersoner har berättat är vår slutsats att socialsekreterarnas bedömningar påverkas av flera faktorer. Dessa faktorer var bland annat resursbrist, lagstiftning samt vägledning av arbetsledning. Kunskapskällor som socialsekreterarna använde sig av var klienternas och kollegornas erfarenheter samt egna erfarenheter. Socialsekreterarna nämnde inte handlingsutrymme i arbetet utan poängterade enbart de begränsningar de hade vid utförandet av arbetet. Vår tolkning är att socialsekreterare beskriver begränsningar och diskussionerna i arbetet kan vara en anledning till att den inte vill ensamt ansvara i de svåra bedömningarna. / This is a qualitative interview study, of how social workers´ used their discretion and knowledge when they consider placements of children and youths in out-of-home-care. In our study we wanted to answer these questions. The first question we wanted to answer was how social workers´ describe their discretion in placement considerations. The second question was how social workers´ use knowledge in these judgments. The study's respondents were social workers´ who have worked or still working with children in out-of-home-care. Based on what our interviewees told, we came to the conclusion that social workers´ judgments’ are subject to several factors. These factors included lack of resources, legislation and supervision of management. However, the study revealed that social workers´ did not use research. Instead they used their own experiences, the clients´ actual situation and colleagues´ experiences as sources of knowledge. Social workers´ did not mention their discretion, but pointed out the limitations they had in performing the work. Their answers indicated that they did not want to be responsible in these difficult judgments and therefore they used their colleagues´ and the management.

Avsikten med denna uppsats var att granska hur bedömningen av psykiatrisk tvångsvård av barn och ungdomar i Sverige, motiverades under året 2002-07-01 - 2003-06-30. Genom en kvalitativ ansats har en textinnehållsanalys av journaler genomförts, i syftet att bidra till att ge en överblickbar beskrivning av materialet. Uppsatsen grundar sig på journaler som tidigare insamlats från chefsöverläkare vid samtliga barn- och ungdomspsykiatrikliniker i Sverige, vilket resulterade i 142 patienter och 159 vårdtillfällen som journalfördes. Patienterna utgjordes av barn och ungdomar i åldrarna 10-18 år. Motiveringarna till tvångsvården analyserades därefter utifrån sex stycken, redan befintliga etiska kategorier. Resultaten av uppsatsen visar att motiveringen av psykiatrisk tvångsvården oftast förekommer i form av multimotiveringar och att det är sällan som det förekommer motargumentationer i bedömningen till beslut. Vanligt förekommande är istället att så kallade övertalningsargument används, i syftet att klargöra att det inte finns någon alternativ vård till den psykiatriska tvångsvården. / The purpose of this paper was to review how the assessment of compulsory psychiatric treatment of children and adolescents in Sweden, was motivated by the year 2002-07-01 - 2003-06-30. Through a qualitative approach, a content analysis of records was made with the purpose to help provide a transparent description of the material. The essay is based on records that were previously collected from all child- and adolescent psychiatry clinics in Sweden, which resulted in 142 patients aged 10-18 years and 159 records. The results from this paper, was then analyzed based on six ethical categories that justified the compulsory psychiatric treatment. The results shows that the justification of compulsory psychiatric care is usually evidenced by multi-justifications and that it’s seldom that there is arguments against the compulsory psychiatric treatment in the assessment decision. Persuasive arguments are used to clarify that there is no alternative care then compulsory psychiatric treatment.

Skolkuratorns yrkesutövning är mångfasetterad och komplex. Arbetet ställer höga krav på etisk medvetenhet och yrkeskompetens och vilar på humanistiska etiska värden som omgärdar yrkesutövningen. Denna studie syftade till att undersöka hur skolkuratorer tillämpar etiska överväganden och hur de förhåller sig till yrkesetiken. Studien genomfördes med fem skolkuratorer i semi-strukturerade intervjuer inom den kommunala grundskolan. Resultaten visar att skolkuratorerna förhåller sig integrerat till yrkesetiken, som en del av personligheten. Deras yrkesetiska överväganden består av en process i flera led och innehåller olika etiska teoretiska ingångar samt relaterar till den etiska koden för socialarbetare. Slutsatserna är att skolkuratorerna tillämpar etiska överväganden efter olika teoretiska modeller men med en omedvetenhet om den etiska kopplingen i praktiken och behöver stöd från skolorganisationen och intresseföreningar för att stärka medvetenheten i deras yrkesetiska överväganden.

Dahlgren Karin och Nilsson Anna-Karin (2011) Dokumentation i förskolan. Lärarutbildningen Malmö Högskola.Vi har valt dokumentation i förskolan som ämne för vårt examensarbete då vi menar att det är ett bra redskap för vårt arbete i förskolan. Dokumentation kan användas för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Ämnet har även aktualiserats i och med den reviderade läroplanen för förskolan som fastslår att ”förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras” (Lpfö 98 reviderad 2010:14) I läroplanen har också förskollärarnas ansvar för dokumentation förtydligats. Syftet med vårt arbete är att belysa hur förskollärare på fem olika förskolor arbetar med och resonerar kring dokumentation av verksamheten. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer i vår studie. Våra frågeställningar är: Hur planerar och genomför förskollärarna dokumentation av verksamheten? Hur resonerar förskollärare kring de etiska aspekterna av dokumentationsarbetet? Hur reflekterar förskollärarna kring det nya uppdraget om ”Uppföljning, utvärdering och utveckling” i läroplanen och det ansvar de fått?Vår slutsats visar att förskollärarna är positiva till dokumentation och till det nya förtydligade ansvaret. Däremot vill de ha mer tid för reflektion och mer kunskap om dokumentation. De etiska aspekterna av dokumentation diskuteras inte på de förskolor vi har undersökt.

Syftet med denna uppsats är att undersöka lärares didaktiska överväganden gällande språkintegrerad undervisning i SO-ämnena. Gör lärare detta? Hur görs detta? Detta undersöks genom intervjuer med verksamma F-3 lärare som arbetar på skolor i olika delar av Sverige. Analysen har utförts med hjälp av begreppen transspråkande samt innehåll- och språkintegrerat lärande. Resultatet visar att lärare använder sig av följande strategier: bildstöd, kroppsspråk, repetition, mindre sammanhang, modersmål, modersmålslärare, tolk, Google, iPad och Chromebooks. Vidare visar resultatet att lärare möter olika svårigheter och möjligheter i den språkintegrerande undervisningen. Svårigheter som nämns är att SO är ett begreppstungt ämne, att klassrummen är språkrika och olika språksvårigheter som lärare ställs inför. Möjligheter såsom att integrera flera språk, bilder, inkludera eleverna och utgå från deras perspektiv samt att arbeta ämnesintegrerat är det som nämns i denna studie. Slutligen framför denna uppsats att transpråkande är en nödvändighet när det kommer till arbeten med språk. Men också att undervisningens innehåll har en stark koppling till språket och vice versa.

Lärarkompetens rymmer såväl ämneskunskap och didaktisk färdighet, som ledarskap och relationell kompetens. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur gymnasielärare uppfattar betydelsen och utvecklingen av relationell kompetens i sin yrkesroll utifrån följande frågeställningar: •Hur uppfattar gymnasielärare den relationella kompetensens betydelse i sin yrkesroll? •Hur uppfattar gymnasielärare att den relationella kompetensen utvecklas? Data har samlats in genom fyra semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Analysen har genomförts utifrån modeller över lärarkompetensens yttre formella perspektiv och det inre personliga perspektivet. Resultatet visar att i mötet med eleverna blir den relationella kompetensen central och vilket i sin tur förutsätter en reflekterande och etisk dimension. När personliga erfarenheter och värderingar vävs samman med yrkesmässig kunskap kan läraren utveckla en autentisk yrkespersonlighet. Det sker över tid, i praktiken, tillsammans med kollegor och inom den gemensamma professionen. / Teacher competence holds content knowledge as well as didactic skills, leadership and relational competence. The aim of this study is to increase understanding of how upper secondary school teachers perceive the meaning and development of relational competence. Research questions: •How do upper secondary teachers perceive the significance of relational competence in their professional role? •How do upper secondary teachers perceive the development of relational competence? The research uses four semi-structured qualitative interviews. The analysis has been conducted based on models of teacher competence's external formal perspective and the inner personal perspective. The findings show that in interactions with students, relational competence becomes central and presupposes a reflective and ethical dimension. When personal experiences and values are integrated with professional knowledge, the teacher can develop an authentic professional personality. This happens over time, in practice, in collaboration with colleagues, and within the shared profession.

Music is not mentioned to a large extent in the curriculum for Swedish preschools (National Agency, 2016). Preschool teachers don’t have any guidelines to relate to in their planning and implementation of music activities. This creates a complexity when working with music. Because of this further knowledge is needed in this area and that is why this study aims to illustrate didactic considerations in the planning and implementation of music activities in the preschool. This can further lead to inspire others to implement music in the preschool. The study looks closer at how music is valued and used as a didactic learning tool. This is done with the help of a questionnaire aimed at active preschool teachers (30 participants) and one interview. The study has a didactic perspective as a theoretical starting point and the results are analyzed and connected to the didactic triangle (Wahlström, 2015) and the didactic questions what, why and how (Ferm Thorgersen, 2012).   The result determines that music is a legitimate tool for developing children’s knowledge in several areas for example language, mathematics, science and movement. The result illustrates didactic considerations, how music activities are formed and the priority when planning and implementing music activities. The study also illustrates different ways of working with music and the preschool teachers relation to music. By contributing with new knowledge the study can therefore make it easier for others to work with music together with children in the preschool. If there are clear goals for learning and the activity is characterized by children’s influence can this lead to rewarding and fun music activities in the preschool. / Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barn­skötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012).   Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.

The aim of this study is to show how teachers plan for whole class discussions during problem solving lessons in years 4–6. The study has conducted interviews with five teachers who teach maths in years 4-6. The interviews were done both online and in person. To reach the goal of this study, I used five practices that Stein et.al has created to analyse my result and to come to a conclusion. In this study, I have used previous research about problem solving to help me understand my questions and to reach my aim. To help me analyse my results, I initially did a text analysis, and then, I did a content analysis. I used five practices by Stein et.al for my theory; these five practices can be used as a guideline for teachers when they are planning for problem solving lessons. The conclusion of this study is that teachers try to plan for whole class discussions during problem solving lessons, but they do not all the steps in the practice that Stein et.al has created. / <p>Matematik</p>

Denna studie undersöker fördelarna, utmaningarna och etiska konsekvenserna av att använda sociala robotar i vården, som uppfattas av vårdpersonal och allmänheten. Syftet är att utvärdera acceptansen och integrationen av sociala robotar genom att ta itu med båda intressenternas problem och krav. Med fokus på robotar som Pepper och Paro, utforskar studien deras potentiella fördelar och utmaningar inom hälsovårdsmiljöer. Den undersöker också de etiska aspekter som bör vägleda deras utformning och implementering, såväl som de nödvändiga tekniska förutsättningarna för framgångsrik implementering. Resultaten pekar på fördelar såsom avlastning från administrativa uppgifter, ökad effektivitet, och förbättrad patientvård med stöd för emotionellt välbefinnande. Utmaningar inkluderar nödvändig utbildning för vårdpersonal, tekniska risker och svårigheten att helt ersätta mänsklig interaktion. Dessutom att bygga förtroende för dessa robotar genom transparent kommunikation om deras roller och begränsningar är avgörande för deras acceptans. Vi har identifierat viktiga riktlinjer för en ansvarsfull användning av sociala robotar inom vården: 1. Integritet och Dataskydd 2. Säkerhet 3. Autonomi och Delaktighet 4. Mänsklig Värdighet 5. Samtycke När det gäller funktionalitet är tillförlitlighet och användarvänlighet avgörande. Robotar bör fungera korrekt, minimera tekniska problem, för att leverera tillförlitliga resultat. Användarvänlighet, inklusive intuitiva gränssnitt, är avgörande för sömlösa interaktioner mellan vårdpersonal, patienter och robotar. Dessutom är säkerhetsaspekter avgörande för säker implementering. Att integrera robusta säkerhetsfunktioner och skydda mot cyberhot och obehörig åtkomst till patientinformation är nyckelprioriteringar. Integration med befintliga hälso- och sjukvårdsprocesser och system bör vara smidig för att minimera störningar och säkerställa kompatibilitet. Genom att ta itu med etiska, funktionella och säkerhetsaspekter kan sociala robotar effektivt sättas in i vården, förbättra patientvården och förbättra arbetsmiljön för vårdpersonal. Den här forskningen ger insikter i de potentiella fördelarna och utmaningarna med implementering av sociala robotar i vården, och informerar utvecklingen av en genomtänkt strategi för deras ansvarsfulla användning. / This study explores the benefits, challenges, and ethical consequences of using social robots in healthcare, as perceived by healthcare professionals and the general public. The aim is to assess the acceptance and integration of social robots by addressing the concerns and requirements of both stakeholders. Focusing on robots like Pepper and Paro, the study investigates their potential advantages and challenges in healthcare environments. It also examines the ethical aspects that should guide their design and implementation, as well as the necessary technical prerequisites for successful implementation. The results indicate advantages such as relief from administrative tasks, increased efficiency, and improved patient care with support for emotional well-being. Challenges include the need for training healthcare staff, technical risks, and the difficulty of fully replacing human interaction. Furthermore, building trust in these robots through transparent communication about their roles and limitations is crucial for their acceptance. We have identified key guidelines for responsible use of social robots in healthcare: 1. Privacy and Data Protection 2. Security 3. Autonomy and Participation 4. Human Dignity 5. Consent Regarding functionality, reliability and user-friendliness are critical. Robots should operate correctly, minimize technical issues, and deliver reliable results. User-friendliness, including intuitive interfaces, is essential for seamless interactions between healthcare professionals, patients, and robots. Additionally, security aspects are crucial for safe implementation. Integrating robust security features and protecting against cybersecurity threats and unauthorized access to patient information are top priorities. Integration with existing healthcare processes and systems should be smooth to minimize disruptions and ensure compatibility. By addressing ethical, functional, and security aspects, social robots can be effectively deployed in healthcare, improving patient care and enhancing the working environment for healthcare professionals. This research provides insights into the potential benefits and challenges of implementing social robots in healthcare and informs the development of a thoughtful strategy for their responsible use.

This essay is about what considerations foster home secretary may face in their profession and how they use themselves as a tool. We were interested in the family home secretaries as a profession and we found that this area is relatively unexplored. The essay is based on semi-structured interviews with ten family home secretaries from seven different municipalities. To interpret our results, we used Mead's theory of "Mind, Self and Society". Our paper shows that family secretaries are faced with a variety of considerations in the selection of foster homes. We have also presented several different criteria that foster secretaries put on families to enable them to become current foster home. All the family home secretary saw themselves as tools in the process to match children with foster homes, but it proved to be difficult for them to put this into words and describe how they used themselves. One of our research questions concern how experience affects their work. It turned out that the experience also gave answers to our other questions.