21 |
Glömt kläderna? : En undersökning om varför eleverna inte har träningskläder med sigRibeiro, Hugo January 2010 (has links)
Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa. För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar: Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa. Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa. Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna. Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor? Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent. Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna. Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.
|
22 |
Hur påverkas elevens utveckling genom dans?Nilsson, Maria January 2008 (has links)
The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view. The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects. As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health. The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence. In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance. I also touch thoughts of future research.
|
23 |
Ämnet svenska, till vilken nytta? : En jämförelse mellan gymnasieelevers och gymnasielärares uppfattning / Swedish, what is the value? : A comparative study of the perceptions of upper secondary school pupils and teachersZobel, Wendelin January 2009 (has links)
Bakgrund Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor. Syftet Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen. Metod Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet. Resultat Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen.
|
24 |
Läromedel i musik? Det har vi inte märkt! : En studie av sju musiklärares syn på läromedelHellström, Patrik, Sondell, Samuel January 2008 (has links)
Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel. Hur detta tillhandahålls och sammanställs, vilka källor de använder sig av. Valet till vår undersökning grundar sig på att vi själva tycker att det råder en stor brist på läromedel i ämnet musik och vi ville se om så var fallet rent generellt och samtidigt sammanställa ett eget läromedel i just pop- och rockhistoria. Resultaten vi kom fram till visar på en stor brist på läromedel i ämnet musik och speciellt i modern pop- och rockhistoria. Anledningarna till detta är många. Men de främsta ansåg vi var en brist på tydligt utformade mål i styrmedlen, en låg status på ämnet musik och att det verkade vara en tradition att musiklärare gör sitt eget material i ämnet musik. I diskussionen tar vi upp och fördjupar oss i de ovanstående resultat baserat på vad vi fått fram från våra informanter och vad vi själva upplever.
|
25 |
Språkval engelska i grundskolan : - utformning och upplevelserSalih Överfjord, Malin January 2011 (has links)
Detta examensarbete behandlar Språkval engelska och syftar till att undersöka hur det är utformat i grundskolan, vilka orsaker det finns till språkvalsbyte samt hur elever, lärare och skolledare uppfattar ämnet. Språkval engelska saknar nämligen kursplan och betyg och organiseras olika på skolorna. Studien grundas i två olika undersökningsmetoder, kvalitativ metod, d.v.s. intervjuer med lärare och skolledare, samt kvantitativ metod d.v.s. enkätundersökning med språkvalselever. Resultatet visar att ämnet saknar riktlinjer och mål från Skolverket, att skolledare och undervisande språkvalslärare upplever ämnet som problematiskt samt att mycket arbete återstår innan ämnet fungerar optimalt. Elevenkäterna visar att majoriteten av eleverna anser sig ha blivit bättre på engelska sedan de påbörjat studier i språkval engelska men de är samtidigt missnöjda med ämnet med förklaringen att undervisningsmiljön är stökig och orolig.
|
26 |
Språkdidaktik i ämnet Svenska : En studie om textkompetens och undervisningSilkisberg, Anna January 2012 (has links)
No description available.
|
27 |
Idrott och hälsa! En studie kring LPO-94 / Pycical education and health! CurriculumnBrinkby, Jennie January 2002 (has links)
<p>Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. </p><p>Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. </p><p>Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.</p>
|
28 |
Vuxenutbildningen - en nystart på den edukativa vägen : En kvalitativ intervjustudie om hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenskaSjöstrand, Linda January 2014 (has links)
Under min tid som lärare i vuxenutbildningen har jag träffat många elever som har negativa erfarenheter av att studera. Flera av dem har misslyckats i sina tidigare studier av olika orsaker, men min erfarenhet är att många av dessa elever lyckas i vuxenutbildningen. Syftet med denna studie är att belysa hur vuxenelever ser på sitt lärande i ämnet svenska, dels under sin nuvarande studietid i vuxenutbildningen, dels under sina tidigare studier i grundskola samt gymnasieskola. Metoden som använts i studien är en kvalitativ intervjustudie utifrån en fenomenologisk-hermeneutisk ansats. I studien deltar sju vuxenelever som berättar om sina upplevelser av sitt lärande i ämnet svenska. Resultatet visar på flera skillnader i vuxenelevers lärande från grundskolan/grundsärskolan, gymnasieskolan/gymnasiesärskolan till vuxenutbildningen. En skillnad gäller informanternas motivation till skolan vilken har förändrats under skoltiden. Det beror till stor del på lärarens stöd, krav och feedback som eleverna fått alternativt inte fått i skolan. Ytterligare skillnader som resultatet påvisar gäller klassrumsmiljön och studiestrategier. Informanterna anser att vuxenutbildningen är bättre på att tillgodose en inkluderande lärandemiljö som ger dem förutsättningar att lyckas i sina studier. Vuxenutbildningen ger på så sätt ett erkännande till eleverna som leder till att de får en bättre självkänsla. Resultatet belyser likaså situationer som är och har varit betydelsefulla för informanterna men även situationer som försvårade deras lärande. Betydelsefulla situationer berör användningen av goda studiestrategier. Situationer som försvårade berör däremot konsekvenser från kunskapsbedömningar och bedömningar som grundats på informanternas personliga egenskaper, exempelvis epilepsi. / During my time as a teacher in adult education, I have met many students who have negative experience of studying. Several of them have failed in their previous studies for different reasons, but my experience is that many of these students succeed in adult education. The purpose of this study is to illustrate how adult students view their learning in the subject Swedish and during their current studies in adult education, as well as during their previous studies in primary and secondary school. The method that has been used in this study is a qualitative study based on a phenomenological - hermeneutic approach. The study involves seven students who talk about their experiences when studying Swedish. The results show several differences in those learning experiences that stretch from primary school to adult education. One difference concerns the informants' motivation to school which has changed during school time. It largely depends on the teacher’s support, demands and feedback that students did or didn’t receive during their time at school. Further differences that are highlighted in the results are about environment and study strategies. The informants believe that adult education is better at satisfying an inclusive learning environment that gives them the potential to succeed in their studies. Adult education thus gives the students a recognition that eventually increases their self-esteem. The result also highlights situations that are and have been important for the informants but also situations that impeded their learning. Significant situations involved the use of good study strategies while impeding situations originate in knowledge assessments and judgments that were made on the basis of the informants’ personal characteristics, such as epilepsy.
|
29 |
NO-lärare i årskurserna 4-6 beskriver hinder och möjligheter för utomhusundervisningEricsson, Tobias January 2018 (has links)
Att en erfarenhetsbaserad undervisning kombinerad med en teoretisk undervisning är gynnsamt för lärande är ett faktum. Därför har jag valt att med hjälp av en kvalitativ metod undersöka huruvida lärare nyttjar utomhusundervisning i NO-undervisningen. Målsättningen har varit att undersöka och beskriva lärares erfarenheter av utomhusundervisning med fokus på de eventuella hinder och möjligheter lärarna ger uttryck för. Denna undersökning baseras på fem genomförda intervjuer med NO-lärare som undervisar i årskurserna 4-6.Mina teoretiska utgångspunkter för denna undersökning baseras på Dewey och Vygotskij samt ramfaktorteorin. Utomhusundervisning är en typ av pedagogik som Dewey menade innefattar en växelverkan mellan klassrummets inlärningsmiljö och en kultur där kunskap återfinns i sitt naturliga sammanhang. Vygotskijs och Deweys teorier handlade om att komma i direkt kontakt med naturen i ett socialt sammanhang. Vygotskij menade dessutom att lärandet blir stärkt om sinnena samtidigt får samverka med kroppens deltagande. Ramfaktorteorin å andra sidan är en teori som talar om vad som främjar eller hämmar undervisning utifrån olika förhållanden, det vill säga ramfaktorer.Mina huvudsakliga resultat är att de intervjuade lärarna har ambition och vilja till att bedriva utomhusundervisning. Men i praktiken är det endast en av dessa lärare som faktiskt använder utomhusundervisning som undervisningsform. De avgörande faktorerna till att de flesta av de intervjuade lärarna inte använder sig av utomhusundervisning handlar om avsaknad av tid, brist på utbildning samt att det finns risker med undervisning utomhus. Några av intervjupersonerna tyckte inte att kursplanen gav något stöd för att bedriva utomhusundervisning.I diskussionen redovisar jag mina olika resultat i förhållande till varandra samt hänvisat till mina teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning.
|
30 |
Att läsa för att lära : Om ordförståelse i ämnet historia hos gymnasieelever med svenska som andraspråk / Reading to learn : Word comprehension in history studies of upper secondary students studying Swedish as a second languageWijk, Ann-Katrin January 2010 (has links)
Denna studie undersöker brister i ordförståelsen i ämnet historia hos elever med svenska somandraspråk. Forskningsfrågorna är:Vilka ord tycker eleverna, både elever med svenska som andraspråk och elevermed svenska som modersmål, är svåra i historieboken?Vilka ord tror lärarna att eleverna har svårt med?Hur korrelerar lärarnas uppfattningar med elevernas?Sjutton elever med svenska som andraspråk läste två textutdrag ur två läromedel i historia A.De markerade ord som de inte förstod. För undersökningen valdes text 2 ut. För att ta reda påhur lärare tänkte om vilka ord som var svåra i ämnet historia fick dessutom fyra läraremarkera vilka ord de trodde att eleverna hade svårt att förstå. Utifrån de markerade svåraorden genomfördes ett kvalitativt ordkunskapstest med utvalda småord som eleverna ochlärarna i stort sett inte hade markerat. Denna fick gruppen av elever med svenska somandraspråk men också en kontrollgrupp av elever med svenska som modersmål besvara.Lärarna markerade olika många ord, flest ämnesspecifika, men trodde att eleverna förstod90–98 % av hela texten. Flest ord markerade läraren i svenska som andraspråk och minst ordmarkerade modersmålsläraren. Eleverna med svenska som andraspråk markerade 36 ord ocheleverna i kontrollgruppen 17. De markerade att de förstod 80–85 % av texten.Resultatet i ordkunskapstestet visar tydligt att kontrollgruppen i stor utsträckning förstårorden i testet och är cirka 20 till 35 poäng bättre än elever med svenska som andraspråk. Detär dessutom liten eller ingen skillnad i ordförståelsetestet mellan elever med svenska somandraspråk, oavsett om de varit 1,5 år eller 17 år i Sverige. Sammantaget betyder detta attelever med svenska som andraspråk förstår betydligt mindre av texten än de säger sig göra,men detta gäller också för elever med svenska som modersmål. Ytterligare ett resultat är attlärarna i denna undersökning enbart har en vag uppfattning om vilka ord som elever medsvenska som andraspråk inte förstår, vilket kan vara ett pedagogiskt problem.
|
Page generated in 0.0372 seconds