Syftet med denna studie var att samla kunskap om hur lärare beskriver sina uppfattningar av estetiska lärprocesser i undervisningen i svenska. I studien har lärares uppfattningar framförts genom öppna frågor samt eget berättande. Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med fenomenografisk ansats och pragmatism som använd teori för att tolka lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser. John Dewey ses som tillämparen av pragmatismen och därför används även hans idéer angående den estetiska erfarenheten som ett medel för att tyda lärarnas upplevelser. De kvalitativa intervjuerna utfördes med legitimerade lärare som är verksamma i ämnet svenska i årskurserna 4–6. Intervjuerna utfördes enskilt med var och en av respondenterna under en vecka. Resultatet tyder på att flera av lärarnas uppfattningar av estetiska lärprocesser stämmer överens med vad tidigare forskning visar vara lämpligt för elevernas lärande och utveckling i svenska. De uppfattningar från lärarna som stämmer överens med forskningen är främst de möjligheter som innefattar elevernas självkänsla och minnesfunktion, förståelse och kunskap samt djupare reflektionsmöjlighet. Resultatet visar de utmaningar som lärarna uppfattar med estetiska lärprocesser i svenskundervisningen. De utmaningarna innefattar bristande struktur under lektionerna, tidsbrist och stress under förberedelserna samt lärarnas egna bristande kunskaper och deras frånvarande intresse och inspiration. En utmaning är även uppfattningen att alla elever inte gynnas av estetiska lärprocesser. Dessa utmaningar som lärarna uppfattar bekräftar vad tidigare forskning visar.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur omställningen från undervisning i skolan till digital distansundervisning har sett ut och sedan applicera det på SO-ämnet. Detta kommer göras genom att se hur lärare utformar undervisningen, vad den digitala kompetensen har för betydelse, vad det finns positiv och negativt med distansundervisning och hur de sociala aspekterna påverkat elever. Genom olika databaser har vi funnit vetenskapliga texter från flera olika länder. Forskning vi har funnit har lyft fram flera olika aspekter lärare bör ha i åtanke vid distansundervisning samt hur viktig kommunikation är för lärande. Det vi har kommit fram till visar att omställningen har varit väldigt lik runt om i världen men dålig digital infrastruktur, bristande kommunikation och social deprivation har påverkat lärandet negativt. I vår framtida profession tar vi med oss detta då det kan bli aktuellt med digital distansundervisning då pandemier kan återkomma.

Ämneskunskaper och språkkunskaper är på många sätt tätt sammanknutna och att språket har en viktig roll i lärandeprocessen betonas i såväl skolans styrdokument som i forskning på området. Detta samband mellan ämne och språk är utgångspunkten för den här studien där jag undersökt hur ett antal elever upplever lärarnas arbetsmetoder ur ett språkligt perspektiv genom att ställa deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. Studien är gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning där jag intervjuat fem gymnasieelever i årskurs tre utifrån två teman: ”Då lär jag mig bäst – elevernas uppfattning om god undervisning” och ”Språket i ämnet”. Utifrån de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som präglas av delaktighet, interaktion och variation, där läraren har ett tydligt engagemang för eleverna och ämnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter. En sådan beskrivning stämmer på många sätt väl överens med den praktik som forskningen kring språkinriktad undervisning förespråkar. I studien framkommer även att eleverna i mer eller mindre utsträckning skulle vilja ha mer stöd kring språkutveckling även från ämneslärarna.

In 2019, more than one in ten students in Sweden lacked a final grade in mathematics and there can be several reasons as to why this occurs. In this field of work, the two aspects focused on were students’ motivation and their problem-solving abilities. The purpose was to attain knowledge about how teaching might strengthen the students' motivation and ability to solve problems, in order to try to increase long-term effectiveness. The students had to fill out a digital questionnaire twice about their own motivation, and in between, the students' motivation and problem-solving strategies were affected in eight actions. Thereafter, the questionnaires were compared in order to draw attention to differences in student responses from instances one and two. The two questions in the study were “What does students' motivation for mathematics look like before and after the intervention” and “What effect does work with mathematical strategies in problem-solving, mindset and motivation theories have on the student”. The results showed that a low initial value for mathematic strategies in the students was significantly increased by the eight actions. Moreover, the study also showed that after the eight actions, the students’ dynamic mindset increased, because they put the reason for their results more on themselves and the amount of training being done. A further effect was that the students worked to a lesser extent to make the teacher satisfied, which meant that the controlled extrinsic motivation decreased. The study displays no evidence that the students’ intrinsic motivation, or desire, was positively affected by the actions.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers syn på hälsa i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningar: -       Vad anser gymnasieeleverna att hälsa är? -       Hur undervisas hälsa i ämnet idrott och hälsa? -       Hur tycker eleverna att undervisningen ska ske? -       Anser eleverna att hälsa borde få mer tid i undervisningen? Metod Studien genomfördes på fem elever, fyra killar och en fllicka, genom individuella intervjuer på enskild plats. Eleverna valdes enligt bekvämlighets princip. Intervjuerna hade en halvstrukturerad form, vilket gav möjlighet för vidare frågor och fördjupningar. Som teoretiskt ramverk har använts Health literacy samt Antonovskys teoribildning kring salutogent respektive patogent perspektiv på hälsa. Resultat Eleverna anser enligt resultatet i denna studie att hälsa är att må bra, ta hand om sig själv och äta hälsosamt. Vad de olika kategorierna innebär finns det inga djupare svar kring och den sociala hälsan omnämns endast i en intervju under hela undersökningen. Studiens resultat tyder på att eleverna har en stark bild av att det är teoretisk undervisning som gäller när de undervisas i hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Eleverna själva anser att undervisningen skall vara fortsatt teoretisk, men att interaktiva lektioner hade varit spännande. Gällande tiden råder olika uppfattningar, men majoriteten anser tiden tillräcklig för dem själva, men inte för sina klasskamrater. Slutsats Generellt sett har eleverna i denna studie en avsaknad av teoretisk kunskap då de endast ser hälsa som tvådimensionellt istället för tre- eller flerdimensionellt. De resultat som framkom genom undersökningen visar svaga kopplingar till Antonovsky och ett salutogent perspektiv är inte omnämnt någon gång. Då studien är kvalitativ och endast gjord på fem elever kan inga generella slutsatser dras, utan vidare forskning är av intresse.

<p>Uppsatsen undersöker tillgängligheten på läromedel i ämnet musik. Främst då inom modern pop- och rockhistoria. Vi har intervjuat fem aktiva musiklärare och två rektorer. Vi ställde frågor rörande behovet av läromedel inom musik och pop- och rockhistoria. Deras syn på läromedel i musik och i pop- och rockhistoria och vad de själva använder sig av för läromedel. Hur detta tillhandahålls och sammanställs, vilka källor de använder sig av. Valet till vår undersökning grundar sig på att vi själva tycker att det råder en stor brist på läromedel i ämnet musik och vi ville se om så var fallet rent generellt och samtidigt sammanställa ett eget läromedel i just pop- och rockhistoria. Resultaten vi kom fram till visar på en stor brist på läromedel i ämnet musik och speciellt i modern pop- och rockhistoria. Anledningarna till detta är många. Men de främsta ansåg vi var en brist på tydligt utformade mål i styrmedlen, en låg status på ämnet musik och att det verkade vara en tradition att musiklärare gör sitt eget material i ämnet musik. I diskussionen tar vi upp och fördjupar oss i de ovanstående resultat baserat på vad vi fått fram från våra informanter och vad vi själva upplever.</p>

<p><strong>Bakgrund</strong></p><p>Trots att dagens läroplan ger möjligheten att individualisera undervisningen, uppstår ändå skillnader mellan lärares och elevers syn på vad ämnet svenska innebär. Ett nyttoperspektiv ger större möjligheter att finna vilka skillnaderna är. Vid inhämtande av kunskap är motivationen en viktig faktor, där intresset är en viktig beståndsdel. Nyttan kan här ses som en motivationsfaktor.</p><p> <strong>Syftet</strong></p><p> Att få en djupare förståelse och jämföra lärares och elevers uppfattning kring nyttan med ämnet svenska, vad de anser är viktigt och oviktigt, eller vad man lägger tyngdpunkten på i förhållande till läro- och kursplanen.</p><p> </p><p><strong>Metod</strong></p><p> </p><p>Undersökningsmetoden har varit kvalitativ med ett bekvämlighetsurval som grund. För att kunna få svar på frågeställningarna har fyra behöriga gymnasielärare och fyra gymnasieelever intervjuats. Metoden är vald för att ge en djupare förståelse av lärarnas och elevernas uppfattningar kring ämnet.</p><p><strong>R</strong><strong>esultat</strong></p><p>Resultatet visar att uppfattningarna kring läroämnet svenska är individuella, både bland lärare och elever. Vissa skillnader mellan elevers och lärares syn kan urskiljas. Lärarna har en allmänt sett mer bred och djup definition av kunskap, eleverna har en mer ytlig, färdighetspräglad kunskapssyn. Lärarna lägger tyngd på färdighets- och bildningskunskaper, där läsandet och skrivandet är en viktig beståndsdel, medan eleverna efterfrågar en större betoning på muntliga kommunikationsfärdigheter som har anknytning till deras individuella intressen.</p>

<p>The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.</p><p>The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.</p><p>As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.</p><p>The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.</p><p>In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance.</p><p>I also touch thoughts of future research.</p>

<p>Syftet med det här arbetet är att undersöka varför vissa elever sällan har med sig träningskläder och träningsskor till lektioner i Idrott och Hälsa.</p><p>För att få svar på syftet har jag utgått från fyra olika grupper av frågeställningar:</p><ol><li>Vilken är elevens och vårdnadshavarnas inställning till ämnet Idrott och Hälsa.</li><li>Hur uppfattar eleverna behovet av träningskläder och träningsskor för att delta i Idrott och Hälsa.</li><li>Vilka orsaker anger eleverna till att de inte har träningskläder med sig på idrottslektionerna.</li><li>Vilka faktorer påverkar själva köpet av träningskläder och träningsskor?</li></ol><p>Studien genomfördes med hjälp av en enkät med fasta svarsalternativ för att samla in data. Populationen bestod av två klasser från skolår 9 respektive två klasser från skolår 7 fördelade på två skolor. Av praktiska skäl valdes två skolor i Sigtuna kommun. Det strategiska urvalet av klasser gjordes av en rektor respektive av en idrottslärare. Antal elever som svarade på enkäten var 69 stycken av 95 möjliga, 32 flickor och 37 pojkar. Andelen av elever som svarade på enkäten var ca 73 procent.</p><p> Resultatet visar att av de 69 eleverna har 11 stycken inte med sig sina träningskläder och träningsskor med sig mellan 5 och 9 gånger eller mer per termin. Resultatet visar också att alla eleverna har träningskläder och träningsskor som de kan ta med till lektionerna i Idrott och Hälsa. Den främsta orsaken till att eleverna inte tar med sig dessa till lektionerna är att de glömmer sina träningskläder och träningsskor hemma på morgon, och att eleverna tycker att det inte behövs träningskläder och träningsskor för att vara med på lektioner i Idrott och Hälsa. De 11 elever som glömmer kläder ofta, uppger dessa att de inte rör sig mycket eller inte är med alls på timmarna. Ämnet Idrott och Hälsa är ett uppskattat ämne bland eleverna, och de elever som har vårdnadshavare som är intresserade av sport och idrott är också de elever som oftast har träningskläder och träningsskor med sig på lektionerna. Hur själva köpet av träningskläder och träningsskor går till, och vem är som är ansvarig för inköp av träningskläder och träningsskor verkar inte ha någon större påverkan på hur ofta eleverna tar med sig sina träningskläder till lektionerna. Resultat visar att de elever som kommer utan träningskläder och träningsskor är de elever som störst antal gånger per termin inte deltar vid idrottslektionerna.</p><p>Slutsatsen av studien är att eleverna har personliga skäl till att de inte har träningskläder och träningsskor med sig till lektionerna i Idrott och Hälsa. Det finns anledning utifrån studiens resultat att i information till elever och vårdnadshavare uppmärksamma betydelsen av funktionell klädsel vid deltagande i ämnet Idrott och Hälsa.</p>

Syftet till det här arbetet är att undersöka hur lärarna i skolan utvärderar eleverna i ämnet idrott och hälsa samt att undersöka varför ämnet idrott och hälsa är så viktigt för barnen som håller på att utvecklas. Jag har främst gjort en litteraturstudie där jag granskat vad LPO-94 säger. Men jag har även inriktat mig på barns motoriska utveckling för att få en förståelse för varför rörelsen är så viktig för barn. För att ta reda på hur lärarna går till väga när de utvärderar eleverna har jag valt att fråga ett antal lärare. Jag frågade även lärarna vad de gör med de elever som inte når upp till de utstakade målen samt om det finns någon special idrott på skolan. Det jag har kommit fram till är att utvärderingen ser mycket olika ut beroende på lärare och dess utbildning. På många skolor finns det inte möjlighet att få special idrott utan träningen för att nå upp till målen måste ske på idrottslektionerna.. Jag har även kommit fram till att rörelsen är mycket viktig för barn och att skolan bör ta ämnet idrott och hälsa på mer allvar.