Sammanfattning Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur högstadieelever uppfattar teknikämnets användbarhet. Utgångspunkten är vad Skolinspektionen (2014) påpekade i sin granskning av ämnet teknik när det gäller att erbjuda teknikundervisning som grundskoleelever upplever som relevant. Fokusområden har varit elevernas syn på teknikämnets relevans för deras vardagsliv. Metoden för studien är en kvalitativ undersökning som bygger på semistrukturerade intervjuer med totalt åtta elever, varav 4 elever från årskurs 8 och 4 elever från årskurs 9. De här eleverna kommer från två skolor som ligger i en förort i Göteborg. Mina teoretiska utgångspunkter är vissa relevanta forskningsstudier och även två lärandeteorier; det sociokulturella perspektivet och pragmatismen. Resultatet från studien visar en variation i en liten skala mellan flickors och pojkars värdering av teknikämnets användbarhet. Undersökningen visar att alla intervjuade elever vill se samband mellan teknikundervisning i skolan och livet utanför. Med andra ord kan man säga att det är meningsfullt för eleverna att förstå i vilket sammanhang teknikuppgiften kan vara aktuell och fruktbar i relation till människa och samhälle. / Abstract The purpose of this thesis is to investigate how secondary pupils perceive the usefulness of the subject technology. The starting point is what the School inspection (2014) has pointed out in its review of the subject technology when it comes to offering technology teaching, which secondary school pupils perceive as relevant. The focus area has been the students´ view on the relevance of  subject technology för their everyday lives. The method of this study is a qualitative study based on semi-structured interviews with eight pupils, 4 pupils from class 8 and 4 pupils from class 9. Those pupils are from two suburban schools which are located in Gothenburg, Sweden. My theoretical points have been some relevant research and also two learning theories; the socio-cultural perspective and pragmatism. The results of the study show a variation in a small scale between girls´ and boys´ appreciation of the usefulness of technology. The survey shows that all the interviewed pupils want to see the connection between technology education in school and life outside. In other words, one can say that it is significant for the pupils to understand the context in which a technology task may be relevant and productive in relation to humans and society.

The main purpose of this study is to analyze texts written by pupils during the national test in the subject Swedish for grade 9 in order to identify and illustrate how they have met the instructions for the writing task including genre. The texts have been analyzed using Palmér & Östlund-Stjärnegårdh’s (2005) model for student text analysis. This model has been supplemented by studying word and sentence length, as well as indexes for level of readability (LIX) and word variation (OVIX) in order to illustrate possible differences in a gender perspective. The results of this study are in line with previous research, as the girls’ texts are longer and more descriptive, while the boys’ texts are shorter and show a wider range of word variation. The pupils have succeeded in fulfilling the genre and have to a large extent met the task instructions, producing communicative and engaging writing. However, the results of the analysis would have further improved and developed the texts.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

När lärares undervisning blir påverkad av ett nationellt prov talar man om washbackeffekter av provet. Det är vad den här licentiatuppsatsen handlar om. Genom att studera svensklärares uppfattningar om det nationella läsförståelseprovet i kursen Svenska 1 på gymnasiet belyser studien vad som kan hända när nationell policy bestående av ett nationellt prov möter den lokala kontexten i form av enskilda lärares undervisning. I studien har arton gymnasielärare i svenska fått komma till tals genom intervjuer. Resultaten visar att det nationella läsförståelseprovet i Svenska 1 inte i någon nämnvärd utsträckning påverkar lärarnas undervisning. Detta beror dels på att lärarna uppfattar att undervisningen redan behandlar det som provet testar, dels på att lärarna inte anser att resultatet på provet är användbart vid betygsättningen. Lärarna uppfattar också att deras tolkningar av vad läsförståelse är skiljer sig från provkonstruktörens. Delvis kan detta bero på att lärarna saknar ett metaspråk för att tala om läsförståelse och bedömning av elevers läskompetens. Maria Larsson är verksam gymnasielärare i svenska och engelska vid Lugnetgymnasiet i Falun och har bedrivit forskarstudier på halvtid med start höstterminen 2013. Hon har ingått i forskarskolan Skolnära som är ett samarbete mellan Högskolan Dalarna och Karlstads universitet. / This study investigates the washback effects on teaching practices caused by the national test in the course Swedish 1 which was introduced in upper secondary school in 2011. The test consists of three parts; oral presentation, writing proficiency and reading comprehension. The focus of the study is on the washback effects of the reading comprehension test which is an entirely new type of test for upper secondary school in Sweden. The study draws on qualitative data from interviews with 18 teachers of Swedish in upper secondary school. The interviews were carried out in four focus groups and also in a series of four interviews with five individual teachers. The theoretical framework consists of Stephen Ball’s theory of policy enactment. In addition, theory about reading comprehension and an adaptation of Ivanič’s concept discourses of writing transferred into the context of reading are used in order to analyse data. The findings indicate that even though there seems to be substantial washback from the oral and the writing tests, the reading comprehension test does not seem to have affected reading instruction to any large extent. One reason seems to be that reading instruction already covers the contents of the test to a great extent. The teachers in the study also perceive that there is a discrepancy in the alignment between the results of the test and the assessment critera of the course, making it problematic to communicate the results to pupils and to relate them to the final grade. As the result of the test is not interpreted as being useful to the teachers they admit to paying little attention to the reading comprehension test. Furthermore, the teachers tend not to consider the test as an important indicator of pupils’ reading competence as they seem to oppose the notion that interpreting fiction is something that can be measured and objectively assessed according to preset standards. When talking about reading instruction the teachers seem to value most the type of reading which deals with basic values, gives new perspectives on what it means to be human and which encourages pupils to want to read more literature, a type of reading the test cannot offer. Findings also indicate that even though the teachers have adequate knowledge about the teaching of reading comprehension they seem to lack a metalanguage to talk about the different components it is made up of which affects how they perceive the national reading comprehension test.

Syftet med denna studie är att bidra med ökad kunskap om hur lärare som undervisar i årskurs F-3, ser på och använder sig av estetiska lärprocesser i ämnet svenska. Hur begreppet definieras, hur det används i klassrummet samt vilka utmaningar som möjligen kan återfinnas i det estetiska arbetet skildras därför. Studien har genomförts med stöd av kvalitativa intervjuer, detta för att få fram vad lärarna har för egna uppfattningar om det berörda ämnet. De teorier som ligger till grund för detta arbete är det sociokulturella perspektivet på lärande samt pragmatismen. Fenomenografin är den valda ansatsen för studiens bearbetning, tolkning och analys av den empiri som insamlats. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar i många fall stämmer överens med tidigare forskning som genomförts. Estetiska lärprocesser uppfattas av lärarna i studien som ett extra uttryckssätt för eleverna och ett arbetssätt som möjliggör att de får använda alla sina sinnen. Det i sin tur leder till att eleverna kan befästa ny kunskap på ett enklare sätt. Estetiska lärprocesser i ämnet svenska används för att ge en variation i undervisningen och vilka estetiska former som nyttjas, beror på vilken årskurs som lärarna undervisar inom samt vilket intresse de själva har för detta ämne. De utmaningar som framkommit handlar främst om tiden det tar för lärarna att plocka fram, genomföra och städa undan efter många estetiska lektioner. Även för små eller delade lokaler anses som ett hinder, då detta medför att lärarna ofta inte kan genomföra de aktiviteter som annars hade varit önskvärda. Osäkerheten är den sista utmaningen som framkommit ur resultatet, de estetiska former som ofta väljs bort i svenskundervisningen är också de som lärarna själva känner en osäkerhet kring. / The purpose of this study is to contribute with increased knowledge of how teachers who teach Swedish in grade F-3, think about and work with aesthetic learning processes in the classroom. How does the teachers define this concept, how do they use it in the classroom and which challenges can be fund? These are the questions that will be answered. This study has been conducted through qualitative interviews to gain information about the teachers’ perceptions. The study is based on the sociocultural learning perspective and on the theory of pragmatism. A phenomenographic research approach was taken to process, interpret and analyze the result from this study. The results show that the teachers' perceptions are in many cases consistent with previous research. The teachers deem the aesthetic learning processes to be an extra means of expression for the pupils, as well as a working method that makes it possible for them to use all their senses. This makes it easier for the pupils to learn new things. Aesthetic learning processes are used to provide a variation in the education and which kind of aesthetics that are being used, depends on how old the pupils are and the teacher’s own interest in this subject. The challenges that have been found in this study are mainly about the time it takes for the teachers to prepare, implement, and clean after many of the aesthetic lessons. Too small or shared rooms in the school buildings are also considered an obstacle to overcome for the teachers, as this means that they often cannot carry out the activities that otherwise would have been desirable. Insecurity is the last challenge that emerged from the results. The teachers deem that the aesthetics that are often rejected in the classroom, are those that the teachers themselves feel some insecurity about using.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur multimodalt lärande med lärplattan kan användas i svenskundervisningen för att skapa en differentierad undervisning som ett medel för att möta elevers behov. Syftet besvaras genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av fem lärare som är verksamma i grundskolan F-3. Det insamlade materialet genom intervjuerna har analyserats i form av kategoriseringar, kodningar samt tolkningar. Sociokulturellt perspektiv är studiens teoretiska utgångspunkt.  I resultatet beskrivs det att lärare har olika tankar kring multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa en differentierad undervisning som medel för att möta elevers behov. Däremot har majoriteten av lärarna övervägande positiv inställning. Fördelar är att det med olika medel går att genomföra en differentierad undervisning med lärplattan genom olika applikationer. Detta i sin tur beskriver lärarna ger eleverna ökad motivation och de orkar lägga mer tid på sina texter och bearbetning av dem. De slutsatser som framgår är att lärarna ser multimodalt lärande med lärplattan i svenskundervisning för att skapa differentierad undervisning som en fördel. Däremot framgår det att det ska finnas en variation mellan digitalt och analogt arbetssätt, detta för att skapa en undervisning som når alla. / The purpose of this study is to contribute with knowledge about how multimodal learning with the learning tablet can be used in teaching in Swedish to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. The purpose is answered through qualitative methods and semi-structured interviews of five teachers who works in primary school F-3. The material collected through the interviews has been analyzed in the form of categorizations, coding and interpretations. Sociocultural theory is the study's theoretical starting point. In the results, it is described that teachers have different thoughts about multimodal learning with the learning tablet in Swedish teaching to create a differentiated teaching as a means to meet students' needs. However, the majority of teachers have a predominantly positive attitude. Advantages are that with different means it is possible to carry out differentiated teaching with the learning tablet through different applications. This, in turn, the teachers describe, gives the students increased motivation and they are able to spend more time on their texts and processing them. The conclusions that emerge are that the teachers see multimodal learning with the learning board in Swedish teaching to create differentiated teaching as an advantage. On the other hand, it appears that there must be a variation between digital and analogue working methods, this in order to create teaching that reaches everyone.

The overall purpose of the present study is to investigate experiences of adaptations and special support during the final years of school, from junior high school to high school. Part of the aim is to analyse teachers' perceptions of the support they provide in the Swedish language subject to students who have dyslexia and/or reading and writing difficulties. The other part is to establish how students with dyslexia and/or reading and writing difficulties perceive the support they receive. To achieve the aim, three semi-structured interviews were conducted with one junior high school teacher and two high school teachers, all of whom are experienced teachers in Swedish. Furthermore, three semi-structured interviews were conducted with high school students.                      The empirical evidence obtained was analysed based on Lev Vygotskij's sociocultural theory. The results show that the teachers partially agree on how they can adapt the teaching of Swedish for students with dyslexia and/or reading and writing difficulties from a socio-cultural perspective. Furthermore, the results demonstrate that the three teachers believe that they lack on-going education about dyslexia and reading and writing difficulties. The results from the interviews with the high school students show that they experience less support from teachers at high school compared to junior high school. We can conclude that Swedish teachers need more knowledge about the causes of dyslexia and other reading and writing difficulties in order to design sustainable and well-functioning support and adaptations. Another conclusion is that most of the teachers (2 out of 3) have insight into how the external conditions in the learning environment can be adapted to accommodate students’ reading and writing problems. A second conclusion drawn from the high school students' responses is that they would like more support from teachers in all subjects, not only Swedish. The final conclusion, which is considered very important, is their wish for the teachers to acknowledge and highlight their strengths instead of pointing out their weaknesses.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i årskurs 4-6 genomför litteraturundervisning i ämnet svenska för att främja elevers läslust och läsmotivation. Syftet fördjupas vidare i vilka metoder lärare använder när de arbetar med läsning i klassrummet, vad lärare anser kan påverka elevers läslust och läsmotivation, samt deras egen inställning till läsning och om den kan ha inverkan på hur de i sin undervisning lyckas intressera elever för läsning. För att ta reda på detta användes metoden kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fyra lärare som arbetar i årskurs 4-6, på två olika skolor i Sverige. Vid genomförandet hade jag en intervjuguide till min hjälp och intervjuerna spelades in. Resultatet visar att alla fyra lärare ser svårigheter med att motivera eleverna att läsa och att främja deras läslust. Högläsning är den metod de alla använder sig mycket av, för att de tycker att det kan väcka ett intresse hos eleven. Bokval, lässvårigheter och hemmet är några faktorer som de tror kan påverka elevers läslust. Gällande lärarnas egen inställning till läsning är svaren varierande, men alla tror att de kan använda sitt eget eventuella läsintresse för att i sin undervisning intressera eleven för läsning. / The purpose of this study is to examine how teachers who work in grades 4-6 organize their teaching of literature to encourage pupils’ enjoyment of reading and their motivation to read. More specifically, the study looks at what methods teachers use to teach reading; how teachers feel they can encourage pupils’ reading enjoyment and motivation to read; and teachers’ own attitude to reading and if it can have an impact on how they manage to interest pupils in reading. Semi-structured interviews were conducted with four teachers in grades 4-6 at two schools in Sweden. All interviews were conducted with the same list of questions and sound recordings were made. The results show that all four teachers experience difficulties in motivating their pupils to read and in promoting reading enjoyment. They all relied to a great extent on reading aloud as a method. In their experience, pupils developed an interest in reading through reading aloud. Other factors affecting pupils’ reading enjoyment were: choice of book; reading difficulties; and their home environment. The teachers varied in their own attitudes to reading but they each thinks that they could rely on their own interest in reading to give an interest in reading to their pupils.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.

Denna studie undersöker hur elever i Särskilda Utbildningsbehov i Matematik (SUM) upplever problemlösning i grupp i matematik samt hur de agerar i praktiken vid sådana tillfällen. Med fördjupad kunskap kring ämnet är ambitionen att på ett gynnsamt sätt organisera den specialpedagogiska undervisningen så att SUM-elever blir delaktiga vid problemlösningssituationer i den ordinarie undervisningen. Studien har en kvalitativ ansats där observationer och intervjuer med tre SUM-elever från år 3 har genomförts. Till grund för analysen har studiens teoretiska begrepp kommunikation och delaktighet funnits.   Resultatet visar att eleverna upplever att de är delaktiga i gruppen och att de alla på något sätt är aktiva i arbetet med uppgiften. Ett inkluderande förhållningssätt visade sig spela roll för hur eleverna valde att delta och kommunicera i respektive grupper. Vid observationerna blev det synligt att inkludering ur ett didaktiskt perspektiv är viktigt för att få eleverna att känna att de klarar av uppgiften samt att de kan bidra med något i gruppen. Dock blir det tydligt i vissa fall att det i kommunikationen eleverna emellan används tillvägagångssätt som är inövade utan förståelse vilket leder till att de inte har någon kontroll över arbetet att lösa uppgiften. Några elever framför samtidigt i intervjuerna hur deras låga tilltro till sin egna matematiska förmåga kring att lösa problem gör att de hellre arbetar i grupp. / This study examines students in Special needs Education in Mathematics (SEM) experience of problem solving in groups in mathematics. The studie also investigates how the students act in practice in problem solving situations. The overall aim of the study is to reach in-depth knowledge about the subject which would be a good help in organizing the special education work with SEM-pupils and problem solving in a successful way. The study has a qualitative approach, where observations and interviews with three SEM pupils from lower primary school (grade 3) in Sweden has formed the empirical material in the study. The theoretical concepts communication and participation are the foundation of analysis.   The result show that an inclusive approach seems to be important in how the pupils chose to communicate and participate, meaning that the students in SEM are in mixed ability groups when working with problem solving. The pupils experienced that they participated in the groups and all of them were at some degree active in the problem solving task and they expressed that they liked problem solving. The didactic perspective is very important to make pupils feel that they are up to the task and that they can contribute to the group. However, it`s clear in some of the cases that problem solving is practiced with strategies but without understanding. Some of the pupils talks about their bad confidence in their mathematical ability and therefore they prefer working with problem solving in groups.