No description available.

Studiens syfte var att undersöka hur ätstörningsverksamheter i Norrland arbetar med behandling av patienter över 18 år med anorexia nervosa. Vi undersökte därför de professionellas synsätt på behandling, deras egen roll som behandlare samt utmaningar. För att besvara studiens syfte utgick vi ifrån frågeställningarna: hur prioriterar behandlare vad de ska behandla hos en individ med anorexia nervosa, på vilket sätt bearbetas den psykologiska dimensionen i behandlingen samt vilka utmaningar upplever professionella vid behandling av anorexia nervosa. Vi utgick ifrån kvalitativa intervjuer med en psykiatrisjuksköterska, en psykolog och en kurator för att få svar på vår studies syfte och frågeställning. Sammanfattningsvis utifrån resultatet kunde vi konstatera att det är viktigt för de professionella att ha kollegor som de känner sig trygga med, vilket har en stor positiv påverkan på deras upplevelse av att behandla patienter med anorexia nervosa.  Utifrån resultat innefattar behandlingen samtalsterapi som behandlar de psykologiska svårigheterna med sjukdomen. Den vanligaste metoden är KBT, kognitiv beteendeterapi, som samtliga intervjupersoner arbetade utifrån. Däremot är relationen till patienten viktigare än metoden, vilket betyder att de professionella ser till helheten av en människa istället för att behandla utifrån enbart en metod. Dock prioriteras den somatiska hälsan först eftersom anorexia nervosa kan vara livshotande rent somatiskt. Svårigheter och utmaningar som de professionella kan stöta på är bland annat att motivera och engagera patienten till att påbörja samt slutföra en behandling för sin anorexia nervosa sjukdom. Dessutom kan det vara en utmaning i att bibehålla tålamodet samt det varma bemötandet i mötena med patienten, särskilt om behandlingen tagit lång tid utan resultat. Det som de professionella upplevde som nackdelar med behandlingen idag är bland annat bristen på resurser som kan leda till långa externa och interna väntetider.

Bakgrund: Förekomsten av ätstörningar ökar i samhället och är ett växande hälsoproblem. Ätstörningar har en komplex sjukdomsbild som kan innebära en utmaning i den vårdande relationen. Detta ställer högre krav på hälso- och sjukvården där sjuksköterskan har en central roll i patientmötet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta personer som lider av ätstörningar. Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ ansats. Tio artiklar inkluderades och analyserades med en tematisk analys. Resultat: Två huvudteman identifierades med tillhörande subteman. Huvudtemat Vårdrelation med subteman: Mötet med den komplexa patienten samt mötet väcker känslor. Det andra huvudtemat som identifierades var Utmaningar med subteman; Den dagliga omvårdnaden, Föräldrar ochnärstående samt Kunskap och erfarenhet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever omvårdnaden av personer som lider av en ätstörning somutmanande i relation till både den personliga och professionella rollen. Bristande kunskap ocherfarenhet leder till osäkerhet i mötet med patienten och sjuksköterskor tenderar att tvivla på sinkompetens. Fortsatt forskning: Utveckling av kommunikativa förhållningssätt till patienter med ätstörningar samtutbildning om förhållningssätt gentemot den komplexa patienten

Syfte: Undersöka möjliga metoder till att finna matglädje vid ätstörningar samt undersöka hur användbara dessa metoder kan vara för människor med ätstörningar både i och utanför behandling. Bakgrund: Ätstörningar är ett växande folkhälsoproblem och ett område där det krävs mer uppmärksamhet och forskning för att öka förståelsen och kunskapen av ätstörningar, samt även för att kunna öka förebyggandet och behandling av dessa sjukdomar. Denna uppsats inriktar sig på ätstörningar och matglädje. Det är oerhört viktigt att hitta glädjen för mat när man har en ätstörning för att kunna nå ett friskare liv och ett friskare tänkesätt kring mat och sin egen kropp. Denna uppsats har undersökt möjliga metoder som kan användas för att hjälpa människor med ätstörningar att finna matglädje. En studie har genomförts på Capio Anorexi Center i Malmö som fokuserade på hur personalen arbetar för att hjälpa patienter att finna glädje för mat under behandling, samt hur de arbetar för att förmedla mat på ett positivt sätt för sina patienter. Metod: Litteraturstudier genomfördes både innan och efter undersökningen på Capio Anorexi Center. Undersökningen bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med två av personalen på Capio Anorexi Center, samt med en dietist och en anonym person som har lidit av ätstörningar och gått i behandling. Tre av intervjuerna genomfördes med ljudinspelning och en intervju genomfördes via mejl. Varje intervju varade i cirka 45 minuter. Intervjuerna sammanställdes genom att först skriva av de inspelade intervjuerna och sedan kategorisades svaren för varje intervju till relevanta områden. Därefter analyserades och jämfördes detta med litteratur som böcker, rapporter, vetenskapliga artiklar samt elektroniska källor som var relaterade till matglädje och ätstörningar. Resultat: Elva metoder har undersökts och presenterats i denna uppsats som kan vara användbara till att finna matglädje både i och utanför behandling för de som behöver stöd: att våga, pedagogiska måltider, att äta regelbundet, varierat och planera måltider, att tillaga och servera aptitliga och lockande måltider, mindfulness och mindfulness eating, måltidsmiljö och måltidens sociala betydelse, nutritionsbehandling, saperemetoden, att äta lugnt och avslappnat, måltidsundervisning via en video- och ljuduppspelning vid måltider samt att stänga ute myter, bantning och skönhetsideal. Slutsats: Elva möjliga metoder som kan vara användbara till att finna matglädje har funnits. Detta genom förstudier med litteratur, en undersökning på Capio Anorexi Center och intervjuer, samt genom en analys och jämförelser mellan intervjuerna och litteratur som relaterade till ätstörningar och matglädje. Dessa metoder kan vara möjliga att använda för att kunna återfå ett friskare tankesätt kring mat och måltider samt för att kunna finna glädje för mat. Att finna matglädjen vid ätstörningar är ett steg mot ett friskare liv, dock för att kunna bli helt frisk från en ätstörning krävs det att dessa metoder kombineras med andra olika terapiformer, då det är viktigt att även arbeta med bland annat självkänsla och självförtroende, samt eventuellt andra svåra problem och symtom. / Background: Eating disorders are a growing public health concern which requires more attention and research to increase the understanding and prevention of eating disorders. This paper focuses on eating disorders and its relation to the joy of food. It is very important to find joy for food when suffering from an eating disorder to achieve a healthier life and healthier thinking around food and the body. This paper has examined possible methods that can be used for treating people with eating disorders to enjoy food. The study was conducted at Capio Anorexia Center in Malmö, a daycare clinic for eating disorders, and the study was focused on how the staff works to help patients find joy for food during treatment, and how they work to express food in a positive way to their patients. Methods: Literature studies were carried out before and after the study at Capio Anorexia Center. Qualitative half structured interviews were also carried out with two of the staff at Capio Anorexia Center, and with a dietitian and an anonymous person who has suffered from an eating disorder and received treatment. Three of the interviews were conducted with sound recording and the other one was conducted via email. Each interview lasted about 45 minutes. The interviews were compiled by first writing of the recorded interviews and then the answers for each interview were categorized to relevant fields. An analysis and comparison of these interviews to various literatures like books, reports, scientific papers and internet sources related to enjoying food and eating disorders were also carried out. Results: Eleven methods were found that may be useful to find joy for food both in treatment and outside of treatment for those who need support: daring, educational meals, eating regularly, varied and plan meals, cook and serve appealing meals, mindfulness and mindfulness eating, eating environment and social importance when eating, nutritional therapy, the “sapere-method”, eating slow and relaxed, the use of vodcast during meals and to keep out myths, dieting and beauty ideals. Conclusions: Eleven possible methods that may be useful to find joy for food have been found. This by preliminary studies with literature, a study at Capio Anorexia Center and interviews, and also by analyzing and comparing the interviews with literature related to eating disorders and enjoying food. The eleven methods described may be useful when regaining joy for food and a healthier thinking when it comes to food and meal situations. An important step in recovering from an eating disorder is to find pleasure when eating; therefore these methods can be possible tools to help people with eating disorders to find the joy for food. However, to reach a healthy life free from an eating disorder these methods described in this paper has to be combined with a variety of other therapies, because it is also important to work with self-esteem, self-confidence, and other symptoms and problems of the eating disorder.

Sjuksköterskans arbete innebär att kunna ge en bra vård till människor med olika typer av etnisk bakgrund, tro och värderingar. Ätstörning är ett tillstånd av psykisk ohälsa där den drabbade har utvecklat vad som kan likna en fobi för normal kroppsvikt. Den fysiska hälsan blir också påverkad på grund av de olika metoder som den drabbade använder för viktnedgång samt på grund av näringsnedsättning. Livskvailtet är hur en människa upplever sin tillvaro och om personen känner någon mening i sitt liv. Syftet med studien var att beskriva hur ungdomar och unga vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. Författaren har använt sig av 10 olika vetenskapliga artiklar som med syftet att beskriva hur tonåringar och vuxna med ätstörningar upplever sin livskvalitet. I resultatet fann forskarna att de drabbade  hade en låg livskvalitet. Vid jämförelser med människor utan ätstörningar, visade värdena att de med ätstörningar hade sämre resultat både fysiskt med framför allt psykiskt vid mätning av livskvalitet. Män och pojkar hade riskfaktorer som fysisk träning och kroppsmissnöje, medan flickor och kvinnors riskfaktorer var en önskan om smalhet, kroppsmissnöje och kroppsobjektifiering. Det visade sig även att drabbade med mycket socialt stöd hade en bättre livskvalitet än de utan socialt stöd.  Oberoende av ålder och kön, så har patienter med ätstörningar sämre livskvalitet. Det är viktigt för sjuksköterskor att hjälpa denna patientgrupp genom att våga se deras lidande på andra plan när de söker sig till vården. / The nurse's work means being able to give good care to people with different ethnic backgrounds, beliefs and values. When working with young people, the nurse was lacking the expertise to provide the right kind of support to help with mental illness, substance abuse, self-harm behavior and eating disorders. Eating disorders are a condition of mental illness in which the patient has developed what may resemble a phobia of normal body weight. Physical health is also affected because of the different methods that the victim uses for weight loss and because of loss of nutrient. Quality of life is how people perceive their existence and if the person feels they have a meaning in life. The aim of this study was to describe how adolescents and young adults with eating disorders perceive their quality of life. The author has used 10 different scientific articles which described how teenagers and adults with eating disorders perceive their quality of life. In the result, the researchers found that those affected by eating disorders had a low quality of life, age and gender didn’t matter. When compared to people without eating disorders, values ​​show that those with eating disorders had worse results both physically but primarily psychological, in tests of quality of life. Men and boys had risk factors such as physical activity and body dissatisfaction, while girls and womens risk factors were a desire for thinness, body dissatisfaction and body objectification. It was also found that sufferers with social support had a better quality of life than those without social support. The conclusion could be made that regardless of age and sex, patients with eating disorders have a poorer quality of life. It is important for nurses to help this population by daring to see their suffering on other levels when they seek out health care.

Syftet med studien var att undersöka elitidrottares syn på kroppsideal och ätstörningar inom friidrotten. Studien vände sig till studeranden friidrottsgymnasierna i Sverige. Undersökningen genomfördes i två delstudier. Den första var av mera orienterande karaktär och utgjordes av en enkätundersökning, medan den andra utgjordes av fördjupade intervjuer. Resultatet visade att det finns ett specifikt kroppsideal inom elitfriidrotten, vilket många idrottare jämför sig med. Friidrottarna var allmänt nöjda med sina kroppar eftersom de främst såg dem som redskap för att kunna prestera och uppnå resultat. Risken för att utveckla ätstörningar ansågs vara starkt kopplad till individens tidigare erfarenheter och förmåga att hantera krav på prestation och jämförelserna mellan andra elitidrottare. I övrigt var kroppsideal och ätstörningar inget som diskuterades inom elitfriidrotten. För att förebygga ätstörningar underströk respondenterna vikten av informationsspridning och skapandet av en trygg friidrottsmiljö där öppen kommunikation mellan tränare och adepter förs.  Resultatet analyserades utifrån en socialkonstruktivistisk teorigrund med speciellt fokus på relevansstrukturer, institutionalisering samt upplevelsen av kroppen inom en institution.

Både fetma och ätstörningar klassificeras som viktrelaterade tillstånd som har förknippats med ökad risk för olika hälsoåkommor. En skillnad sinsemellan är dock statusen på de kroppar som respektive tillstånd associeras till, där övervikt stigmatiseras medan smalhet tvärtom idealiseras. Vidare är nyhetsmedia en institution i vårt samhälle som både eftersträvar objektivitet samt har en informerande funktion, och bör därmed idealt sätt inte reproducera ovanstående. Det är även i detta spänningsfält som denna uppsats tar avstamp, mer specifikt genom att undersöka hur fetma och ätstörningar representeras i totalt 8 artiklar från online-versionen av Aftonbladet. Frågeställningarna är mer specifikt ”Hur konstrueras fetma och ätstörningar i 8 artiklar från Aftonbladet” samt ”Vilka värderingar går att utläsa om människor med tillstånden i artiklarna?”. Dessa besvaras med hjälp av framing som teoretiskt verktyg - där ett särskilt fokus placeras på hur artiklarna inramar tillstånden i relation till ansvar, närhet och moral - samt kritisk diskursanalys som metod, vilket möjliggör ett maktperspektiv i analysen. Efter avslutad analys har även svar på dessa frågor utkristalliserats. Resultatet påvisar hur fetma och ätstörningar på flera sätt konstrueras på motsatt sätt i de undersökta artiklarna, där konstruktionen av fetma upprättar en distans till enskilda individer och erbjuder en huvudsaklig medicinsk läsning av tillståndet, medan ätstörningar tvärtom etablerar en närhet till specifika personer, medan en distans till ätstörningar som sjukdom upprättas. Detta kommer även till uttryck i de värderingar som går att utläsa i artiklarna, där det uttrycks negativa värderingar om människor med fetma, medan ätstörningar istället associeras med nästintill positiva värderingar. Sammantaget kan en säga att artiklarna om fetma skapar en negativ bild av både tillståndet och människor med tillståndet, medan artiklarna om ätstörningar istället skapar empati för enskilda personer, men däremot förringar allvarligheten i den faktiska sjukdomen.

Forskning visar att ungdomar med typ 1 diabetes (T1D) har dubbelt så stor risk att drabbas av en ätstörning jämfört med ungdomar utan T1D. Dessutom ökar även mortalitet och morbiditet avsevärt hos ungdomarna med denna kombination. Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad ungdomars upplevelser är i samband med ätstörningar och T1D. Dataanalysen genomfördes med inspiration från metoden innehållsanalys. Litteraturstudiens resultat visar kunskap från sju vetenskapliga artiklar. Efter tolkningen av resultaten i de vetenskapliga artiklarna formulerades fem teman: Social dimension, Fysisk dimension, Emotionell dimension, Triggerfaktorer och Coping. Resultatet gestaltade att stöd från familj och vänner upplevdes underlättande för ungdomarna, men även som ett ofullständigt stöd. Stödet från sjukvårdspersonalen upplevdes betydelsefullt. En del av ungdomarna upplevde negativa kroppsbilder, vilket föranledde till underdosering av insulin. Ätstörningarna kunde förorsaka depressiva känslor och samtidigt upplevd kroppskontroll. Stressade livssituationer kunde trigga igång ätstörningen. Upplevda copingstrategier som gav stöd i återhämtningen från ätstörningen var att dela sina erfarenheter med ungdomar i samma situation. Litteraturstudien visar att sjuksköterskan kan vara stödjande för ungdomar med T1D och ätstörningar genom att visa ett förhållningssätt i former av att vara lyssnande, icke dömande och visa tilltro. Litteraturstudien visar behov av ytterligare forskning för ett mer evidensbaserat kliniskt vårdande. / Research shows that adolescents with T1D runs a double risk of eating disorders compared to adolescents without T1D. Additionally, morbidity and mortality increases considerably at the combination. The aim of this literature study was to describe adolescents' experiences of living with T1D and eating disorders. The results in this literature study shows knowledge from seven scientific articles. Data analysis was inspired by content analysis. The results in this literature study shows knowledge from seven scientific articles. The interpretation resulted in five formulated themes: Social dimension, Physical dimension, Emotional dimension, Triggers and Coping. Results indicate that support originating from family, friends and healthcare professionals was experienced as facilitating, but also as an uncomplete support. Some adolescents experienced negative body images, which conduced to insulin omission. The eating disorders provided depressive feelings and simultaneously experienced body control. Stressed life situations could trigger eating disorders. Coping strategies which aided the recovery of eating disorders was sharing experiences with peers. This literature study indicate that nurses can be supportive for adolescents with T1D and eating disorders through approaching in forms of being listening, non-judging and trustful. This literature study display requirements of supplementary research for a more evidence based clinical caring.

No description available.

<p>För att hjälpa barn och ungdomar som lider av ätstörningar krävs specialistkompetens inom området. Specialistsjukvården måste kunna möta såväl nyinsjuknade som långvarigt sjuka barn och ungdomar. Syftet med denna studie var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda barn och ungdomar med ätstörningar. En intervjustudie har genomförts med sju sjuksköterskor som arbetar på två olika specialistenheter där barn och ungdomar vårdas för ätstörningar. Intervjuerna har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Utifrån analysen skapades tre kategorier: ”att finnas till för patient och anhöriga”, ”sjuksköterskans behov av stöd” och ”utmaningar i yrket” samt sex subkategorier: ”att möta och stödja patienten på ett professionellt sätt”, ”sjuksköterskans relation till anhöriga”, ”balans mellan arbete och fritid”, ”kollegial anda och ledarskap”, ”sjuksköterskans upplevelse av svårigheter” och ”känslor”. Huvudfynden visade att sjusköterskor som arbetar på specialistenheter för ätstörningar där barn och ungdomar vårdas kände stor meningsfullhet med arbetet.  Med professionalism och lugn kände sjuksköterskorna att de kunde hjälpa sina patienter trots att arbetet stundom kunde upplevas både utmanande och svårt. En balans mellan arbete och fritid, god kollegial anda, ett gott samarbete med anhöriga, ett gott ledarskap samt en tro på sig själv och sin förmåga som sjuksköterska upplevdes som väsentligt för god omvårdnad av dessa barn och ungdomar.</p> / <p>To help children and adolescents who suffer from eating disorders specialist skills are needed. Specialist Health Services need not only respond to children and adolescents with recent onset but also those who have been long-term ill. The purpose of this study was to illustrate nurses’ experiences of caring for children and adolescents with eating disorders. An interview study was carried out with seven nurses working at two specialist units treating children and adolescents with eating disorders. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Based on the analysis three categories were created: “to be there for the patient and their relatives”, “the nurse’s need of support” and “challenges of the profession”. Six sub-categories were created out of these three main categories: “to meet and support patients in a professional manner”, “the nurse’s relationship with the patient’s relatives”, “balance between work and leisure”, “collegial spirit and leadership”, “the nurse’s experience of difficulties” and “feelings”. Major findings showed that nurses working in specialized units for eating disorders felt great meaningfulness with their work. With professionalism and tranquility nurses felt they could help their patients even though the work sometimes was both challenging and difficult. A balance between work and leisure, good collegial spirit, a good way to interact with the patients relatives, good leadership and a belief in herself and her nursing ability were perceived essential for good care of children and adolescents suffering from eating disorders.</p>