I denna uppsats har pensionärsorganisationen studerats som en av flera sociala institutioner som både skapar och speglar föreställningar om åldrande och tillvaron som pensionär och äldre. Syftet har varit att identifiera, belysa och förstå de sätt på vilka man i pensionärsorganisationerna PRO:s och SPF:s medlemstidskrifter framställer åldrandet och den äldres tillvaro samt hur befintliga diskurser uppfattas av några äldre. Då styrningsmentalitet i uppsatsen antas vara samhällets övergripande diskurs har ett centralt fokus legat på att försöka studera de tekniker och strategier tidskrifterna använder sig av i styrningen av sättet att tänka om åldrande och pensionärens/den äldres tillvaro. Resultaten tyder på att pensionärsorganisationen genom sina tidskrifter styr läsaren utifrån en övergripande diskurs om åldrandet och tillvaron som ett individualiseringsprojekt; tidskrifternas framställning producerar subjekt försedda med en förmåga att disciplinera sig själva till ett så positivt, hälsosamt och möjliggörande åldrande som möjligt. Betoningen på åldrandets projekt som en individuell angelägenhet riskerar dock att leda till att den fysiskt och/eller psykiskt nedgångna och beroende äldre "får skylla sig själv". Pensionärsorganisationens beskrivningar av åldrande och äldres tillvaro riskerar att befästa föreställningar om de sjuka och beroende äldre som en samhällelig börda och som en nationalekonomisk belastning i ett åldrande samhälle.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur pensionärer upplever övergången från yrkesliv till pensionering i allmänhet, och tiden efter pensioneringen i synnerhet. Därigenom var en förhoppning att kunna bidra med kunskap om vad som är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kvinnor och fyra män i åldrarna 67 till 72 år, vilka varit pensionärer mellan ett och åtta år. Intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Tre teman identifierades: medvetenhet, frihet och åldrandet. Resultatet visade att det inte var självklart när och hur pensioneringen skulle ske. En medvetenhet hade växt fram, där flera betonade betydelsen av planering inför pensioneringen. Tiden efter pensioneringen präglades av en stor frihet. Samtidigt beskrev pensionärerna en begränsad frihet genom covid-19-pandemin och genom avsaknaden av yrkeslivets struktur. I intervjuerna framkom att de intervjuade inte såg sig som pensionärer eftersom de kände sig pigga, friska och “inte gamla”. Resultatet tyder på att pensioneringen är en heterogen process med såväl positiva upplevelser som upplevelser av saknad. Resultatet visade också att tillgången till resurser enligt det resursdynamiska perspektivet är betydelsefullt för pensionärernas välbefinnande. För att ha en positiv upplevelse och trivas med pensionärslivet var det viktigt att ha flera områden i livet som var betydelsefulla.

Bakgrund: Samtidigt som andelen äldre ökar i Sverige minskar även antalet platser på sjukhus och vårdboenden. Detta leder till att fler multisjuka äldre lever sina sista år i hemmet med hjälp an hemtjänst. Den tjänsteman som beslutar om insatser i hemmet efter utskrivning från slutenvården kallas för biståndshandläggare. Tidigare forskning visar att äldre personer kan uppleva biståndsbedömningen som svår att förstå samt att de önskar få mer inflytande över beslutet. Syfte: Att undersöka och belysa äldre personers upplevelser i samband med biståndsbedömningar och kommande utskrivning. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer genomfördes med personer som låg inneliggande på sjukhus och som de senaste dagarna haft biståndsbedömning. Åtta kvinnor och två män mellan 72 och 99 år intervjuades. Resultat: Fyra olika teman och nio subteman identifierades. Dessa var: upplevelser av handläggare, med subtemat positiva upplevelser och negativa upplevelser, upplevelser av anhörigas roll, med subtemat hjälp av anhöriga och avlasta anhöriga, upplevelser av ovisshet, med subtemat ovisshet om mötet och ovisshet om utskrivning, upplevelsen av att vara i behov av hjälp, med subteman finner sig i situationen, upplever ökad trygghet och vill klara sig själv. Slutsats: De flesta av informanterna hade positiva upplevelser av biståndshandläggaren, upplevde att de fick bra information och att bedömningen var tydlig och klargörande. De negativa upplevelser som framkom handlade om att biståndshandläggaren varit svår att förstå eller inte visat att hen förstod den äldres situation. Dessa resultat stämmer överens med det som visats av tidigare forskning

Humans have never before lived as long and we have never had as many cures and treatments for diseases as now. But we still spend the last years of our lives sick with age-related diseases. Some scientists say it is time to grasp the problem by its roots – which in this case is aging itself. A lot of studies show that life can be prolonged in model organisms with the diabetes medication metformin. In recent years, metformin has proven to both expand lifespan and inhibit age-related diseases such as cancer and stroke. Metformin can do this by five different mechanisms; 1) inhibition of mitochondrial complex I, which is a part of the electron transport chain, 2) inhibition of the accumulation of reactive oxygen species, which in turn protects DNA from damage and mutations, 3) activation of AMPK, a kinase that is activated in the body when energy levels are low, 4) decrease of signaling of IGF-1, a growth factor that has been linked to the development of tumors, and 5) inhibition of mTOR, a regulator of cell metabolism, growth, proliferation, survival and autophagy. Studies are constantly proving metformin to be useful in both treatment of diseases and in inhibiting aging. New studies like TAME (Targeting Aging with Metformin), where older patients will try out metformin fors everal years, will shed more light on whether metformin might have the same effect in humans. Metformin could potentially provide a new future of health care where we not only treat diseases, but also prolong aging itself.

<p>Andelen  äldre  i Sverige  ökar. Hos normalhörande  äldre människor  sker  det  en  förändring  i taluppfattningen som är en del av det naturliga åldrandet. Syftet med denna studie är att belysa det  biologiska  åldrandets  påverkan  på  den  åldrande  individens  taluppfattningsförmåga.  En systematisk  litteraturstudie  har  använts  som  metod.  Resultatet  från  övervägande  delen  av använda  artiklar  i  denna  studie  visar  att  normalhörande  äldre  har  sämre  taluppfattning  än normalhörande  yngre.  Den  försämrade  taluppfattningen  är  enligt  artiklarna  ett  resultat  av förändringar i det centrala hörselsystemet. Artiklarna pekar på att dessa förändringar beror på förändrad  lateralisering,  förlångsammad  kodning  av  talsignalen, minskad  nervaktivitet  eller förtvinade nerver i hörselkortex.</p>

<p>Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den.</p><p>Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.</p>

Starting from the perspective that the ageing human body always is a situation and in a situation, the present thesis explores situations in which the meaning of age and ageing is negotiated. The analytical focus is on situations, and more specifically on experiences of age and ageing. The aim of the thesis is to describe and analyse the lived experience of age and ageing. A hermeneutic understanding of experience and lived experience is fundamental to the thesis. Three studies are included. The first study is based on descriptions of situations in which older people felt “especially young” and "especially old". The analysis revealed that the same kinds of situations gave rise to experiences both of feeling “especially young” and of feeling “especially old”, but they differed in focus regarding social inclusion/exclusion. The second study is based on interviews with amateur dancers regarding their experiences of a dance project in which the artistic focus is on the aged body. Two themes emerged in the analysis: the dance project as a situation in which the meaning of age and ageing was both given new meanings and restated in stereotypical terms; and the aged and ageing person him-/herself as a situation for negotiating the meaning of age and ageing. The meaning of age was negotiated, as there were tensions between referring to age and ageing as resources and referring to them as a problem associated with restrictions. The situated experiences involved changes in the body, pointed out by other people or felt oneself. The dissociation from being old appeared as an internalized social norm, and one strategy for avoiding old age was to keep active, but not too active. The third study is based on a vignette dialogue with amateur dancers. Text excerpts from Simone de Beauvoir's book The Coming of Age (1970/1972) were used as vignettes to grasp notions about the aged in society as they appeared to the informants. Among the informants, notions of being and becoming old in a society are filled with fears of being dependent, becoming a social burden on society and being reduced to an aged person with standardized needs who is unable to live a worthy life. In sum, the lived experience of ageing is always situated as a complex interplay between the body, social norms, the available language and our notions about these phenomena. The present thesis shows that age and ageing can be filled with various inconsistent meanings that embrace social inclusion as well as social exclusion. / GERDA - GErontologisk REgional Databas / RSKM - Rörelsen som kroppens minne

<p>The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews. Good connection with neighbours, less work with gardening and housing, and to be better prepared for future problems are main reasons that makes this senior housing interesting, as well as to be able to continue a valuable lifestyle with a self chosen amount of activities and social company with friends and family.</p>

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den. Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.

The aim for this thesis is to illuminate expectations and conceptions of senior housing from an individual perspective of seniors and how senior housing is put in relation to the process of ageing. Safety, community and accessibility are main notions for the seniors and therefore also in this essay. The method used for writing, analysing and interviewing is Grounded theory, with basis from social constructionism. Theoretical background comes from theories developed in social gerontology and gerotranscendence. These theories helps to give perspective to the analysis of the interviews. Good connection with neighbours, less work with gardening and housing, and to be better prepared for future problems are main reasons that makes this senior housing interesting, as well as to be able to continue a valuable lifestyle with a self chosen amount of activities and social company with friends and family.