Elever med språkstörning kan ha stora svårigheter att ta till sig undervisningen på grund av bristande språklig förmåga. Detta är något som tydligt kan ses i de samhällsorienterade ämnena då dessa innehåller ett mer abstrakt språk än elevernas vardagsspråk.    Det finns väldigt lite forskning att finna gällande lärares arbete med elever med språkstörning i SO-ämnena. Denna studies syfte är att undersöka just hur lärare kan arbeta med anpassningar och språkutvecklande undervisning för att utveckla ämneskunnandet för elever med språkstörning.  Detta görs genom en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sex lärare på tre olika skolor. De ger sin bild av elever med språkstörningar idag för att arbetet ska kunna besvara hur lärare anpassar undervisningen, hur de ser på sin kompetens samt hur de arbetar språkutvecklande. I deras svar kunde man tydligt se kopplingar till speciellt den sociokulturella teorin och en språkinriktad undervisning, något som sedan arbetet tar upp. Resultatet som blir tydligt i studien är att bildstöd, grupparbete och digitala hjälpmedel är de största anpassningarna som de flesta lärare använder. Dock vill många lärare ha större kompetens kring språkstörningar och flera skulle önska att språkutveckla sin undervisning ännu mer men att de känner att de inte får stöd i detta arbete. Slutsatsen och diskussionen som uppkommer är att det inte finns ett tydligt rätt svar i hur dessa anpassningar påverkar eleverna då det i svenska källor pratas mycket om bildstöd medan internationella källor inte nämner det. Det kan därför vara så att vi överskattar vikten av de anpassningar vi har i Sverige. Det är därför tydligt att det behövs mer forskning likt denna, både nationellt och internationellt, kring språkstörning inom SO-ämnena då det saknas mycket information vilket gör att det som lärare är svårt att veta hur man ska göra för att bäst nå dessa elever.

This study aims to investigate the effects of cooperative learning on pupils’ knowledge and development with a particular focus on concepts and conceptual understanding in mathematics. By employing both qualitative and quantitative research methods, the study compared the effectiveness of cooperative learning to traditional teaching approaches in grade 4. The following question was formulated to research the aim of this study: <li aria-level="1">How does pupils’' understanding of concepts in mathematics differ after traditional teaching compared to teaching with cooperative learning in grade 4? Svanelid’s (2014) three aspects were used as an analysis model in this intervention study. With the analysis model, teachers can assess whether pupils have understood various mathematical concepts. The results of the aim showed that cooperative learning had a significant positive impact on pupils’ learning and their understanding of geometrical concepts. Through collaborative activities and interactive discussions, pupils actively participated in the learning process, leading to improved comprehension and retention of geometric concepts. However due to introduction of methodological weaknesses and potential biases the results can not be considered as statistically sound. The study indicated development in pupils’ learning and understanding of mathematics. In an attempt to pursue the main aim of this study, traditional teaching and cooperative learning were used as teaching techniques for pupils to study the development of their learning. After each teaching method, tests were used to identify the results of the analysis. The results indicated progression in the pupils’ learning by using cooperative teaching. Teachers are encouraged to further investigate cooperative learning techniques in their lessons as it potentially can increase pupils’ learning. More research is needed to establish a correlation between the use of cooperative learning in the teaching of mathematical concepts.

The purpose of the study is to highlight the possibilities that Harry Potter and the Philosopher’s Stone can contribute to in the value-based work in teaching, as well as how the content can be used as a tool in teaching. This is with the hope that it will lead to an increased understanding and interest among teachers in how children’s and youth literature and value-based work can be combined. The study is a qualitative literature analysis based on Nikolajeva’s (2017) narratological literature analysis model. In the selection of literature, Harry Potter and the Philosopher's Stone (2014) was chosen, which was the Harry Potter novel that was easiest for the author to access. The study’s analysis highlights three different subcategories: social responsibility, inclusion and exclusion, and laws and regulations. The result of the analysis shows that the book contains several events that can be related to the basic values ​​in the value base. Among other things, various scenarios emerge that students can relate to such things as exclusion, social community, and dilemmas. The study also shows that some rule violations can be related to what is morally right. The content of the book can contribute to the value-based work in teaching through the various events, which can be linked to students’ identifying with the story and which similarities and differences exist between the world in the novel and the real one. The content of the book can also be sued as a pedagogical tool, in that its content can capture students’ interest, which can lead to an increase in motivation. Important conclusions from this study are that Harry Potter and the Philosopher's Stone can be useful for value-based work, and also children’s and youth literature in general can be useful in teaching. / Studiens syfte är att belysa vilka möjligheter Harry Potter and the Philosopher’s Stone kan bidra till i värdegrundsarbetet i undervisningen, samt hur innehållet kan användas som pedagogiskt redskap. Detta med förhoppningen om att det ska leda till en ökad förståelse och intresse bland lärare om hur barn- och ungdomslitteratur och värdegrundsarbetet kan kombineras. Studien är en kvalitativ litteraturanalys som utgår från Nikolajevas (2017) narratologiska litteraturanalysmodell. I urvalet rörande litteratur valdes Harry Potter and the Philospher’s Stone (2014) som var den enklaste romanen i serien för författaren att få tillgång till. Studiens analys belyser tre olika subkategorier: socialt ansvar, inkludering och exkludering och lagar och regler. Resultatet av analysen visar att boken innehåller flera händelser som kan relateras till de grundläggande värdena i värdegrunden. Det framkommer bland annat olika scenarion som elever kan relatera till som utanförskap, social gemenskap och dilemman. Studien visar även på att vissa regelbrott kan vara relaterade till vad som är moraliskt rätt. Bokens innehåll kan bidra till värdegrundsarbetet i undervisningen genom de olika händelserna, som kan kopplas till elevernas igenkänning och vilka likheter och skillnader som finns mellan Harry Potter världen och den riktiga. Innehållet i boken kan också bidra som ett pedagogiskt redskap, genom att dess innehåll kan fånga elevers intresse som kan leda till att motivationen ökar. Viktiga slutsatser med denna studie är att Harry Potter and the Philospher’s Stone kan vara användbar för värdegrundsarbetet, och även barn- och ungdomslitteratur överlag kan vara användbart i undervisningen.

Skönlitteratur ska inkluderas i svenskundervisningen men samtidigt minskar elevernas läsförståelse. Skolan har ett dubbelt uppdrag i form av kunskaps- och värdegrundsuppdraget som ska genomsyra hela verksamheten. Syftet med studien är att undersöka svensklärares erfarenheter av och uppfattningar om att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag i årskurs 4–6. Detta görs utifrån följande frågeställningar: Vad anser lärare är svenskämnets huvuduppgift? Hur använder lärare skönlitteratur som pedagogiskt material? Hur ser lärare på att använda skönlitteratur för att möta skolans dubbla uppdrag? Resultatet kopplas till Svedners (1999) teoretiska tolkning av svenskämnet genom hans sju ambitioner. Materialet samlas in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att utifrån det som lärare uttrycker så är färdighetsambitionen i fokus. Däremot ingår fler av ambitionerna när lärarna beskriver hur skönlitteratur används och kan användas. Det framkommer även att lärare anser att skönlitteratur är ett bra sätt att inkludera värdegrund i svenskämnet men att det kräver planering och kan gynnas av att lärare arbetar tillsammans och arbetar med teman. / Fiction should be included in the Swedish school subject but at the same time the pupils’ reading comprehension decreases. The school have two missions that it needs to include, the knowledge mission and the value mission. The purpose of this study is to review teachers of Swedish experience of and their view on fiction to meet the two missions in middle school. This will be done by answering following questions: What do the teachers consider to be the main purpose of the Swedish school subject? How do teachers include fiction in their teaching as a pedagogical material? How do teachers view the usage of fiction to fulfill the schools two missions? The result is put in relation to Svedner’s (1999) theoretical interpretation of the Swedish school subject through his seven ambitions. The material was collected through semi-structured interviews with five active teachers in the grades 4–6. The result shows that what the teachers express is related to the ambition of skill being in focus. However, more of the ambitions could be seen when the teachers describe how they use fiction and how fiction could be used. The result also shows that the teachers find fiction to be a helpful resource to include the value mission in the subject of Swedish, but that it requires a lot of planning and that could be more efficient if teachers work together and work with themes.

Den svenska skolans undervisning i det svenska språket har för avsikt att göra eleverna narrativt kompetenta, det vill säga, de ska kunna förstå och skapa berättande texter. Inom läroplanen finns dock en öppning för ett mer vidgat textbegrepp där det inkluderas visuell litteracitet, att eleverna exempelvis ska kunna förstå filmiska berättelser. Denna studies syfte är att undersöka på vilka sätt mellanstadieelever kan arbeta med en dokumentär filmberättelse om fyra skolbarn för att utveckla sina förmågor att skriva berättelser och vidga sina vyer av omvärlden. Begreppet narrativ fantasi, myntat av den amerikanska filosofen Martha C. Nussbaum, är framträdande i undersökningen. Med det menas en slags förmåga till inlevelse, att läsandet av olika texter vidgar läsarens förståelse för sin omvärld. Eleverna är uppmanade att välja karaktär och typ av berättelse. Genom både kvalitativ och kvantitativ textanalys visar deras berättelser på en varierad, men ändå utbredd narrativ fantasi. Denna förmåga är dock beroende av både visuell litteracitet, att förstå filmen, och narrativ kompetens, att skapa en egen berättelse.

Mitt syfte med undersökningen är att genomföra en kvalitativ textanalys av Sofia Nordins trilogi för att undersöka dess lämplighet att undervisa om värdegrundsfrågor i årskurs 4–6.   Skolinspektionens granskning (2012) finner brister i att integrera värdegrundsuppdraget i ämnet svenska. Bland annat beror det på brister i förståelsen hos lärare kring vilka skönlitterära texter som kan användas och vad i texterna som kan ge möjlighet till undervisning.   Undersökningen syftar därför till att finna lämplig text vilket genom arbetet visat sig vara dystopi. Undersökningens kvalitativa textanalys svarar mot frågeställningarna om mörker, demokrati, solidaritet och mänskliga rättigheter för att undersöka möjligheten till undervisning om värdegrunden.   Analysens resultat finner goda möjligheter för trilogin att användas som ingång för värdegrundsarbete i årskurs 4–6. / The aim of this paper is to make a qualitative text analysis of the trilogy by Sofia Nordin based on its possibility to teach about the fundamental values in school for grade 4-6.   The Swedish School inspectorate shows in an examination (2012) that the Swedish primary school are shortcoming in the mission to teach about the fundamental values in the subject swedish. Some causes they mention are the teachers lack of understanding what sort of literature they should use, and what in the literature to use.   This study is therefore aiming to find a suitable text which by the work turned out to be a dystopia. By qualitative text analysis the question at issues examines to answer the aim of this paper. They are the darkness, democracy, human rights and solidarity. In the results the paper has found a good potential for the novels to teach about the fundamental values in grade 4-6.