Huvudsyftet med den här studien är att granska hur omorganisering av Swedbankskontoret i Gävlecity har uppfattats av de anställda. En del av syftet är vad den underliggande grunden för den ökade väntetiden för privatkunder inne på bankkontoret.

För att minska osäkerheten och risken för ånger återskapar individen, enligt Differentierings- och konsolideringsteorin, beslutsproblemet mentalt till fördel för det valda alternativet. Föreliggande studie syftade till att undersöka beslutsfattande och hur individer löser beslutskonflikter i ett medicinskt prioriteringsbeslut. Konsolidering efter information om experters åsikter samt konsolidering i relation till ångestnivå och abstraktionsgrad undersöktes. Efter information i VAS-skalor om två patientfalls objektiva fakta beslutade 66 undersökningsdeltagare vem som skulle prioriteras för operation. Experters olika beslut delgavs undersökningsdeltagarna som fick i uppgift att återskapa objektiva fakta om patienterna. De 47 som prioriterade den kvinnliga patienten och som vidhöll sina beslut visade att förvrängning av objektiva fakta användes för att konsolidera tidigare beslut. Signifikant skillnad påvisades inte efter påverkan av experter och inget signifikant samband fanns mellan konsolideringseffekt och abstraktionsgrad. Ett negativt samband uppmättes för ångest och konsolidering, där högre ångestnivå korrelerade med lägre konsolideringseffekt och där den högre ångestnivån antogs påverka konsolideringen.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad gymnasielärare och gymnasieelever på en skola i Mellansverige har för åsikter om betygets funktion. Studien utfördes med två gymnasielärare och två gymnasieklasser som informanter. Med lärarna utfördes intervjuer medan enkäter delades ut till eleverna. Eleverna i studien gick i en klass som lärarna undervisade i. Resultatet visar att många, men positiva, åsikter finns om vad betygets funktion är. Stöd för dessa funktioner finns att hitta i tidigare forskning kring ämnet. Lärarna i studien visade sig i huvuddrag ha likartade åsikter kring betygets funktion och hur dessa funktioner uppfylls. Eleverna i studien hade till största del samma uppfattningar som lärarna. Motivationsmässigt visade det sig att majoriteten ansåg betyget som sporrande.

Jag har undersökt vilka åsikter som finns om uranbrytning. För att på bästa sätt ta reda på det har jag intervjuat såväl de som är positivt inställda till industrin, som de som är negativt inställda. Förutom att utreda vilka åsikter som finns om brytningen har jag granskat vilken natursyn mina informanter har för att se om det finns ett samband mellan hur de ser på naturen och deras inställning till uranbrytning. Det framkom att den starkaste anledningen till hur en person ställer sig till uranbrytning är deras inställning till kärnkraft. Hur mina informanter såg på naturen skilde sig åt främst genom att förespråkarna var mer benägna att se naturen som en resurs samt att de hade en större tilltro till tekniken och marknaden som verktyg för att lösa miljöproblem. Motståndarna ansåg generellt att människan behöver förändra sin livsstil och efterstäva ett mer hållbart samhälle. De efterlyste större satsningar på förnyelsebara energikällor och energieffektiviserande teknik. Hur en person ser på naturen inverkar sannolikt på hans eller hennes inställning till uranbrytning. Jag har dock kommit fram till att frågan är så stor och spänner över så många fält, att natursyn i sig självt inte kan förklara en persons ställningstagande. / I have researched the opinions held about uranium mining. To find out, I interviewed both opponents and proponents to the industry. In addition to investigating the opinions held about the mining, I examined the view of nature my interviewees have to see if there is a connection between how they look on nature and their attitude to uranium mining. It was found that the strongest reason for the person's attitude to uranium mining is their attitude to nuclear power. How my interviewees looked at the nature differed principally in that the advocates were more likely to see nature as a resource and that they had a greater faith in technology and the market as a tool for solving environmental problems. Opponents generally believed that humans need to change their lifestyle and strive to establish a more sustainable society. They called for greater investment in renewable energy and energy-saving technology. How a person looks at nature is likely to affect his or her attitude to uranium mining. However, I have come to the conclusion that the issue is so large and spans over so many fields, that the view of nature alone cannot explain a person’s attitude.

Diskussionen kring språkvalet i engelskundervisningen är aktuell, eftersom det är något som många lärare reflekterar kring. Syfte med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever har för åsikter kring huruvida det engelska, respektive det svenska språket bör användas i engelskundervisningen. I studien genomfördes fyra halv-strukturerade intervjuer med lärare som arbetar med engelskundervisning och en enkätundersökning bland elever i årskurs 4 –6 (10- 12 år). Resultatet jämförs mot tidigare forskning, samt två teoretiska perspektiv the input hypothesis och translanguaging. Resultaten från undersökningarna visar att det finns skillnader mellan de individuella lärarna i hur de ser på och arbetar med de båda språken i engelskundervisningen. En lärare i studien anger att hon använder engelska genomgående, medan en annan lärare beskriver att hon översätter det mesta hon säger på engelska till svenska. Majoriteten bland eleverna uppgav att deras lärare använder engelska hela engelsklektionerna och att de inte vill att läraren ska använda mer svenska i engelskundervisningen. Det fanns många gemensamma faktorer men också skillnader mellan lärarna i studien som kunde jämföras mot tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Som fortsatt forskning föreslås att lärarintervjuer och elevintervjuer används tillsammans för att tillägna en mer djupgående och bredare bild av valet av språk i engelskundervisningen. Det vore även intressant att vidare undersöka lärares bekantskap med translanguaging. / <p>Engelska</p>

Bakgrund: Denna uppsats skrevs på uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangägare har bristfälliga egenkontrollprogram samt svårt att förstå protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ inställning till tillsynsavgifter uppmärksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas våren 2013. Systemet innebär att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, både på internet och via märkning vid ingången till restaurangen. Detta vill livsmedelsinspektörerna studera åsikter kring. Syfte: Syftet är att undersöka vilken inställning och kunskap Vasa stads café- och restaurangägare har till livsmedelstillsynen samt Oivahymy systemet. Ett annat syfte är att undersöka skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger. Metod: En enkätundersökning genomfördes. Det delades ut 108 enkäter, varav 48 enkäter besvarades. Data bearbetades och analyserades i SPSS version 21.0 samt Excel. Chi-två test och Fishers exakta test användes för att analysera om det fanns skillnader mellan grupper. Signifikansnivån sattes till p&lt;0,05. Resultat: Överlag var café- och restaurangägarna positivt inställda till livsmedelstillsynen. De ansåg även att de hade ett bra egenkontrollprogram. Verksamhetsägarna överlag önskade att de skulle få mer information av livsmedelsinspektörerna angående förändringar inom tillsynen. Det framkom även att majoriteten av respondenterna inte visste vad Oivahymy systemet var och av de som visste, var de flesta positivt inställda till systemet. Inga skillnader mellan stora och små alternativt äldre och yngre caféer och restauranger fanns. Slutsats: Slutsatserna bör granskas kritiskt på grund av lågt antal respondenter. Undersökningen visade att verksamhetsägare var positivt inställda till livsmedelsinspektioner. Verksamhetsägarna visste inte mycket om Oivahymy systemet. Innan Oivahymy systemet kommer igång skulle det vara bra med mer utgående information om systemet.

Syftet med denna studie har varit att se om det förekommer stereotypiska bilder av värderingar hos människor som anser sig höra till höger respektive vänster på den politiska skalan i Sverige. Studien har genomförts som en experimentell inomgruppsdesign där fokus legat på fyra  enligt psykologisk teori olika grundvärderingar som anses stå i motsats till varandra - selftranscendence och selfenhancement samt normativism och humanism. I Sverige finns ingen tidigare forskning på området, men forskning som utförts i andra länder indikerar att politiska opponenter utvecklar stereotypiska bilder av varandra och att detta kan påverka förhandlingar samt eventuellt också leda till överdrivna konflikter dem emellan. Den aktuella studien utgjordes av personer som skattar sig själva att höra till vänster (N=92) respektive höger (N=42) på den svenska politiska skalan. Resultatet visade att det skiljer sig markant i hur deltagare generellt skattade typiska personer som röstar antingen åt vänster eller höger inom den svenska politiken vad gäller deras grundvärderingar och slutsatsen kunde därför dras att det existerar stereotypiska värderingsbilder för de olika ändarna på den svenska höger- och vänsterskalan. Personer som själva skattar sig höra till vänster inom den svenska politiken visade sig också ha en tendens att i något högre grad utveckla stereotypiska värderingsbilder än personer som skattar sig till höger. För vidare forskning föreslås att jämföra stereotypiska värderingsbilder med verkliga värderingsskillnader mellan människor som skattar sig höra till höger respektive vänster för att kunna dra bättre slutsatser kring vilken påverkan dessa skulle kunna ha vad gäller konflikter inom politiken.

The purpose of this Master’s thesis is to examine what the data from recent Library- and Information Science studies tell us about the importance of school libraries in a student perspective. Our theoretical framework is built upon Elisabeth Tallaksen Rafste’s concept about the values of school libraries to students. Our aim is to investigate how students between the ages of 15 and 18 use and experience school library. The method used was a literature study where we collected the students’ experiences of their school library from the data parts in our sources. Our sources consist of Master’s theses from the years 1998 to 2006. The study shows that the students’ use of school library is closely linked to the resources spent on it. School libraries with limited operating hours are typically used as a resource for tuition-related purposes only: a place for work and book-borrowing. However, in school libraries with generous operating hours, in addition to spending more time there, pupils also used the library space for leisure related purposes. The use of it as a social meeting place was more common in schools that lacked common rooms. Available common rooms made school library more work- and education oriented. The librarian was of great importance to the students as a resource for all kinds of information related questions and for creating a study enabling environment by maintaining peace and quiet. In conclusion, the use of school library depends on the resources spent on the library. Generous operating hours, good stock and manning will result in wider use of library facilities and resources, while students will appreciate its existence to a greater extent. / Program: Bibliotekarie

The aim of this thesis is to examine how the Swedish daily press portraits librarians and the profession. I have used a discourse analytic study in my purpose to examine the image of librarians and the profession. I have analysed 34 articles between January 1, 2009 until January 1, 2010 from Aftonbladet and Dagens Nyheter, which are the two daily newspapers with the largest circulation in Sweden. I have used three major questions to answer the aim of my study: In what context do librarians and the profession appear in the daily press?What qualities are librarians assigned in the daily press?What views and attitudes about librarians and the profession appear in the articles?My analysis resulted in three discourses; discourse about librarians’ relation to literature, discourse about librarians and the labour market and discourse about librarians and information. My study concludes that the image of librarians and the profession in the daily press are versatile and mostly positive. Librarians are described as reading loving persons with a great knowledge in literature and information in their professional work. Another image of librarians is that they are useful as a resource to help and guide children and youngsters with social problems. The negative images in the daily press are for the most part about the future trends of the labour market.