Syftet med den här studien var att ta reda på vad verksamma lågstadielärare läser in i begreppet hållbar utveckling och hur de tänker sig kunna tillämpa detta i verksamheten, och slutligen vilja skillnader och likheter som går att finna mellan deras uttalanden. Tre verksamma lärare intervjuades och detta sattes sedan i relation till litteratur om hållbar utveckling i skolan. Ett av studiens resultat var att lärarna talade om den ekologiska dimensionen av hållbar utveckling först och främst för att sedan lite längre in i samtalet, också föra in den ekonomiska och sociala dimensionen. Detta resultat bekräftas av övrig forskning på området. Den sociala dimensionen av hållbar utveckling var den dimension som lärarna pratade minst om under intervjuerna, trots att den enligt forskare kan anses vara målet för arbetet med hållbar utveckling. De tre intervjuade lärarna i den här studien talade alla tre mer eller mindre om alla tre dimensionerna som brukar läggas in i begreppet hållbar utveckling, vilket kan ses som att även om de kommer upp olika fort under intervjuens gång, så finns de ändå med när lärarna pratar om undervisningen alla tre. / <p>SO</p>

No description available.

This study focuses on the integrity of students at Uppsala University that has used the university’s network, UpUnet. We’ve studied their opinions with the use of questionnaires that cover questions related to privacy and awareness about logging of data traffic. The results showed that more students than our hypothesis suggested were unaware of the surveillance on the network, and the majority of these also had a negative opinion towards logging of data traffic. However, we found that there were several relations between how the students responded on our questionnaire, and we’ve presented these in the analysis chapter towards the end of the essay.

Vid tvister om vårdnad, boende och umgänge har barn i Sverige givits en rätt att uttala sig. Denna rätt framgår av 6 kap. 2 a § 3 st. föräldrabalken (1949:381) (FB). I bestämmelsen stadgas att ”hänsyn skall tas till barnets vilja med beaktande av barnets ålder och mognad”. Barns uttalanderätt kommer även till uttryck i 21 kap. 5 § FB, där det fastställs att bortsett från när rätten anser det nödvändigt med hänsyn till barnets bästa får verkställighet inte ske mot barnets vilja om barnet har uppnått en sådan ålder och mognad att barnets vilja bör beaktas. Barnets bästa återfinns i 6 kap. 2 a § 1 st. FB. Paragrafen anger att ”barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge”. Barns rätt att uttala sig utgör en del av den bedömning som sker vid ett fastställande av barnets bästa. Genom regleringen av barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter i 6 kap. 2 a § FB har lagen kopplats till FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen), där artikel 3 om principen om barnets bästa och artikel 12 om barns rätt att uttrycka sina åsikter utgör två av konventionens allmänna principer. Praxis och kritik som framhållits mot Sveriges hantering av tvister om vårdnad, boende och umgänge visar emellertid att rätten många gånger utgår från förutbestämda tolkningar kring vad som är barnets bästa, vilket många gånger leder till att föräldrarnas intressen tillgodoses framför barnets behov. Det har vidare framkommit att barnet inte alltid får möjlighet att höras eller får sina åsikter beaktade, vilket kan leda till avsevärda konsekvenser för barnet. 2015 beslutade regeringen att en särskilt tillsatt utredning skulle lämna förslag till en lag om inkorporering av barnkonventionen i svensk lag. Frågan är således huruvida en inkorporering kan medföra att barns rättsliga ställning stärks genom att principen om barnets bästa och barns rätt att uttrycka sina åsikter tillgodoses på ett bättre sätt i praktiken. Om så är fallet kan en inkorporering vara lösningen på den problematik som nu föreligger gällande barns rättigheter i relation till barnkonventionen. För att utreda detta har Norge valts som jämförelseobjekt. I Norge är barnkonventionen sedan 2003 en del av norsk lagstiftning. I det fall det uppstår en konflikt mellan konventionen och norsk lag har konventionen företräde och därmed en stark formell ställning i landet. Sedan inkorporeringen har framsteg skett i implementeringen av barns rättigheter enligt konventionen, inte minst gällande barns rätt att uttrycka sina åsikter, där åldersgränsen för när ett barn skall höras i ärenden som rör barnet själv sänkts från tolv till sju år. Norge har dock en lång tradition av arbete med barns rättigheter som sträcker sig till tiden redan innan inkorporeringen av barnkonventionen. Landet var bland annat först i världen med att inrätta en barnombudsman år 1981. Trots detta har Norge ändå fått ta emot kritik från bland annat FN:s kommitté för barnets rättigheter som exempelvis anfört att det i praktiken föreligger brister i landets tillämpning av barns rätt att uttrycka sina åsikter. Det har också hävdats att den norska lagstiftningen förhåller sig något avvaktande till att barn skall få vara part i mål, medan andra ser positiva effekter av inkorporeringen. Till detta tillkommer problematiken med att det inte är möjligt att avgöra huruvida de framsteg som skett i norsk rätt sedan inkorporeringen är en följd av inkorporeringen i sig eller om det är sådana förändringar som kan tänkas ha skett även utan en sådan. Trots en snarlik problematik i länderna på flera punkter anser jag ändå att en inkorporering av barnkonventionen i svensk rätt är för handen med hänsyn till att Norge i flera delar förefaller ha kommit längre beträffande barns rättigheter och därmed stärkt barns rättsliga ställning.

Syftet med studien är att undersöka vad socionomstudenter vid Linköpings universitet har för uppfattningar om för- och nackdelar med att vara man respektive kvinna inom socialt arbete. Studiens empiriska material samlades in genom en webbenkät där studenten gav sin uppfattning om män eller kvinnor har för- eller nackdel i vissa situationer och generellt inom olika områden. Därefter fick studenterna ge sin åsikt till tre olika tillskrivna könsbundna egenskaper. Den teoretiska tolkningsramen i studien är baserad på genusteori med fokus på begreppen genussystem och genuskontrakt.   Resultatet av studien visar att socionomstudenter vid Linköpings universitet uppfattar att män har både situationsbundna- och generella fördelar mot kvinnor inom socialt arbete. Vidare höll studenterna endast med om ett av tre påståenden om tillskrivna könsbundna egenskaper. Totalt sett kunde inga signifikanta skillnader ses mellan studenternas uppfattningar och åsikter kopplat till deras kön, ålder, termin de studerar, om de genomfört verksamhetsförlagd utbildning eller har tidigare arbetserfarenhet. De tillfrågade socionomstudenterna är en homogen grupp i sina uppfattningar och åsikter om att män har fler fördelar än kvinnor inom socialt arbete.

The purpose of this study was to analyze the rebrand of Victoria's Secret through a consumer perspective. We focused on Instagram, since this platform enables communication between the company and consumer. By analyzing the opinions found in the comment section under the post announcing the rebrand, we were able to see how the new direction was perceived by consumers. Previous research has shown that consumers today have higher expectations of the companies they interact with, which we believe could be another contributing factor to Victoria's Secret’s new identity.  Through a thematic analysis, we were able to find patterns in which opinions were expressed, and then we categorized the opinions into themes. We located three main themes: opinions about the rebrand, identity/image, and corporate responsibility. Our thematic analysis shows that most of the opinions found in the comment section were negative; the Instagram users grieved the old Victoria's Secret and specifically the loss of the Angels. There were also positive reactions expressing gratitude towards the new direction, and neutral comments wanting something more in line with the former identity. To add more depth to our study, we decided to perform a semiotic analysis of two campaigns before and after the rebrand. We perceived that the first one, published in 2019, focused more on portraying the “perfect” woman, while the second one, published in 2022, allowed more of the woman's personality and strength to shine through.  Our conclusion is that Victoria's Secret’s rebrand has been received with mixed reactions. One thing that was made very clear to us is how knowledgeable today's media users are and how they are not afraid to speak up. In the comment section under our chosen post, it showed that the Instagram users strategically chose their expressions and found support in other users with similar opinions. With this in mind, we believe that if a company is to make a similar change today, it is crucial that they listen to and involve their customers.

The Royal Library of Sweden (KB), which serves as the national library in Sweden, decided in November of 2008 to start using DDC instead of SAB. For a long time, SAB was used as the main classification system in Sweden across all types of libraries. The reasons for this decision were among others that it would help swedish libraries to become more interconnected with libraries in other european countries, who already use DDC. Another reason for the decision is that DDC already has a support network and regularly gets new editions and updates. But now all of the university libraries in Sweden have switched to DDC in some capacity, for either the entire or parts of the library's collection. Public libraries however mostly still use SAB for both their collections and classification. The purpose of this study, which takes place in the spring of 2021, is to examine librarians preferences and opinions about these two systems. Semi-structured qualitative interviews with a total of six librarians across four different academic libraries in Sweden, have been conducted to accomplish this. For this study, a number of psychological terms have been used as a theoretical framework to analyze the librarians opinions. These terms are: preferences, stability, trends and mere-exposure. The findings show that a majority of the librarians prefer SAB over DDC. Moreover they also considered that The Royal Library of Sweden made the correct decision to switch to DDC.

Tekniken har förbättrats det senaste årtiondet och teknologiska processer har skapat mer effektiva och förbättrade sätt att göra saker på. Flera saker som tidigare gjorts på papper, görs nu med hjälp av digitala verktyg. Läroplanen skriver att skolan ska ha en tidsenlig utbildning, och även när det gäller digitaliseringen, därför har skolans verksamhet börjat präglas av en mer digital inriktning. Syftet med studien är att granska vad forskning visar om vilken påverkan digitala och analoga skrivverktyg kan ha på formella textkvaliteten för elever i grundskolans mellanår, samt lärares och elevers åsikter om att skriva på digitala skrivverktyg. Litteraturstudien innehåller material som hittats genom olika databaser samt kedjesökningar. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet som undersökts är mestadels vetenskapliga artiklar, en kunskapsöversikt samt ett konferensbidrag. Materialet är både internationellt och nationellt. Litteraturen behandlar frågor om påverkan av elevtexter och är främst skrivna efter 2010 med några undantag. Resultatet visar att elevers formella textkvalitet förbättras när de skriver på ett digitalt skrivverktyg, elever korrigerar mer i sina texter, gör färre stavfel och textmängden ökar. Både lärare och elever föredrar att arbeta med digitala skrivverktyg när det kommer till att skapa texter. Trots detta finns det flera frågetecken inom ämnet som vidare forskning bör studera. Ett av dessa frågetecken är hur lärare ska bedöma och hur utbildningen av digitalt skrivande ska gå till.

Läroplanen för förskolans strävansmål gör att arbetet kring modermålsutvecklingen kommer upp till diskussion allt mer. I studiens region har yttre stöd i form av modermålspedagoger tagits bort och uppdraget ligger nu enbart på förskolans pedagoger. Barn med annat modersmål än svenska är en utmaning för pedagogerna.  Syftet med studien är att undersöka hur föräldrarna upplever att modersmålsstöd fungerar för barn med finska som modersmål. Forskningsfrågan var: hur upplever de finsktalande föräldrarna att deras barns språkutveckling i finska stöds i förskolan? Vad händer med barnets modersmål när pedagogerna inte talar finska utan bara erbjuder barnen att ta del av olika kulturuttryck på sitt modersmål. På Gotland finns 610 invånare med finskt ursprung. Det finns en modersmålslärare, 15 grundskoleelever och 4 gymnasieelever som har modersmålsundervisning i finska. I den gruppen finns 12 föräldrar, som alla fick enkäten varav 10 svarade. Studiens slutsats är att föräldrarna tycker att det inte fungerar med det modersmålsstöd som erbjuds nu. Det räcker inte med olika kulturuttryck på barnens modersmål med svensktalande pedagoger för att bibehålla språket, det behövs finsktalande pedagoger flera gånger i veckan i förskolan. Det är då språkinlärningen är som intensivast och det stödjer även andraspråksinlärningen. / Esikoulun (tässä päiväkodin) opetussuunnitelman toiveet merkitsevät sitä, että äidinkielen kehitystyö nousee yhä enemmän keskusteluun. Tutkitussa kunnassa tuki äidinkielenopettajien muodossa on poistettu ja tehtävä on nyt yksinomaan esikoulun opettajilla. Lapset, joiden äidinkieli on muu kuin ruotsi, ovat haaste esikoulun opettajille. Tutkimuksen tarkoituksena on selvittää, miten vanhemmat kokevat suomenkielisten lasten äidinkielen tuen toimivan. Tutkimuskysymys oli: miten suomenkieliset vanhemmat kokevat, että heidän lastensa kielen kehitystä tuetaan esikoulussa?  Mitä tapahtuu lapsen äidinkielelle, kun esikoulunopettajat eivät puhu suomea, vaan tarjoavat sen sijaan lapsille mahdollisuuden osallistua erilaisiin kulttuuri-ilmaisuihin omalla äidinkielellään?  Gotlannissa on 610 alkuperältään suomalaista asukasta. Äidinkielenopettajia suomen kielessä on vain yksi, äidinkielen oppilaita on 15 peruskoulussa ja 4 lukiossa. Tässä ryhmässä vanhempia on 12, joille lähetin kyselylomakkeen, johon sain 10 vastausta. Tutkimuksen johtopäätös on, että vanhempien mielestä äidinkielen tuki nykyisessä muodossaan ei riitä.  Eri kulttuuri-ilmaisuihin osallistuminen ruotsinkielisten esikouluopettajien kanssa äidinkielen ylläpitämiseen ei riitä, vaan tarvitaan suomenkielisiä esikoulunopettajia useita kertoja viikossa esikoulussa. Silloin kielen oppiminen on kaikista tehokkainta ja tukee myös toisen kielen oppimista.

Under det senaste året har migrationsströmmarna till Sverige ökat markant, i huvudsak som en följd av inbördeskriget i Syrien. De stora migrationsströmmarna har haft en stor påverkan på polisernas arbetsuppgifter och därför undersöker denna studie hur arbetsuppgifterna förändrats, vilka polisernas attityder, åsikter och uppfattningar om arbetsförändringarna är och huruvida poliserna anser att arbetet med migrationsströmmarna hade kunnat utföras på ett annat sätt och av någon annan aktör. Forskning har visat att polisers arbetsprestationer påverkas av deras arbetstillfredsställelse. Den tidigare forskningen har under de senaste åren skiftat fokus från att undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till demografiska variabler till att istället undersöka arbetstillfredsställelsen i relation till arbetsrelaterade variabler, där de arbetsrelaterade variablerna visat sig kunna förklara variationen bättre. Resultaten av den föreliggande studien visar att majoriteten av poliserna var samstämmiga i sina svar och poliserna berättade exempelvis att arbetsuppgifterna påverkats mycket av migrationsströmmarna, framförallt i form av de införda gränskontrollerna. Poliserna hade uppfattningen att deras arbetsuppgifter var enformiga och tråkiga, men utförde ändå sina arbetsuppgifter så bra som möjligt. En stor del av poliserna ansåg även att fler civila passkontrollanter hade kunnat närvara vid kontrollerna och att poliserna således hade kunnat vara färre. Ett genomgående resultat visade att poliserna som en följd av de stora migrationsströmmarna var begränsade i sin förmåga att uppfylla sitt uppdrag och arbeta i enlighet med Polisens värdegrund. / During the past year, the migration to Sweden has increased significantly, mainly as a result of the civil war in Syria. The large migratory movements have affected the police officers’ work considerably and therefore this study aims to examine in what way their work has changed as a result of the migrations. The study also aims to examine the police officers’ attitudes, opinions and perceptions of their work changes and whether the police officers believe that the work with the migration could be done in a different way and by another organisation. Research has shown that police officers' performance is affected by their job satisfaction. Previous research has in recent years shifted from examining job satisfaction in relation to demographic variables to examining job satisfaction in relation to work-related variables instead, where the work-related variables have been able to explain the variation better. The results of the present study show that the majority of the officers were unanimous in their response and the responding police officers explained that their work had been greatly affected by the migration, particularly in terms of border controls. The police officers also considered their work to be monotonous and boring, but still performed their best. A large proportion of the police officers felt that more civilian passport controllers could be able to attend the border controls and in that way the same amount of police officers would not be needed at the border controls. A recurring result showed that the police officers, as a result of the large migratory movements, were limited in their ability to achieve their mission and work in accordance with the Police values.