Teachers many times talk about their opinions about how to teach, how to organize education and how school should be. What do studies about school say? Do teachers say the same thing like the researchers say? Do teachers agree with the researchers, or do they have different opinions? 10 teachers has been part of an interview, and their answers show that the teachers in most of cases agree to what the researchers say. However, in some cases, the best options the researchers propose are not possible in the teachers’ realities.

Den nya undervisningsmetoden Flippat Klassrum är ett alternativ till den traditionella undervisningsmetod som för närvarande dominerar matematikundervisningen. I Flippat Klassrum ser eleverna på en förberedd föreläsning online redan innan de kommer till lektionen så att arbetet där går direkt på förståelse av det förelästa, sakdiskussioner och hjälp med problemlösning. Syftet med interventionsstudien är att att introducera undervisningsmetoden Flippat Klassrum och därefter undersöka elevers reaktioner till undervisningsmetoden. Följande frågeställningar besvarades: 1. Hur påverkas elevers åsikter om matematikundervisning av interventionen med Flippat Klassrum? 2. Vilka effekterna har undervisningsmetoden Flippat Klassrum på elevers arbete och studieteknik i och utanför klassrummet? Studien genomfördes i en teknikklass på en gymnasieskola i Östergötland. För att besvara frågeställningarna genomfördes två enkätundersökningar. En förundersökning som genomfördes före interventionen och en uppföljningsenkät som genomfördes efter interventionen. Studien fann att Flippat Klassrum hade en positiv inverkan på elevernas åsikter om sin matematikundervisning. Vidare konstaterades att interventionen påverkade elevernas arbete och studieteknik på flera sätt. Exempelvis hinner eleverna fler rekommenderade uppgifter under lektionstid. Slutsatserna som dras i denna studie är att mikroföreläsningar inte helt kan ersätta lektionsgenomgångar, att intervention visade eleverna nya sätt att lära samt att Flippat Klassrum är ett bra sätt att variera undervisningen, inte ett sätt att ersätta traditionell undervisning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad tre klasslärare för årskurs 1-3 anser om laborativt material i matematikundervisningen och hur de själva arbetar med detta i sin egen matematikundervisning. Detta undersöktes med hjälp av en kvalitativ studie med intervjuer och observationer. Observationerna användes för att se om det som lärarna ansåg om laborativt material speglades i deras undervisning. Med intervjuerna kunde vi ta reda på vad lärarna ansåg att det kan finnas för möjligheter och hinder med användandet av laborativt material i matematikundervisningen. Resultatet visar att lärarna överlag är positiva till användandet av laborativt material. De nämner också att man i vissa fall kan hinder stötas på såsom att det är svårt att hinna med alla elever när laborativt material används i helklass. Vidare framkommer det i studien att det finns ytterst små skillnader mellan hur lärarna anser att de arbetar med laborativt material och vad vi faktiskt kunde observera under några lektioner.

Medielandskapet har förändrats till följd av de digitala mediernas framväxt. Då det finnas allt fler användare av sociala medier är det viktigt för företag att veta hur de ska nå ut till konsumenterna. Instagram har 200 miljoner aktiva användare varje månad. Att veta vilka bilder som bäst når ut till användarna, varför de väljer att interagera med företag och vilka behov de uppfyller är betydelsefullt att få kunskap om. Syftet med uppsatsen är att se om användare av Instagram följer och interagerar med företag beroende på vilken typ av bild de väljer att lägga upp. Detta har undersökts genom tio semistrukturerade intervjuer där de intervjuade fick se bilder från två företags Instagram-konton. Därefter analyseras resultaten med hjälp av teorierna attityder och uses and gratification. Resultatet av undersökningen visade att respondenterna i studien värdesatte bilder med en personlig rele-vans. De föredrog även att interagera med företag som väljer att lägga upp personliga bilder framför företag som lägger upp informerande bilder. Detta kan relatera till att det finns en variation i de bilderna. / As a result of the digital medias development during the past years the media landscape has changed. As there are more and more users of social media it is important for companies to know how to reach their customers. Instagram has approximately 200 million active users every month. It is imperative to know which photos that attract users the most, why they choose to integrate with these companies and which needs they fulfil. The purpose with this study is to examine if users of Instagram follows and integrate with companies de-pending on the types of images they choose to share. This has been researched through ten semi-structured interviews where the respondents looked at photos from Instagram. The results were analysed with the help of the theories attitudes and uses and gratification. The results from the study showed that the respondents valued photos with a personal relevance. They also preferred to integrate with companies who share personal photos instead of informing photos. This can be related to the variations in the photos they share.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter i klassrumsundervisningen. Undersökningen försökte identifiera olika lärarstrategier för att sedan ställa dessa mot skolans demokratifostrande uppdrag. För att ta reda på hur samhällskunskapslärare förhåller sig till kontroversiella åsikter behövde jag också ta reda på vad lärarna uppfattar som kontroversiellt i deras undervisning.Uppsatsen använder demokratiutbildning som teoretisk utgångspunkt. Demokratiutbildning användes då den talar tydligare om hur det demokratifostrande uppdraget kan se ut i praktiken, vilka förmågor som eleverna ska utbildas i och varför. Teorin bygger på sammanslagningar av Gert Biestas tre utbildningsfunktioner och Ludvig Beckmans tre demokratiska kompetenskrav. Samtalsintervjuer är den valda metoden då den möjliggör för respondenternas detaljerade och djupgående verklighetsskildringar och intervjuguiden var av semistrukturerad design. Intervjuerna har spelats in och transkriberats. Transkriberingarna har därefter analyserats och relevant innehåll för att besvara frågeställningarna har lyfts. De samhällskunskapsområden som uppfattades av respondenterna som potentiellt kontroversiella har kategoriserats, de olika lärarnas undervisningstillvägagångssätt har sammanfattats som strategier och citat gällande det demokratifostrande uppdraget har ställts mot teorin för att se hur strategierna samspelar med uppdraget.Resultaten som denna undersökning fann var att tre teman i samhällskunskapsundervisningen, politik, jämställdhet och yttrandefrihet, uppfattades som potentiellt kontroversiella av respondenterna. Tre olika lärarstrategier identifierades och döptes till verktyget, problemet och balansgången. Verktyget välkomnar kontroversiella åsikter i undervisningen då dessa kan leda till givande undervisning samt möjligheten för läraren att identifiera elevers värderingar. Problemet arbetar för att minimera risker för att elever ska känna sig utsatta eller träffade samt för att undervisningen ska kunna fortgå mer smärtfritt. Balansgången vill se kontroversiella åsikter mer som en möjlighet och välkomnar diskussion och perspektiv i undervisningen. Detta görs dock inom tydligare acceptansramar som ofta satts upp i förväg i syfte att minimera risken för att elever ska gå över gränsen för att söka reaktion från klass och lärare.Undersökningen fann inte lika tydliga mönster när det gäller strategiernas relation till det demokratifostrande uppdraget. Samtliga strategier arbetade för att demokratiska värderingar ska ses som primära av eleverna. Det finns tendenser till att verktyget är den strategi som möjliggör elevernas subjektiva reflekterande något tydligare än de andra strategierna. Samt att problemet och balansgången något tydligare undervisar eleverna i hur det politiska systemet fungerar och hur eleverna ska kunna bli en del av samt påverka systemet. De två sistnämnda tendenserna kan dock inte styrkas enbart utifrån denna undersökning.

This study has partly examined teachers’ opinions on why they do and why they do not use digital tools in mathematics teaching, and partly when teachers think that it is appropriate and not appropriate to use digital tools in mathematics teaching. The study was conducted by interviewing four mathematics teachers who are active in grades 4-6. The teachers explained that they lack access to the digital tools that they need and want. In addition, they lack the digital skills and education for using digital tools in teaching mathematics. They also do not get the time they need to familiarize themselves with how digital tools can be used. They stated that they mainly use digital tools for mass training tasks, which does not correspond to what they should use digital tools for based on the Swedish curriculum. The teachers thought that digital tools are best suited for whole-class teaching, to reach all students at the same time. In addition, the teachers explained that digital tools are suitable for individual work, as digital tools can often be adapted based on the students’ individual needs. The study also examined the reasons for the teachers’ opinions. The opinions were mainly influenced by the teachers’ self-created knowledge, which they created as they used digital tools in mathematics teaching. / Denna studie har dels undersökt lärares åsikter om varför de använder digitala verktygi matematikundervisning och varför de inte använder sig av det, dels när lärare anser att det passar och inte passar att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Studien har utförts genom att intervjua fyra matematiklärare som är verksamma i årskurs 4–6. Lärarna förklarade att de saknar den tillgång till digitala verktyg som de behöver och vill ha.Dessutom saknar de digital kompetens och utbildning i hur digitala verktyg kan användas i matematikundervisning. De får inte heller den tid de behöver för att själva sätta sig in i hur digitala verktyg kan användas. De konstaterade även att de främst använder digitala verktyg för mängdträningsuppgifter, vilket inte motsvarar vad de borde använda digitala verktyg till utifrån den svenska läroplanen. Lärarna ansåg att digitala verktyg passar bäst för helklassundervisning, för att nå ut till alla elever samtidigt. Dessutom förklarade lärarna att digitala verktyg passar för enskilda arbeten, eftersom digitala verktyg ofta går att anpassa utifrån elevers individuella behov. Studien undersökte även orsaker till lärarnas åsikter.Åsikterna stöds främst på kunskaper som lärarna bildat i samband med att de använt digitala verktyg i matematikundervisning.

Detta examensarbete fokuserar på att undersöka lärares åsikter kring två olika artefakter i matematik, nämligen datorn och läroboken. Syftet är att undersöka lärares åsikter kring dessa artefakter för att få en bild av vad de anser kring användningen av dem, hur lärarna använder. Detta leder till slut fram till det huvudsakliga syftet att undersöka lärares åsikter kring artefakternas möjlighet att bidra till att utveckla matematiska förmågor och särskilt resonemangsförmågan. Vidare genomfördes studien genom mailintervjuer och har en grund i ett multimodalt socialsemiotiskt teoretiskt perspektiv som tillsammans med fenomenografin har använts för att analysera resultaten. Vidare visar resultaten att lärarna är samtliga positiva till användningen av läroböcker men alla anser dock inte att artefakten bidrar till att utveckla förmågor och i så fall endast procedursförmågan. Samtidigt är det endast ungefär hälften av lärarna som är positiva till användningen av datorer där de menar på att utveckling beror på vilka program som man använder sig av. Överlag är det delade åsikter kring artefaktens möjligheter att utveckla matematiska förmågor. Men många av lärarna anser att det inte är en viss artefakt som bidrar till utveckling av resonemangsförmågan utan snarare att man använder sig av kommunikation och problemlösning.

Det ämnesövergripande kunskapsområdet sex- och samlevnad är ett mångbottnat och omdiskuterat område som kan ge upphov till många tankar och känslor. Att kunskapsområdet innefattar aspekter som kan vara svåra att tala om, samtidigt som de är centrala i människors liv gör det till ett viktigt område att reflektera omkring. Ännu en faktor som aktualiserar hanteringen av kunskapsområdet är att sex- och samlevnadsundervisningen idag kan sägas genomgå en reformation där läroplaner förtydligas och kunskapsområdet byter namn. Syftet med denna undersökning var att undersöka elevers syn på sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet och gymnasiet samt på de ändringar i läroplanen som planeras implementeras hösten 2022. Vidare var syftet att undersöka om det förelåg någon skillnad mellan elevers åsikter och kön. Studiens utgångspunkt utgjordes av en metodkombination, där statistisk bearbetning och kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera kvalitativa och kvantitativa enkätfrågor. Enkätsvar från 132 tredjeårsstuderande på gymnasiet inkluderades i undersökningen som genomfördes analogt. Undersökningen visade att merparten av eleverna menade att deras genomgångna sex- och samlevnadsundervisning på högstadiet och gymnasiet var acceptabel. Vidare visade undersökningen att merparten av eleverna tyckte att det var bra att läroplanerna gällande kunskapsområdet uppdateras och förtydligas. Slutligen sågs för vissa frågor möjliga skillnader i hur elever svarade och kön, till exempel menade kvinnor i något högre utsträckning att områden saknades i sex- och samlevnadsundervisningen på högstadiet. Elevsvaren i denna studie speglar det faktum att kunskapsområdet är mångfacetterat då elever angav ett stort spektrum av svar gällande de inkluderade kvalitativa frågorna. Att detta mångfacetterade kunskapsområde är ämnesövergripande kan därför sägas vara centralt och en förutsättning för att kunna inkludera samtliga aspekter, samtidigt som det ställer krav på samarbete och samordning mellan ämnen och bland kollegor.

Det här examensarbetet undersöker fem gymnasielärares syn på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Lärarna arbetar på fem olika gymnasieskolor och är i skiftande åldrar och har olika mycket erfarenhet. Undersökningen har gjorts genom separata kvalitativa intervjuer där utgångsfrågorna har rört lärarnas uppfattning om provens relation till bedömning, undervisning och generell syn på dem. Proven i Svenska 1 och Svenska 3 kan göras på hösten eller våren, men oftast görs de i slutet av kursen på våren. De blir därför ofta bland det sista eleverna gör i årskursen och kräver mycket tid av lärare i form av förberedelser, genomförande och bedömning. Lärarna är kluvna till proven, de anser ofta att innehåll och utformning är bra, men är kritiska till tiden som genomförande och rättning tar i förhållande till bedömningsunderlaget de genererar. Arbetet relaterar lärarnas syn på proven till styrdokument och litteratur angående bedömning och kompetensutveckling. Undersökningen visar att de nationella proven påverkar proven i viss utsträckning, men detta upplevs inte som ett problem. Dels för att lärarna vill att eleverna ska klara de nationella proven, dels för att de anser att de färdigheter som proven mäter är viktiga. Arbetet lyfter även fram den potentiella inspiration till kompetensutveckling och kollegialt lärande som sambedömning och diskussion av proven skulle kunna utgöra.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av. Dessa begrepp är mycket centrala gentemot vår frågeställning. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervju via telefon. I vår resultatdel har vi fått svar på våra frågeställningar, det vill säga i sin helhet en kartläggning av våra informanters inställning och syn på arbetsförmedlingen. Det framgår också i vilken omfattning familjen, vännerna och massmedia ligger till grund för deras åsikter samt vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos myndigheten. Man kan se att socialisationen är en viktig bidragande faktor till informanternas tankar kring myndigheten men många har också gjort ett medvetet val att inte låta sig påverkas av yttre faktorer utan att behålla en neutral inställning till dess att deras åsikter baseras på egna erfarenheter.