Sweden´s long-term climate goal is to reach net zero by 2045 regarding greenhouse gas emissions. The construction- and real estate sector accounts for 21 % of these emissions. The cement industry’s emissions globally are about 4 % of the total emissions. The report has been carried out on Vasakronan’s project Hugin where the construction engineers (Byggstyrning) aim to reuse as much material as possible.  Reusing material has been applied more in the construction industry in recent times. To switch to a circular economy, a higher focus on recycling building materials is required. Inventory and recycling is a relatively new concept in the construction industry, there are not a lot of reports written on this subject. The main examples included in this report are Återbrukslokalen and Återbrukslokalen 2.0. These projects were done by Vasakronan in Gothenburg, where the goal was to recycle as much material as possible.  This work shows that it’s possible to save 98 307,1 kg of CO2e if the concrete is reused in the Hugin project instead of producing new concrete. The main result of the inventory issue is to switch to a more agile way of working. The results also show that deciding what kind of materials that is needed to reuse in the design phase. A system should also be designed to give some structure to the inventory process. / Sveriges långsiktiga klimatmål är att nå nettonoll för utsläpp av växthusgaser till år 2045. Bygg- och fastighetssektorn står för 21 % av dessa utsläpp.  Globalt står enbart cementtillverkningen för 4 % av utsläppen. Mot bakgrund av detta, undersöks i detta arbete återbruksmöjligheter för betong. Den empiriska analysen har utförts på Vasakronans projekt Hugin, där Byggstyrning som projektörer av projektet har som mål att återbruka så mycket material som möjligt. Att återanvända material har tillämpats mer i byggbranschen på senare tid. För att kunna ställa om till en helt cirkulär ekonomi krävs även ett högre fokus på återbruk av byggnadsmaterial. Då inventering och återbruk är ett relativt nytt koncept i byggbranschen, finns det inte särskilt många arbeten eller rapporter att utgå ifrån. Det främsta exemplet som har tagits upp i denna rapport är Återbrukslokalen 1.0 och Återbrukslokalen 2.0. Dessa projekt genomförde Vasakronan i Göteborg, med målet att återbruka så mycket material som möjligt. Syftet med arbetet var att analysera återbruksmöjligheterna för betong i projektet Hugin. Resultatet visar att besparingen av växthusgaser i CO2e mellan att producera ny betong och återbruka befintlig betong var en skillnad på 98402.4 kg CO2e. Ett annat syfte med rapporten var att undersöka möjligheterna för att effektivisera inventeringsprocessen. Uppsatsens resultat är att inventeringsprocessen kan effektiviseras genom olika faktorer. Dessa faktorer är bland annat att växla om till ett mer agilt arbetssätt, bestämma vad som bör återbrukas redan i projekteringsskedet och att övergång till ett bättre system krävs för att strukturera upp återbruksprojekt.

Under kandidatarbetet tilldelades man en plats på landsbygden där en ny typ av folketshus skulle ta form. Uppgiften blev att formge en hybridstruktur mellan det mer traditionella folkets hus och en produktion anpassad till platsen och dess förutsättningar.    Den tilldelade marken var ett naturreservat, placerad utanför Järna i Södertälje. Området präglades av stora fält av monokultur, en obrukad mjölkgård och ett högaktivt campingområde.  Förslaget baseras på tanken om en avvecklad monokultur där skogen får hjälp på traven att återta sin förlorade rymd. Med hjälp utav ett Rewildingprojekt där olika betesdjur som älg, ko och vildsvin betar och bökar marken kommer platsen sakta återgå till vildmark. Projektet bygger på ett koncept där områdets känsliga naturmiljö står i det första rummet. Strukturer, aktiviteter och verksamheter som appliceras på platsen bör därför oavkortat tillföra något till rekreationen av den utdränerade marken i reservatet.  Denna nya folkets hus föreslås därför bli ett hybridprogram mellan det som mer traditionellt sätt ses som folketshus och ett andligt rum, frikopplat från religion, där en ny typ av dödsomsorg introduceras på svensk mark. Den obrukade mjölkgården på Farstanäs naturreservat blir mål för den nya verksamheten där både mänskliga och animaliska kvarlevor omvandlas till näringsrik gödsel som oavkortat sprids över den utdränerade marken. Genom att jorda kvarlevorna av nära och kära i sakramentala silos på gården kommer de genom en komposteringsprocess kunna bli en del av naturen i reservatet. Det blir ett sätt för människan att ge tillbaka till naturen, samtidigt som man kan finna sin sista vila inbäddad bland trädens trygga kronor. Det mer traditionella folketshus-delen av hybridprogrammet adderar liv till platsen där scener och publika arbetsytor flätas samman med den mer allvarsamma sorgeakten som annars hade kännetecknat området och komposteringen. / The project was built on a mandatory idea of a new rural civic house where the people and a manufacturing process would share a common ground. The assigned ground for was a nature reserve placed in the outside of Järna in Södertälje (Sweden). The area is today characterized by big fields of monoculture, an unused dairy-farm, and a highly active camping site.  The proposal is built on the idea of a phased-out monoculture, where the forest will take back it´s lost ground through a Rewilding project. Grazing animals of different types will beet and root the land back to wilderness. The proposed project is built on a concept where the recreation of vulnerable habitat is the highest priority. Therefore, every structure, activity or business which is applied on the land should contribute to the recreation of the damaged land.    The new civic house is therefore proposed to be a hybrid between the typical civic house and a new spiritual space, disconnected from religion, where a new death care is introduced on Swedish ground. The unused dairy-farm on the given land will transform to the new business where human and animalic remains will convert to nutrient soil, which will be spread over the damages land in the nature reserve.  The bodies of the loved ones will be placed in sacramental silos on the farm where they, through a compost process, will be united with the wilderness of the reserve.    The more typical civic house will play it’s roll in the program by adding life to the area where staged and public workspaces intertwine with the more serious funeral ceremony in the silos.

Byggsektorn står för 35 procent av allt genererat avfall i Sverige och en stor del av Sveriges inhemska utsläpp av växthusgaser. Bygg- och fastighetsbranschen har därför ett ansvar för att bidra till en mer hållbar utveckling. Bland annat genom att jobba för hållbara städer och samhällen samt en mer hållbar konsumtion och produktion, vilket är det 11:e respektive 12:e globala målet för hållbar utveckling. Ett förfarande för att uppnå målen är att ställa om från en linjär till en cirkulär ekonomi, där återbruk är en bidragande faktor. Det har därför varit relevant att undersöka hur en kommersiell fastighetsägare kan lyckas med återbruk i lokalanpassningar, eftersom vägen dit inte är självklar. Examensarbetet har begränsats till att identifiera en organisationsstruktur med ett förslag till en förvaltnings- och projektorganisation för att hantera återbruk vid lokalanpassningar samt en affärsmodell. I organisationsstrukturen läggs fokus på samverkan mellan alla involverade parter i en lokalanpassning. Övergången från ett linjärt till ett cirkulärt arbetssätt där flertalet arbetsroller är involverade från ett tidigt skede aktualiseras. I projektorganisationen krävs nya kompetenser och samarbetspartners i form av inventerings- och återbrukskonsult och leverantör av tjänsterna lager och logistik, vilka förslagsvis läggs ut på externa parter. Internt kan fastighetsägare engagera en hållbarhetskoordinator med strategiskt och operativt ansvar för förändringen till mer återbruk. In-house miljösamordnare kan anlitas med ansvar för informationsinsamling och kunskapsspridning. Vidare ska det säkerställas att projektledaren har huvudansvaret för att återbruk tillämpas i lokalanpassningar, men med god hjälp från andra kompetenser vilket åstadkoms genom samverkan. Affärsmodellen tydliggör det värdeerbjudande och de nyckelaktiviteter som en kommersiell fastighetsägare implementerar i deras verksamhet genom återbruk i hyresgästanpassningar. Förändringen möjliggör att fastighetsägare kan erbjuda cirkulära och hållbara lokaler till sina kunder. Samtidigt behöver fastighetsbolag skapa och implementera arbetsprocesser för att möjliggöra återbruk vid lokalanpassningar. Bland annat rekommenderas fastighetsägare att genomföra återbruksinventeringar, bygga modulärt, vara aktiv på andrahandsmarknaden och bidra till ett cirkulärt beteende hos kunder, samarbetspartners och internt i bolaget. Omställningen till återbruk och inkorporerande av de nya arbetsrutinerna kan åstadkommas genom följande steg:1) Utbilda kunden och bolaget internt2) Inventera fastighetsbeståndet, sätta tydliga mål och bestämma en plan3) Göra investeringar för långsiktig lönsamhet4) Samarbetspartners och digitala verktyg5) Etablera processer inom bolaget6) Förankra förändringen / The building sector is accountable for 35 per cent of all generated waste in Sweden and a considerable part of Sweden’s domestic pollution of greenhouse gases. The building and real estate sector is therefore compelled to contribute to a more sustainable development. The industry can, among other things, work for sustainable cities and communities in addition to a more sustainable consumption and production, which are the 11th and 12th global targets for sustainable development. The transformation from a linear to a circular economy, where reuse is a contributing factor, is one way to achieve these goals. It has therefore been relevant to investigate how a real estate owner can succeed with reuse in adaptions of commercial properties. The dissertation has been limited to identify an organisational structure with a suggestion to a property management and project organisation to handle reuse in property adaptions in addition to a business model. In the organisational structure, partnering between all involved parties in a project has been emphasized. The transition from a linear to a circular approach, where most employees are involved from an early stage, is made relevant. New outsourced collaborators in the form of inventory and reuse consultants and suppliers of the services storage and logistic are required. In-house, property owners can engage sustainability coordinators with a strategic and operational responsibility for the change to more reuse. Internal environmental coordinators can be employed with responsibility for data collection and disseminating knowledge. Furthermore, it should be ensured that the project manager has the main responsibility for the task that reuse constitutes. Reuse should, however, be carried out with considerable support from other the capabilities in the project which is achieved through partnering. The business model highlights the value and key activities that commercial property owners achieve and implement in their operations through reuse in tenant adaptions. The change enables real estate owners to offer circular and sustainable facilities to their clients. Simultaneously, property owners must create and implement processes to validate reuse in their operations. Among other things, real estate companies are recommended to carry out reuse inventories, modular building, participating on the second-hand market and contribute to a more circular behaviour with clients, partners and in-house in the company. The transition to reuse and incorporation of the new routines can be achieved through the following steps:1) Educate the client and the company in-house2) Take stock of the property portfolio, formulate specific goals and determine a plan3) Make investments for long-term profit4) Collaborators and digital tools5) Establish processes within the company6) Refreezing the change

The purpose of this thesis is to try and create a proposed method for object-based research, that can identify the presence of secular dress that have been repurposed in church vestments. By applying the basic principles of Material Culture Studies and current research methods for the fields of Textile Studies, a proposed model is developed in accordance with different process development strategies. The result of the study gives not only a new possible format for object-based studies within the research of repurposed textiles in a historical context, but also renders new data about a large quantity of chasubles in the collection of Statens historiska muséer. The results can shed new light on secular dress repurposed for liturgical vestments.

The waste and carbon emissions in Sweden is comprehensively contributed by the construction industry. With focus on the growing need for raw materials, reports indicate that by 2060 the use of raw materials is expected to increase by 50%. It is evident that the production of windows can have negative environmental consequences, from extraction to its contribution to a building’s energy consumption. By centering on the circular economy framework, this study aims to promote reuse of windows, by focusing on environmental, economic and quality factors. Through literature reviews, case studies and stakeholder interviews, this study focus upon window reuse in construction projects in a feasible manner. The absence of knowledge and logistical concerns hinders the reuse of windows, despite its environmental and economic benefits. Reuse relies on inventory, digital logistics and collaboration among stakeholders as a vital key motivator. Furthermore, limited support and resources has been identified as some of the key obstacles for progress and implementation of reuse of windows. Emphasizing on the importance of responsibility allocation and considering sustainability throughout the entire construction process. Quality criteria for window reuse include energy efficiency and cultural value. Despite challenges such as economics, logistics, collaboration and the share of knowledge, it’s believed that this study can significantly transform the reuse process and steer towards a more sustainable future. / Bygg- och fastighetssektorn står för en stor andel av Sveriges koldioxidutsläpp samt av den energi som förbrukas i Sverige. Sektorns användning av råmaterial tenderar att stiga och förväntas fördubblas till 2060. Utvecklingen skapar ett tydligt behov av att minska sektorns negativa miljöpåverkan och öka återbruket av byggmaterial, som för närvarande står för 35% av Sveriges totala avfall. Fönster är en komplex del av en byggnad vars utformning kan variera avsevärt och ha stor inverkan på hur energieffektiv en byggnad är. Vidare har fönster krav på både estetik, komfort och funktion. Produktionen av fönster kan ha negativa miljökonsekvenser, från råvaruutvinning till dess bidrag på en byggnads totala energiförbrukning vid bruksskedet. Denna studie fokuserar på återbruk av fönster för att minska miljöpåverkan och öka resurseffektiviteten.Studiens syfte är att identifiera och optimera återbruksprocessen av fönster och samtidigt beakta miljö, ekonomi och kvalitetskrav. Frågeställningar inkluderar hur återbruk kan främjas, vem som styr och fattar beslut om återbruk, samt vilka kvalitetskriterier som behövs för fönster. För att besvara frågeställningarna kombineras de tre tillvägagångssätten; litteraturstudie, fallstudier och intervjuer med branschaktörer. Med tillvägagångssättet undersöks utmaningar, möjligheter samt vem som lämpligast driver frågan om återbruk av fönster i ett projekt. Målet med studien är att utforma en handlingsplan för resurseffektivt återbruk. Studiens teoretiska ramverk bygger på konceptet om cirkulär ekonomi, som syftar till att minska avfall och främja återanvändning.Resultatet av studien visar att både miljömässiga och ekonomiska aspekter motiverar återbruk av fönster inom bygg- och fastighetssektorn. De främsta utmaningarna identifieras som relaterade till logistik, brist på kunskap och motstånd mot förändring. Åtgärder såsom inventering, digitala logistikportaler och ökad medvetenhet föreslogs för att främja återbruk av fönster. Implementering av återbruk av fönster och därmed cirkulärt byggande kräver att dessa utmaningar adresseras, vilket kan underlättas om aktörer inom sektorn samarbetar. Utmaningar vid implementering kan uppstå på grund av bristande stöd från beslutsfattare och resursallokering. Begränsningar i tidigare forskning och den svenska marknadens förutsättningar kan påverka resultatets betydelse utanför Sverige. Studienbelyser vikten av ansvarsfördelning och att beakta hållbarhet genom hela byggprocessen. Kvalitetskriterier för återbruk av fönster avser energieffektivitet och kulturellt värde. Trots utmaningar som ekonomi och logistik, kan samarbete och kunskapsdelning effektivisera återbruksprocessen och leda sektorn mot en mer hållbar framtid.

I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg & Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg & Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan valdes texter som kan användas i undervisningen med mellan- och högstadieelever. Från kategori återbruk valdes texten “Hållbar klädkonsumtion börjar med shopping i din egen garderob” (UR, 2022). Texten “De arbetar bland livsfarliga kemikalier” (SVT Nyheter, 2013) valdes från kategori återbruk och till sist valdes texten “Remake och återbruk för hållbar konsumtion och cirkulär garderobsglädje” (UR, 2022) från kategori Textilkonsumtion.Studiens resultat visar att hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen samt undervisningstraditioner, den faktabaserade, det normativa och det pluralistiska perspektivet framträder i läromedlet (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021;Hofverberg & Westerlund, 2021). Vidare visar studien att läromedel som används i textilslöjdens återbruks undervisning återkommer under de sju återbruksteman enligt tidigare forskningar (Hofverberg, 2022).

Gallerian i Eskilstuna centrum genomgår förändringar i linje med den omvandlingsresa som dagens centrumhandel ofta står inför. Måste en galleria vara ägnad åt konsumtion? Liksom många städer är Eskilstuna drabbat av handelsförändringen, vilket lämnar stadskärnan ödslig med många igenbommade lokaler.  Utanför Eskilstuna drivs Retuna, som arbetar med upcycling och återbruk av saker som slängs på den intilliggande återvinningscentralen. Här råder platsbrist då det ständigt fylls på med spillmaterial från byggbranschen. Hit åker många eskilstunabor både för att slänga skräp och för att handla begagnade varor. Intill Retuna ligger Eskilstuna Folkhögskola som erbjuder kurser i återbruk och upcycling av materialet som lämnats in.  Smedjan är ett programförslag för en skaparverkstad i Eskilstunas citygalleria. Med byggspillet från återvinningscentralen vid Retuna, och med inspiration från Eskilstuna Folkhögskolas utbildning i upcycling och återbruk, innebär programförslaget en etablering av en ny kreativ mötesplats i centrum. Projektet syftar till att reaktivera Eskilstunas stadskärna och återuppliva gallerian genom att prioritera social hållbarhet framför handel. Idén är att här ska workshops och kurser hållas i en miljö där material från återvinningscentralen används både i utformningen av lokalen och som huvudmaterial under workshops. Smedjan ska både vara en mötesplats för gemensamt skapande, samt vara en plats för kursdeltagarna från Eskilstuna Folkhögskola att visa upp hur de arbetar med upcycling och återbruk på en tillgänglig och central plats i centrum som når ut till en bred publik. Smedjan ska främst vara för kursdeltagarna, men syftar även till att nå ut till personer som rör sig på torget, förhoppningen är att detta ska öka intresset för hantverk, återbruk och material, och på så sätt leda till fler kursdeltagare. Eskilstuna kommun stävar efter att vara en grön förebild och med Retuna har staden fått mycket uppmärksamhet ur ett miljöperspektiv. Med Smedjan som en kreativ mötesplats i stan främjas en mer livlig galleria i stadskärnan för eskilstunaborna och för folk som besöker staden. Eskilstuna kommun får ytterligare en verksamhet som går i hand med deras strävan efter att vara en grön förebild, samt rimmar med vad en galleria kan vara i vår samtid. För att realisera projektet och för att kunna utforma ett programförslag har jag använt olika metoder inom inredningsarkitekur och möbeldesign, såsom platsanalys av torg och gallerian, samt av Retuna och återvinningscentralen. Jag har utfört intervjuer med centrumledare för gallerian, Lennart Berg, samt VD för Retuna, Simon Glimtoft. Genom att identifiera och samla ihop material som är typiska för att bli överblivet efter byggen, och som riskerar att hamna på återvinningscentralen, har jag under workshops med ihopsamlat material undersökt vilka möjligheter som finns och vad man skulle kunna bygga under en workshop i Smedjan. Detta utforskas även digitalt i Rhino och moduleras upp till volymer utifrån de identifierade materialens standardmått för att få bredare kunskap i vad som är möjligt att bygga.  Baserat på stadsplaneringen och de geografiska förhållandena mellan Retuna och återvinningscentralen, beläget utanför stan, och gallerian i stadskärnan, har jag undersökt materialflödena mellan platserna. Genom att analysera ritningar av hela gallerian och ta hänsyn till det redan befintliga, och den logistik som finns i byggnaden idag, har jag avgränsat ytan för projektet Smedjan.  Ovannämnda metoder ligger till grund för konceptet kring program. Genom metoderna har jag utformat ett programförslag med funktioner och zonindelningar för Smedjan. Jag har tagit fram ett planförslag med möblerad planritning över verkstäderna, detta visas även i en fysisk modell av byggnaden.

Aldrig förr har det varit lika viktigt som nu, 2024, att fokusera på hållbarhet och att förvalta jordens resurser på ett bättre sätt. Nuförtiden cirkulerar det stora mängder material och produkter i byggsektorn, men det saknas ännu en hållbar och långsiktig strategi för ett mer cirkulärt byggande. Byggsektorn står årligen för 22 % av alla växthusgaser som släpps ut i Sverige. För att Sverige ska nå sina klimatmål är det nödvändigt att minska utsläppen. För att bidra till detta och främja ett mer cirkulärt samhälle krävs det att byggbranschen gör konkreta förändringar. En av dessa förändringar är att börja använda återbrukat material. Detta arbete har genomförts i samarbete med ByggDialog och det undersöker hur hanteringen av spillmaterial kan förbättras i byggbranschen samt vad effekterna av en förbättrad hanteringsprocess blir. Därtill ämnar även arbetet att besvara på hur beställaren, i detta fall, Karlstads kommun, ser på arbetet kring återbruk av spillmaterial. Målet med arbetet är ta fram en metod för att kunna hantera spillmaterial på ett sådant sätt att det går att återbruka. Vidare är målet, att ByggDialog genom metoden ska kunna redovisa i sin projektredovisning hur mycket koldioxidekvivalenter som har sparats. Arbetet är baserat på kvalitativa intervjuer med projektledare, projektingenjörer, energiexperter och andra personer som enbart arbetar med byggåterbruk. Därtill har enklare beräkningar genomförts med syftet att redovisa resultatet på ett tydligt sätt. Ett förslag på en lösning för att öka återbruket av spillmaterial är att implementera en återbrukscontainer på byggarbetsplatserna. Effekterna av att implementera en återbrukscontainer är väldigt positiva, bland annat underlättar det hanteringsprocessen. Resultatet från beräkningar visar på att en återbrukscontainer kan bidra till att minska utsläppen av CO2-ekvivalenter och idén kan således göra stor påverkan om den implementeras storskaligt utav ByggDialog. Det finns både fördelar och nackdelar med en återbrukscontainer men ställs dessa mot varandra är det tydligt att fördelarna väger över. Dock finns det frågor som vidare behöver utredas för att få ut maximal effekt utav idén men slutsatsen är tydlig. En återbrukscontainer är en bra lösning för att öka återbruket av spillmaterial och idén medför flera positiva effekter, främst ur miljösynpunkt. Att implementera idén är högst aktuell idag och anses vara helt i linje med att främja ett cirkulärt samhälle. / Never before has sustainability and the prudent management of earth’s resources been as crucial as it is now, in 2024. The construction industry circulates large quantities of materials and products, yet a sustainable and long-term strategy for more circular construction practices is lacking. The construction sector is responsible for 22% of Sweden's annual greenhouse gas emissions. To achieve Sweden’s climate goals, it is imperative to reduce emissions. Contributing to this reduction and promoting a more circular society requires concrete changes in the construction industry, one of which is the increased use of recycled materials. This study, conducted in collaboration with ByggDialog, explores how the management of waste material in the construction industry can be improved, as well as the effects of an improved management process. Furthermore, the study seeks to understand how the client, in this case Karlstad Municipality, views the reuse of waste materials. The aim is to develop a method to handle waste materials in a way that facilitates their reuse. Additionally, ByggDialog aims to utilize this method to report on the carbon dioxide equivalents offset in their project reports. The study is based on qualitative interviews with project managers, project engineers, energy experts, and others solely involved in construction reuse. Simple calculations were also performed to clearly present the results. A proposed solution to increase the reuse of waste material is to implement a reuse container at construction sites. The effects of implementing such a container are very positive, simplifying the handling process. The results from the calculations indicate that a reuse container can contribute to reducing emissions of CO2-equivalents, and thus the idea could have a significant impact if implemented on a large scale by ByggDialog. While there are pros and cons to a reuse container, when compared, the benefits clearly outweigh the drawbacks. However, further investigation is needed to maximize the effectiveness of the idea. The conclusion is clear: a reuse container is an excellent solution for increasing the reuse of waste materials, and the concept has several positive effects, primarily from an environmental standpoint. Implementing this idea is highly relevant today and is considered completely in line with promoting a circular society.

With new goals and directives, the Swedish construction industry is undergoing a major transition from linear to circular building practices. To adopt more circularly practices, organizations have started using reuse as a solution to reduce their climate impact. Finding profitability through reuse is a relatively unexplored area. Therefore, it is important to examine the economic and environmental aspects that affect organizations both positively and negatively. These conditions form the foundation for the use of reuse. The study was conducted in collaboration with Lejonfastigheter AB, a subsidiary of Linköpings Stadshus AB. Their vision is to build a sustainable future to ensure Linköping’s municipality environmental goals. As a result, reuse has become an important strategy. The purpose of the study is to explore how reuse affects the economic and environmental aspects of new constructions. Therefore, it aims to identify recurring obstacles that affect organizations when using reuse in the context of circular building practices. The work is based on quantitative calculations for estimating carbon emissions and costs, as well as qualitative data collection to identify recurring reuse obstacles. The study resulted in tables that visualize the impact of reuse on economic and environmental aspects. To produce these tables, a real project and a reference project were used. To identify recurring reuse obstacles, all literary sources were compiled in tabular form. The study shows that the economic aspect is negatively affected, with higher costs associated with economic incentives for reuse. From an environmental perspective, there is a significant reduction in carbon footprint, with substantial saving in carbon equivalents possible through reuse. Furthermore, the study identifies three different recurring barriers to reuse. / Med nya mål och direktiv står den svenska byggindustrin inför en stor omställning, från linjärt till cirkulärt byggande. För att jobba mer cirkulärt har organisationer börjat använda återbruk som en lösning, för att minska klimatavtrycket. Att hitta lönsamhet genom återbruk är ett outforskat område. Därför är det viktigt att undersöka de ekonomiska och miljömässiga aspekter som påverkar organisationer både positivt och negativt. Förutsättningarna utgör grunden för användningen av återbruk. Studien genomfördes tillsammans med Lejonfastigheter AB, som är ett dotterbolag till Linköpings stadshus AB. Deras vision är att bygga en hållbar framtid för att säkerställa Linköpings kommuns miljömål. Därför har återbruk blivit en viktig strategi. Syftet med studien är att utforska hur återbruk påverkar den ekonomiska och miljömässiga aspekten vid nybyggnation. Därför detektera repetitiva hinder som påverkar organisationer vid användning av återbruk, i sammanhang med cirkulärt byggande. Arbetet baseras på kvantitativa beräkningar av koldioxidutsläpp och kostnader, samt kvalitativ informationsinsamling för att identifiera återkommande hinder för återbruket. Studien resulterade i tabeller som visualiserar återbrukets påverkan på ekonomiska- och miljömässiga aspekter. För att få fram tabellerna användes ett verkligt- och referensprojekt. För att identifiera återkommande återbrukshinder samanställdes alla litterära källor i tabellform för att identifiera mönster. Studien visar att den ekonomiska aspekten påverkas negativt, med högre kostnader för ekonomiska incitament vid användning av återbruk. Utifrån ett miljömässigt perspektiv finns en betydande minskning av koldioxidavtryck, där en stor besparing av koldioxidekvivalenter är möjligt genom användning av återbruk. Vidare identifierar studien tre olika återkommande hinder för återbruk.

Detta arbete undersöker skillnaden i användning av återbrukade fönster och nytillverkade fönster vid nyproduktion. Återbruk kan främja det cirkulära byggandet som är ett viktigt element i arbetet att nå de globala målen i Agenda 2030. Återbruk av fönster har stor potential att minska en byggnads klimatpåverkan då tidigare studier uppskattat att 50 tusen ton fönster- och glasavfall kan återbrukas per år. I många fall kommer återbrukade fönster från byggnader där man valt att byta till nyare för att minska uppvärmningskostnaderna. Problem som identifierats är tillgång, kunskap, nedmontering och bevaring av gamla fönster samt en designprocess som sällan tänker återbruk. Målet med studien i detta arbete var att undersöka hur en byggnads klimatavtryck påverkas, både i byggskedet och i användningsskedet, av att använda återbrukade fönster istället för nyproducerade. Dessutom undersöks hur klimatbesparingspotentialen skiljer sig mellan fyra orter; Båstad, Stockholm, Östersund och Luleå. Användningsskedet har satts till de nytillverkade fönstrens tekniska livslängd 40 år. Metoderna som används är livscykelanalys, energiberäkningar samt en fallstudie av Matkulturhuset som är en byggnad, ritad av Hampus Jonason, vilken potentiellt ska byggas för Bjäre Härads Hembygdsförening belägen utanför Båstad. För beräkningarna av driftskedet har VIP-Energy använts för att simulera driftenergi i olika scenarier baserade på olika fönstertyper. De fönster som används är nytillverkade träfönster med ett U-värde på 0,76 W/m2K och tre olika återbrukade fönster; U-värde 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K och 2,9 W/m2K. Klimatavryck för driftenergi har uttryckts i koldioxidekvivalenter, CO2e , där två energislag har studerats; nordisk elmix och fjärrvärme. CO2e har i sin tur använts för att jämföra de olika fönstertyperna i varje scenario. För beräkningar i byggskedet har de nytillverkade fönstrens produktdatablad använts. Resultatet visar att Återbruk typ I med ett U-värde på 1,1 W/m2K är klimatnyttigare än nya fönster för alla de fyra undersökta orterna då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ I är har även mindre klimatpåverkan i Båstad och Stockholm då nordisk elmix används som energikälla. Återbruk typ II som har U-värdet 1,3 W/m2K är endast gynnsamma dvs. att de har en lägre klimatpåverkan, i de södra orterna Stockholm och Båstad då fjärrvärme används som energislag. Återbruk typ III med U-värde 2,9 W/m2K har en högre klimatpåverkan än nya fönster för samtliga orter och energislag. Slutsatsen var att det i denna fallstudie var möjligt att minska en byggnads klimatavtryck genom att använda återbrukade fönster typ I och i vissa fall typ II. Därför bör det kunna implementeras oftare och tidigare även i andra projekt. En begränsning i denna studie var att tillgänglighet av återbrukade fönster inte utforskats utan den antas vara tillräcklig. Denna studie har inte undersökt kostnadsaspekten. Sammanfattningsvis pekar studiens resultat på att återbruk av fönster i nybyggnation kan vara gynnsamt ur ett miljöperspektiv vid användning av fönster med låga U-värden, till exempel U = 1,1 W/m2K och i vissa fall även U = 1,3 W/m2K. / This work studies the differences in environmental impact if reused windows are used instead of new ones in new construction projects. Reuse of windows has great potential of reducing the environmental impact of a building since production of new windows generates climate impact. Studies have shown that in Sweden there is an estimated 50 tons of window and glass waste that can be reused per year. Most of these windows are removed from older buildings in favour for newer windows. Since new windows have a lower U-value the heating costs will decrease. Problems identified in earlier research are supply, knowledge, dismantling and storage of reuse windows, as well as the design process that rarely takes reuse into account. The aim of the study in this paper was to investigate how a building’s environmental footprint differs for new and reused windows. The stages included are the building phase and the operational phase. In addition, the climate saving potential is studied between four different locations; Båstad, Stockholm, Östersund and Luleå. The operational phase is limited to 40 years which is the technical lifespan of the new windows. A case study is conducted. The building in the casestudy is Matkulurhuset, designed by Hampus Jonason. It will potentially be built for Bjäre Härads County Association located outside of Båstad. The operational stage is calculated in VIP-Energy. Different scenarios have been simulated for the different types of windows. The new windows studied have a U-value of 0,76 W/m2K. The reused window types studied have different U-values; 1,1 W/m2K, 1,3 W/m2K and 2,9 W/m2K. The climat impact from the energy used in the operational stage has been described as carbon dioxide equivalents. Two different energy sources have been compared, nordic eletricity mix and district heating. For the construction phase the new window’s product declaration was used to determine the climate impact. The results showed that the reused window type I with a U-value of 1,1 W/m2K contributed with less carbon dioxide equivalents than the new windows in all of the four locations if district heating is used. When electricity was used only Båstad and Stockholm showed benefits from the reused window type I. Reused window type II with a U-value of 1,3 W/m2K genereted a lower climate impact only in the southern locations Stockholm and Båstad and only when district heating was used. Reused window type III with a U-value of 2,9 W/m2K did not result in lower climate impact in any case. The conclusion was that in this study it was sometimes beneficial to use reused window types I and II. Therefore it could potentially be beneficial to implement reused windows more often and earlier in other design processes as well. One limitation of this study is that the availability of reused windows has not been investigated but is considered to be sufficient. This study has not investigated the cost aspect. In summary, the results indicate that the reuse of windows in new buildings can be beneficial from an environmental point of view when windows with a low U-value is used. In this case U = 1,1 W/m2K and U = 1,3 W/m2K.