81 |
Hur påverkas prestationsförmågan och muskelvävnad hos uthållighetsidrottare av proteintillskott?Wikberg, Olivia January 2017 (has links)
No description available.
|
82 |
Livet med följder efter stroke : Patienters upplevelser av hälsa efter strokeSöderlund, Matilda, Niemelä, Hanna January 2018 (has links)
Bakgrund: Stroke kan medföra kvarstående problem som kan orsaka konsekvenser för patienters hälsa ur ett helhetsperspektiv. Sjuksköterskor har till uppgift att vägleda patienter att hantera förändringarna som en stroke kan föra med sig. Problem: Forskning visar att vården till stor del fokuserar på den kroppsliga återhämtningen trots medvetenheten om att se människan som en enhet. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av hälsa efter stroke. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv syntes valdes där 16 vårdvetenskapliga artiklar analyserades i resultatet. Resultat: Två teman kunde urskiljas, förändrad identitet och relationernas betydelse. Utifrån dessa skapades fyra subteman; Osäkerhet inför möten med andra, anpassning till ett nytt jag, behov av stöd från sjuksköterskor samt att vara beroende av anhöriga. Patienter upplevde sig som förändrade vilket bidrog till att de kunde urskilja både positiva och negativa delar av livet. Då stroke bidrog till en stor förändring i livet behövde patienter en trygg tillvaro med stöd från omgivningen. Slutsats: Sjukvårdspersonal kan stötta patienter i upplevelsen av hälsa genom att samtala och informera om vilka hinder de kan tänkas möta i samspelet med andra.
|
83 |
Upplevelsen av återhämtning efter en kranskärlsoperation : En litteraturstudieChristensson, Ylva, Wickström, Emelie January 2018 (has links)
Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är globalt sett, den dominerande orsaken till mortalitet. Tack vare de allt mer utvecklade behandlingsmetoderna, är det idag fler som överlever. En av dessa behandlingsmetoder är kranskärlsoperation, vilken är nödvändig vid förekomst av komplicerad kranskärlssjukdom. Det är en omfattande operation som kan resultera i såväl fysiska som psykiska konsekvenser för en individ. För att sjuksköterskan ska förstå individens upplevelse av återhämtningsprocessen, krävs god kunskap om operationens innebörd och likaså förståelse för vilka faktorer som spelar in under återhämtningsprocessen. Syfte: Syftet med denna studie var, att beskriva individers upplevelse av återhämtning efter en kranskärlsoperation. Metod: För att besvara studiens syfte, har en litteraturstudie med kvalitativ design använts. Studien är baserad på 13 vetenskapliga artiklar, som har sökts fram i databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att olika upplevelser under återhämtningsprocessen kan påverka individerna. Ur analysen framkom tre kategorier som visade hur återhämtningsprocessen kunde upplevas. Dessa var begränsningar i vardagen, behovet av stöd och tillbaka till livet. Slutsats: Efter en kranskärlsoperation är det många faktorer som påverkar en individs upplevelse av återhämtningsprocessen. Genom en god förståelse av individens situation, tydlig information och praktisk vägledning, kan sjuksköterskan bidra till en gynnsam återhämtningsprocess i individens vardag.
|
84 |
Livet efter enhjärtinfarkt : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarktJohansson, Emma, Taban, Narin January 2017 (has links)
Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna i världen. Endast i Sverige drabbas varje år 28 000 människor av hjärtinfarkt. Både studier och behandling av hjärtinfarkt har traditionellt anpassats efter män, men även kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod. I studien ingick tio artiklar hämtade ur databaserna Cinahl och Medline. Litteraturstudiens resultat presenterades i tre övergripande teman: Brist på information skapar ångest och osäkerhet, den förändrade livssituationen samt betydelsen av professionellt stöd och ett bra socialt nätverk. Brist på information och för lite kunskap om hjärtinfarkt har av kvinnorna lyfts fram som ett problem. Tydlig och bättre information från sjukvården var önskvärt. Att överleva en hjärtinfarkt medförde stora förändringar för de drabbade. Den nya livssituationen beskrevs i både positiva och negativa termer. Patienterna beskrev upplevelser av att hjärtinfarkten ledde till en vändpunkt i livet medan andra hade svårt för att komma till en acceptans rörande sjukdomen. En annan faktor som framkommer i studien var betydelsen av ett socialt nätverk. Stöd från närstående och sjukvården skulle kunna påskynda rehabiliteringen.
|
85 |
Frisknärvaro i en kommunal hemtjänstBjur, Jessica, Forsell, Josephine January 2016 (has links)
The purpose with this essay is to highlight the attending elements in a working environment that is marked by high absenteeism. Our aim is to gain a deeper understanding of the main factors that may have an affect on the attendance in a working environment that is characterized by high levels of sick leave. Therefore, we conducted a qualitative study through interviews on a communal home care center. In order to answer the study questions, we turned to the sociological theories of KASAM, thedemand control model and the process model for help during our investigation. Our results mainly suggest that the feeling of having social support is a contributing factor and also having a high sense of KASAM when it comes to maintain a high level of attendance in a working environment. These factors has been proven to be of great importance in order to handle situations that can easily lead to stress. We also concluded that by being able to maintain a boundary between your work and private life, you have a good chance of recovering properly between shifts. / Syftet med denna uppsats är att lyfta fram frisknärvaronsbeståndsdelar i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro. Vi vill få en djupare förståelse för vilka faktorer som kan tänkas påverka frisknärvaron i en arbetsmiljö som präglas av hög sjukfrånvaro och därför genomförde vi en kvalitativ undersökning med hjälp avsemistruktureradeintervjuer videnkommunal hemtjänst. Föratt besvara studiens frågeställningar har vi tagit hjälp av de sociologiska teorierna KASAM, Krav–kontrollmodellen samt processmodellen. Vårt resultat pekar på attkänslan av att ha ett socialt stödoch en hög känsla av sammanhang är tvåbidragande faktorertill att kunna haen hög frisknärvaro i en arbetsmiljö som präglas av en hög sjukfrånvaro. Det har även visat sig vara viktigt attkunna tänja på gränserna i form av att inte stirra sig blind på klockan. Dessa faktorer har visat sig ha en stor betydelse för attkunna hantera situationer som lätt kan leda till stress. Vi har även kommit fram till att genom att kunna upprätthålla en gräns mellan arbetet och privatlivet tenderar man att lättare kunna återhämta sig mellan arbetspassen.
|
86 |
Hälsa som värdegrund : En kvalitativ studie om hur fritidshemmets lärare resonerar kring hälsofrämjande arbeteMånsson, Daniel January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur fritidslärare arbetar med en hälsofrämjande livsstil utifrån läroplanen. Hälsofrämjande är indelat i tre delar som består av fysisk aktivitet, kost och sömn/återhämtning. Metoden för insamlingen utgick från en kvalitativ metod med semistrukturerade frågor. Studiens resultat visade att fritidslärarna arbetade med alla tre områden men att sömndelen var något som haltade. Studien visade även att majoriteten av fritidslärarna såg hälsofrämjande arbete enbart inom området fysisk aktivitet. Då hänvisade fritidslärarna åt aktiviteter i skogen och idrottshallar. Studien kom också fram till att hälsofrämjande som helhetssyn fanns men att sammankopplingen av de tre områdena inte var så stark. Istället fokuserade lärarna på varje separat område.
|
87 |
BARN SOM ANHÖRIGA -EN STUDIE AV HUR ETT UPPDRAG IMPLEMENTERAS INOM PSYKIATRIN I REGION SKÅNEJohansson, Sanna, Tove, Bülow January 2019 (has links)
Bakgrund: När en förälder drabbas av psykisk ohälsa finns det risk för att även barnet ska drabbas. Det kan leda till problem i nutid i form av exempelvis den dagliga omvårdnaden av barnet eller försämrad funktion i skolan. I ett längre perspektiv kan förälderns ohälsa ha en inverkan på barnets psykiska utveckling och hälsa. Nya lagar, regler och riktlinjer för hur sjukvården ska förhålla sig till barn till sjuka föräldrar har etablerats under senare år i Sverige. I enlighet med WHO har det återhämtningsinriktade perspektivet en tanke om att hälsa och välbefinnande handlar om mer än att endast vara symtomfri. En individs välbefinnande påverkas av både psykiska, fysiska och sociala aspekter. Inom vården finns därför ett behov av att se individen i sitt sammanhang och den sociala kontext denne lever i. Syfte: Vårt syfte har varit att undersöka hur barn till föräldrar med psykisk ohälsa inkluderas i det psykiatriska vårdarbetet. Att utforska personalens inställning och eventuella svårigheter i arbetet. Vi undersöker även om arbetet kan kallas återhämtningsinriktat. Metod: Vi har undersökt detta med hjälp av kvalitativa intervjuer och dokumentanalys.Resultat: Samtliga avdelningar hade olika sorters patientgrupp och arbetssätt. De hade däremot samma krav ifrån sig ifrån Regionen och Riksdagen. Samtliga enheter uttryckte en önskan om att arbeta återhämtningsinriktat. Däremot upplever alla berörda enheter svårigheter i att involvera patientens barn i vårdarbetet. I vissa fall handlade det om att barn är ett känsligt ämne att beröra för både för personal och patienter. Men även tidsbrist och patientgrupp utgör svårigheter att utföra uppgiften. Konklusion: Vi har kommit fram till det finns behov av en grundläggande strukturförändring för att optimera nyttan av ett viktigt arbete. / Background: When a parent suffers from a mental illness, there is a risk that the child will be affected. This can lead to problems in the present in the form of, for example, the daily care of the child or impaired function in school. In a longer perspective, the parent's mental illness has an impact on the child's mental development and health. New laws, rules and guidelines for how healthcare should relate to children of sick parents have been established in recent years in Sweden. In accordance with the WHO, the recovery-oriented perspective believes that health and well-being is about more than just being symptom-free. An individual's well-being is influenced by both mental, physical and social aspects. Therefore, there is a need to see the individual in their context and the social context in which they live. Purpose:Our purpose has been to investigate how children of parents with mental illness are included in the psychiatric care work. To explore the staff's attitude and any difficulties at work. We also investigate if the work can be called recovery-oriented. Method: We have investigated this with the help of qualitative interviews and document analysis. Result: All departments had different types of patients and working methods. However, they had the same demands from the Region and the Parliament. All units expressed a desire to work for recovery oriented. However, all departments are experiencing difficulties in involving the children in the patients care. In some cases, it was a matter of children being a sensitive subject both for staff and patients. However, lack of time and patient group also present difficulties in performing the task. Conclusion: We have come to the conclusion that there is a need for a fundamental structural change in order to optimize the benefit of an important work.
|
88 |
Arbetsterapeutiska interventioners inriktning och dess effekt för personer med Posttraumatiskt stressyndrom : En litteraturstudieBroberg, Sanna, Amaniel, Harena January 2020 (has links)
Posttraumatiskt stressyndrom [PTSD] är ett psykiskt tillstånd som kan uppstå efter en traumatisk upplevelse. Tillståndet kan exempelvis kännetecknas av obehagliga återupplevelser av händelsen, undvikande beteende samt koncentrations- och sömnsvårigheter. Detta är symtom som kan påverka personens vardagliga liv. Syftet med denna studie var att undersöka inriktningar på arbetsterapeutiska interventioner och dess effekt för personer med PTSD. För att besvara syftet genomfördes en litteraturstudie med artiklar av kvantitativ ansats. Sökning i databaserna Cinahl, Pubmed, PsykInfo, Medline och PTSDpubs resulterade i tio artiklar. Resultatet presenterades under fyra olika teman med inriktningar på arbetsterapeutiska insatser: Sportinriktade interventioner, skapande och kreativa interventioner, strategier för att underlätta vardagen och interventioner inriktade på Delaktighet i meningsfulla aktiviteter. Resultatet tyder på att effekter av dessa arbetsterapeutiska interventioner visar minskade PTSD symtom och ökad känsla av tillfredsställelse med aktivitetsutförande. Författarna uppmärksammar dock att studier inom området är begränsade, och att det behövs ytterligare forskning för att undersöka arbetsterapeutiska interventioners inverkan på vardagliga livet för personer med PTSD.
|
89 |
Övning i medveten närvaro med inslag av naturmiljö jämfört med konventionell övning i medveten närvaro : En studie om följsamhet och godtagbarhet / Mindfulness practice with natural elements compared with conventional mindfulness practice : A study on compliance and acceptabilityFeuk, Olle January 2020 (has links)
Medveten närvaro (eng. mindfulness) har i tidigare studier visats ha positiva effekter på stress. Det finns flera sätt att öva medveten närvaro på och denna studie har undersökt huruvida långsiktig följsamhet (patienters benägenhet att följa en ordination eller föreskrift) och godtagbarhet (ett mått på hur både vårdgivare och mottagare uppfattar och tar emot behandlingen) skiljer sig åt mellan konventionell träning i medveten närvaro (CMT) och Restoration Skills Training (ReST), som är övning i medveten närvaro med stöd av en naturlig miljö. 40 människor med självupplevda stress- och koncentrationssvårigheter som tidigare deltagit i en kurs i CMT eller ReST medverkade i denna enkätstudie för att redogöra om någon av dessa kurser har högre följsamhet och godtagbarhet än den andra. Medelvärden var något högre för ReST-deltagarna för både följsamhet och godtagbarhet men skillnaderna var inte statistiskt signifikanta. Då grad av nyfikenhet på karaktären hos upplevelserna som uppstår under utövande av medveten närvaro undersöktes erhölls en signifikant skillnad mellan grupperna, i form av högre grad av nyfikenhet hos ReST-deltagarna. Övergripande kan sägas att ReST är ett lovande alternativ då det kräver mindre ansträngning men än dock ger samma resultat, som CMT.
|
90 |
Nutrient timing inom uthålighetsidrott : En litteraturstudie om energiintag vid rätt tillfälle för optimal prestation och återhämtningBlomqvist, John, Bond, Marcus January 2021 (has links)
Bakgrund. För att kunna maximera sin prestation och återhämtning inom idrott är kost och intag av rätt näring vid rätt tillfälle, så kallad nutrient timing avgörande för att nå framgång. Atleter kan inte förbereda sig på samma sätt oavsett idrottsaktivitet utan måste anpassa sitt näringsintag beroende på duration och intensitet. Kunskapsläget kring nutritionsbehov och kostintag inom uthållighetsidrott är inte klarlagt varför det finns behov att belysa den forskning som finns på området. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur nutrient timing påverkar prestation och återhämtningen i uthållighetsidrotter. Metod. En litteraturöversikt genomfördes genom databaserna Discovery, PubMed och CINAHL. Totalt 14 artiklar inkluderas i studien. Resultat: Kolhydrater och protein var de dominerande energikällorna som behövs i uthållighetssporter. För att uppnå en bättre prestation och snabbare återhämtning var tidsintaget en viktig faktor att förhålla sig till. Resultaten visade att näring inom två timmar efter avslutad aktivitet visade bättre resultat om atleter intog protein kombinerat med kolhydrater. Att inta protein och kolhydrater för tätt inpå träning visade inte ge några ytterligare effekter. Slutsats: Ett intag av kolhydrater i kombination med protein är energikällorna som ger bäst förutsättning för att utföra fysisk prestation. För att ge bäst förutsättning har tiden en stor påverkan på resultatet. Proteinet har ingen ytterligare effekt på återhämtningen om återhämtningsperioden är mer än 24 timmar.
|
Page generated in 0.0558 seconds