Huvudsyftet med uppsatsen är att se hur ett företags annonsering om återköp av aktier påverkar dess börskurs i Sverige. Som delsyfte kommer även en undersökning göras om huruvida reaktionen skiljer sig mellan olika branscher samt om Sveriges reaktion skiljer sig från den tidigare forskningen i USA och i Storbritannien. Undersökningen har genomförts med hjälp av en eventstudie där den abnormala avkastningen beräknas. En intervju utförs för att bekräfta resultatet. Resultatet gav en sammanlagd kumulativ avkastning på 0,57 %. Det visade även att det finns en skillnad mellan olika branschers reaktion på en annonsering av ett återköp. Sveriges reaktion jämförs bäst med Storbritanniens som har en abnormal avkastning på 1,14 % än med USA som har en abnormal avkastning på 3,5 %. / The purpose with this study is to examine how a company’s announcement of a repurchase of stocks affect the stock price in Sweden. There will also be an investigation about how the reaction differ between branches and if the reaction found here in Sweden is different than the ones that has been found in USA and the United Kingdom. The examination has been carried out with an event study where the abnormal return has been calculated. An interview has been performed to confirm the result. The result showed a cumulative abnormal return with 0,57 %. It also showed that there is a difference in reaction between branches. Sweden is more comparable with the United Kingdom who has an abnormal return with 1,14 % than it is with USA which has an abnormal return with 3,5 %.

Företag på den svenska marknaden kan sedan år 2000 välja att återköpa egna aktier. Då ettföretag tar beslutet att ett återköpsprogram ska inledas publiceras det för allmänheten.Tidigare studier har funnit att marknaden reagerar positivt på denna information. Enligtsvensk lag måste offentliggörandet innehålla information om motivet tillåterköpsprogrammet. Detta öppnar upp för en studie om hur olika motiv påverkarmarknadens reaktion när återköpsprogram annonseras. Syftet med studien är att undersökaom det förekommer en positiv avvikelseavkastning vid annonsering av återköpsprogram, ochom det finns skillnader i denna avvikelseavkastning beroende på det motiv som anges liggatill grund för återköpet. Undersökningen utförs genom en eventstudie, däravvikelseavkastning studeras under den period som återköpet annonseras. Resultat frånundersökningen visar att det förekommer en avvikelseavkastning på 1,39 procent då ettåterköpsprogram annonseras. Vidare visas att avvikelseavkastningen är beroende på vilketmotiv som anges och då olika motiv jämförs observeras en signifikant skillnad mellan vissaav dem.

Syftet med denna studie är att undersöka marknadens reaktion vid offentliggörande av aktieåterköp. Vidare undersöks hur marknaden reagerar beroende av bakomliggande motiv som företagen anger i annonseringen. Det har använts en kvantitativ ansats. Urvalet består av börsnoterade företag Nasdaq OMX Stockholm från Small-Mid-Large Cap listor som köper tillbaka sina aktier från den öppna marknaden. Motivet till återköp har hämtas från företagens pressmeddelanden. Resultatet visar att marknaden reagerar positivt vid tillkännagivandet av aktieåterköp. Vidare återfanns att värdet på den positiva avkastningen är olika beroende på motiv till återköp.

Kommersiella fastigheter har setts som en inflationsskyddad tillgång och en viktig del i densvenska ekonomin. Stigande fastighetspriser och låga finansieringskostnader har varitfördelaktigt för de kommersiella fastighetsbolagen i Sverige. Många bolag har under periodenvarit aktiva på kapitalmarknaden och emitterat skuld till en låg kostnad. Under år 2022–2023har inflationen ökat vilket har genererat i penningpolitiska åtgärder som i sin tur ha genereraten ökad riskfri ränta. Finansieringskostnaden för svenska fastighetssektorn har ökat vilket harbidragit till att många fastighetsbolag har varit tvungna att se över sin finansiering. Obligationersom har emitterats under en period när räntan har varit låg är påväg att löpa ut och detmakroekonomiska händelserna kräver åtgärder från fastighetsbolagens sida. Under det senasteåret har fastighetsbolag genomfört obligationsåterköp som en åtgärd i att stärka den finansiellahälsan. Syftet med uppsatsen är att utvärdera incitamenten och effekterna av obligationsåterköpen somhar genomförts av svenska kommersiella fastighetsbolag. Uppsatsen baseras på branschinsattapersoner som genom sin kunskap och expertis anses ge perspektiv i studien. Utöver intervjuerbaseras uppsatsen på bolag av som har genomfört återköp. I studien framgår attobligationsåterköp genomförs som en rad bland andra åtgärder för att stärka bolagetsfinansieringssituation. Effekterna är starkt beroende av finansieringskällan och incitamenten ärbolagsspecifika. / Commercial real estate has long been regarded as an inflation-safe asset and a crucialcomponent in the Swedish economy. Raising real estate values and low financing costs hasbeen beneficial for Swedish commercial real estate companies. Several companies have beenactive on the capital market and issued bonds at a low cost. The inflation has been rising duringthe year 2022-2023, leading to monetary policy measures that have increased risk-free interestrates. As a result, Swedish commercial real estate has been forced to look over its financingside due to increasing financing costs. Bonds issued during a period of low interest are nowexpiring and the macroeconomic events require measures from the companies side. In the pastyear, several real estate companies have made bond repurchases as a measure to strengthen thefinancing side. This thesis aims to study the incentives and effects of the bond repurchases which have beenmade by Swedish real estate companies. The thesis is based on interviews with persons ofexperience from the commercial real estate and bond market to give perspective to this thesis.Additionally, the thesis is also based on companies that have made bond repurchases. Thefindings reveal that bond repurchases are made as one of other measures to strengthencompanies' financing side. The effects of these repurchases closely tied to the financing formof the repurchases and the incitements are company specific.

Denna studie undersöker vilken påverkan förpackningsdesign har inom skönhetsindustrin men även hur hållbara förpackningsalternativ, med fokus på påfyllningsbara produkter, påverkar återköp. Genom en kvalitativ forskningsmetod, där semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data, visar resultatet att förpackningsdesignen identifieras som en avgörande faktor för sensorisk njutning och produktupplevelse. Färg, form och materialval spelar en betydande roll i köpbeslut, där färg och material har större inverkan än formen. Vissa färger associeras med lyx och kvalitet, medan material som glas upplevs som högre kvalitet och mer miljövänligt jämfört med plast. Förpackningens funktion är också avgörande, där välfungerande och skyddande förpackningar stärker konsumenternas förtroende. Hållbarhetsfaktorer är viktiga för konsumenterna, där miljövänliga material samt information om hållbarhet på förpackningen har en positiv inverkan. Påfyllningsbara förpackningar lockar konsumenter och kan förbättra varumärkesimagen samt ge ekonomiska fördelar för både konsumenter och producenter. Vidare har påfyllningsbara produkter potential att öka återköpen genom att erbjuda ekonomiska fördelar och möta efterfrågan på miljövänliga alternativ. Konsumenterna sparar pengar genom att köpa påfyllningar istället för nya förpackningar, vilket ökar sannolikheten för återköp. Första intrycket av en produkt påverkar initiala köpbeslut, medan produktens kvalitet och funktion är avgörande för återköp. Företag som investerar i hållbara förpackningslösningar och upprätthåller hög produktkvalitet kan därmed bygga starka kundrelationer och öka kundlojaliteten på lång sikt. / This study investigates the impact of packaging design within the beauty industry, as well as how sustainable packaging options, with a focus on refillable products, influence repurchase behaviour. Through a qualitative research method, where semi-structured interviews were conducted to collect data, the results show that packaging design is identified as a crucial factor for sensory enjoyment and product experience. Colour, shape, and material choices play a significant role in purchasing decisions, with colour and material having a greater impact than shape. Certain colours are associated with luxury and quality, while materials like glass are perceived as higher quality and more environmentally friendly compared to plastic.The functionality of the packaging is critical, with well-functioning and protective packaging enhancing consumer trust. Sustainability factors are important to consumers, and eco-friendly materials as well as information about sustainability on the packaging have a positive impact. Refillable packaging attracts consumers and can improve brand image as well as provide economic benefits for both consumers and producers. Refillable products have the potential to increase repurchase by offering economic advantages and meeting the demand for eco-friendly alternatives. Consumers save money by buying refills instead of new packages, which increases the likelihood of repurchase. The first impression of a product influences initial purchase decisions, while product quality and functionality are crucial for repurchase. Companies that invest in sustainable packaging solutions and maintain high product quality can build strong customer relationships and increase customer loyalty in the long term.

<p>Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. </p><p>Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.</p>

Bakgrund: Från och med den 10 mars 2000 är det tillåtet för publika svenska börsföretag att handla i egna aktier. Det är intressant att belysa hur möjligheten att återköpa aktier uppfattas i Sverige. Syfte: Syftet med denna uppsats är att klargöra hur möjligheten att återköpa egna aktier påverkar ledningen och aktieägarna i ett aktiebolag. Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur om ämnet återköp. Besöksintervjuer har genomförts på Assa Abloy, Electrolux, Investor, Skanska, Robur Kapitalförvaltning och Handelsbanken Markets. En kombinerad telefon- och e-mailintervju har genomförts med Finansinspektionen. Resultat: Det anses positivt att återköp av egna aktier nu är möjligt i Sverige. De främsta motiven till ett återköp är att hantera ett bolags kapitalstruktur och att använda aktierna för att hantera optionsprogram. Återköp anses som ett flexiblare instrument än inlösen och kompletterar utdelningen. Några större risker för missbruk anses det inte föreligga.

Denna studie visar utbetalningspolitiken hos företag noterade på Stockholmsbörsen år 2000-2015. Svensk utbetalningspolitik skiljer sig från utbetalningspolitiken i USA och inom EU. I Sverige fick återköp som utbetalningsform stor genomslagskraft år 2000 men trots detta är utdelningar fortsatt den dominerande utbetalningsformen idag. Vid en uppdelning i finansiella och industriella företag blir det tydligt att finansiella företag fått en allt mer betydelsefull roll inom svensk utbetalningspolitik. En ökad koncentration av det kassaflöde samtliga företag fördelar till aktieägare tycks inte kunna urskiljas på den svenska marknaden. Skiljer man på finansiella och industriella företag går det att se en ökad koncentration av det kassaflöde som fördelas av finansiella företag. År 2015 finns en stor andel mogna företag på Stockholmsbörsen vilket förklarar att total utbetalning av företag har ökat sedan 2000. Det framkommer genom att studera företagens kapitalstruktur och fas i den ekonomiska livscykeln. / This paper depicts payout policies of companies listed on the Stockholm Stock Exchange (SSE) 2000-2015. Payout policy in Sweden differs significantly from policy in the U.S. and the rest of the EU. In Sweden open market stock repurchases (OMR) came to be the dominant method of payout back in 2000. However, since then dividends have taken over the scene. Comparing financial and industrial corporations, makes it evident that financial corporations have come to gain prominence when it comes to shaping payout policy. It is not possible to entail an increasing concentration of cash flow that companies distribute to shareholders, when investigating the entire Swedish stock market. Dividing between the two sectors proves a heightened concentration of payouts among financial corporations. In 2015 mature companies have come to gain a greater share of SSE, which explains the increased number of dividend paying corporations since 2000. This becomes evident when examining the capital structure of the companies and their phase in the economic lifecycle.

Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under åren 1992-2012. Urvalet består av de företag som under våren 2014 var noterade på Stockholmsbörsens “Large”, “Mid” eller “Small Cap” lista. Återköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det är istället utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna. Däremot så har andelen företag som enbart delar ut minskat trots att utdelningarna ökat, vilket också styrks av resultat från tidigare studier. Lägre nettoresultat under finanskrisen följs av minskade utbetalningar under 2008-2009. Återköpen minskar under denna period markant till att i stort sätt utebli, vilket bekräftar tidigare studier. / This paper provides evidence on Swedish payout policy during the past 20 years (1992-2012). The sample data consists of companies that were listed on Stockholm Stock Exchange (SSE) “Large”, “Mid” or “Small Cap” list during spring 2014. We show that repurchases of shares still represents a small proportion of the total payout, which contradicts results from other international studies. The dividends therefore still constitute the bulk of the total payments. We document a drop in net income during the financial crisis followed by reduced payments during 2008-2009. Repurchases decrease significantly during this period to virtually absent; confirming previous studies that argue that repurchases are a more flexible payout method than dividends.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka värden som på längre sikt har avgörande betydelse för att engagera en kund med avseende på lojalitetsprogram. Metod: I studien användes en kvantitativ metod där en enkät med stängda svarsalternativ skickades ut till ca 30 000 respondenter. Till enkäten användes ordinal- och nominalskala för att möjliggöra Spearman’s rho korrelationsanalys med hjälp av statistiska mjukvaran IBM SPSS. Analyserna användes sedan för acceptera eller förkasta de hypoteser som deducerats från teorin. Resultat: Resultatet visade att trots en pågående negativ trend för lojalitetsprogram så skapar de engagemang och är betydande för kunden. Det värde som visade sig ha signifikant betydelse för engagemanget var kundens mervärde. Kundens mervärde leder till upprepade köp och har en direkt påverkan på kundens lojalitet och kundens uppfattning av programmet som påverkar engagemanget. Resultatet av studien kan därför ses som en pågående interaktionsprocess där företagets aktiviteter påverkar kundens engagemang både i och utanför lojalitetsprogrammet. Ett ökat mervärde i interaktionsprocessen till följd av företagets aktiviteter och kundens värdering av varumärket, ökar kundens engagemang, vilket möjliggör att lojalitet kan skapas genom program på längre sikt. Förslag till fortsatta studier: Syftet med studien är att öka förståelsen för de värden som engagerar kunden med avseende på lojalitetsprogram. Författarnas ambition är att vidare forskning ska ta avstamp i studiens resultat och den modell som utvecklats. Förhoppningen är att studien ska ligga till grund för empirisk tillämpning inom servicenäringen samt utgöra underlag vid strategiska beslut och marknadsundersökningar.