Uppsatsen handlar om hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun. Syftet med studien var att undersöka hur ansvarsfördelningen ser ut för hemlöshetsproblematiken, hur samverkan myndigheter emellan fungerar, märkbara förändringar i det preventiva arbetet med hemlösa, och vilken definition av hemlösa som används i Östersunds kommun. Studien genomfördes med forskningsintervjuer. Studiens undersökningsgrupp bestod av Socialtjänstchefen, Socialnämndsordförande, Boendesociala gruppen och med kroninspektörer från Kronofogdemyndigheten i Östersunds kommun. Studiens slutsatser är att kommunen har det yttersta ansvaret (men det är hyresvärdarna som bestämmer vilka som skall vräkas) och följer Socialstyrelsens fyra definitioner av begreppet hemlös, samverkan sker mellan samtliga intervjupersoner och hyresvärdarna. Boendesociala gruppen motsatte sig när det gällde en samverkan mellan dem själva och Kronofogdemyndigheten. Förändringar som skett är ökad medvetenhet, statistikföring, boendestödsavtalet, att hyresvärdarna blivit hårdare, ökad bostadsbrist och att antalet vräkningar har minskat. Samtliga intervjupersoner arbetar preventivt mot hemlöshetsproblematiken i Östersunds kommun, förutom Kronofogdemyndigheten. I Östersunds kommun finns det ingen given policy eller riktlinjer om hur myndigheterna ska arbeta gentemot hemlöshetsproblematiken.

Syftet med denna studie var att undersöka institutionella föreställningar och diskurser kring bostadsmarknaden i Östersund. Det vetenskapliga förhållningssättet inspirerades av en kritisk diskursanalys och ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Studiens empiriska material bestod av fyra halvstrukturerade intervjuer samt tidningsartiklar från Östersunds Posten. De huvudsakliga diskurserna om segregation och diskriminering på bostadsmarknaden, framställdes som en fråga för ’dem’ ’invandrarna’, eller personer med låg socioekonomisk status. Dessa samhällsgrupper sågs som ’problemet’ eller som segregerade och därmed disintegrerade. Diskurserna förmedlade vidare om dessa grupper som orsaken till sin egen segregation, där samhällets och institutionernas roll ej problematiserades. Diskurserna innehöll även ’oavsiktliga’ normaliseringar inom forskningsområdet, vilka kan ses som ’hjälpmedel’, för att reproducera de rådande ojämnlikheterna i samhället genom ett diskursivt, skapande och upprätthållandet av ’vi’ och ’dem’, en diskursiv dikotomi. Den makt som utövades i och genom dessa diskurser kan tänkas få konsekvenser för den enskilde individen och därför bör dessa strukturer medvetandegöras.

The swedish national environmental goals have different policies and developments connected to them in order to achieve the goals on time, but the implementation of the different policies differ and is hard to evaluate compared to the theoretical background. With this thesis I have chosen to investigate the climate investment programmes results in Östersund compared to its goals with a case study. The different projects within the climate investment programme have reduced the emissions of CO2, but not in the amount that was anticipated and a lot of the projects were within projects that the municipality already was developing or doing.

Transfer to non-motorized transportation to the greatest extent possible is an important climate change mitigation strategy. Biking is a sustainable mean of transportation and increased biking is desirable on global, national, regional, local, and individual level. This study use Östersund, located in the middle of Sweden, as a case to analyse the conditions and challenges for increased biking and what role the biking infrastructure system, weather-related factors, and policies and programmes may play. A literature study on weather-related factors and policies and programmes was performed. How biking has developed over time was analysed and a distance analysis, the bike path infrastructures length and continuity, and accessibility was analysed in a geographical information system (GIS) environment. Investments on increased biking in Denmark and the Netherlands has been successful when a lot of effort has been put into development of the bike path infrastructure. The same result has been reached in Malmö, Sweden. However, the time aspect should not be underestimated since reaching high number of bikers seem to take many years, even decades. In the case of Östersund, temperature, wind and precipitation cause a decrease in biking. Number of bikers follow seasonal changes in temperature, the latter two have a temporary influence. Biking in Östersund is increasing even though there are fluctuations every other year. An interesting observation is that during the increased trend of biking the bike path infrastructure has been expanded. The bike path infrastructure is inconsistent with sudden ends every 2,03 km which may create a threshold for the increase of biking. Accessibility of the bike path system is high since over half the population has no longer than 100 m to a bike path. Distance may be a constricting factor since over half of randomised journeys are longer than a considerable comfortable biking distance of 5 km. Urban planning that treats biking as any other mean of transportation, development of a biking culture and individual habits is crucial for biking to increase. / <p>20180626</p>

Denna uppsats handlar om lokaljournalistik i Strömsund, en ort i Jämtland. Mer precist om hur bevakningen av den kommunala verksamheten i Strömsund fungerar, och hur de lokala mediernas betydelse för demokratin förändras när lokalredaktionerna avvecklas. En kvantitativ innehållsanalys har genomförts av 170 kommunrelaterade artiklar publicerade i Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund mellan 22 februari-22 mars åren 1997, 2007 och 2017. En analys av 34 artiklar från Östersunds-Posten och Länstidningen Östersund hemsidor har också gjorts i syfte att jämföra pappersversionen med webbsidorna. Denna analys kommer inte redovisas i denna uppsats då de var i princip identiska med papperstidningen. Teoriavsnittet tar avstamp i de tre demokratiska modellerna, konkurrensdemokratin, deltagardemokratin och samtalsdemokratin samt de journalistiska demokratiska uppgifterna. De demokratiska uppgifterna grundar sig i att medierna spelar en viktig roll för en fungerande demokrati. Diskussionen handlar om hur antalet kommunrelaterade artiklar minskat sedan 1997, debatten 2007 om Folkets hus som skapade en ökning i antalet artiklar samt hur de demokratiska uppgifterna blivit allt svårare att uppfylla i Strömsund. I diskussionen jämförs också resultaten från andra uppsatser inom området, där det konstateras att det finns både skillnader och likheter i resultatet. Slutligen diskuteras hyperlokala-mediers roll för bevakningen av Strömsund.

This study focuses on the popular election for prohibition in the county of Jämtland in Sweden. The study is based on two scientific questions. The first focuses on which actors had an impact on the results in the local area of Jämtland. The second question focuses on what was done to promote the prohibition. The study is a qualitative text analysis with a theoretical foundation from David Easton's system theory and the concepts that define the systems individual parts. The study focuses on IOGT Östersunds district and Ströms förenade förbudsvänner. The choice of organisations is circumstantial due to the able source material. There are other organizations involved in the study but they are peripheral due to their subordinate to Ströms förenade förbudsvänner. The source-material for this study is protocols from meetings and a newspaper called Förbudsomröstningen. The study concludes that Ströms förenade förbusvänner acts in unison as a body while in IOGT the work is mainly placed to individuals. This difference is due to conflicts within IOGT. Other significant findings are related to the gender perspective. Within IOGT they are aware of the effects a lack of female perspective causes on the prohibition movement. Other significant findings are that the social strata don't hold up. In that workers, employers, communists, poor and bourgeois work together for the same cause. The strategies in agitation was to send out representatives to the local communities to promote the prohibition. Other strategies were to spread materials like pamphlets, posters and newspapers that promoted the prohibition.

Ett evenemang kan användas som ett verktyg för ökad turism bland destinationer. För att arrangera evenemang och attrahera turister krävs det att det finns boendemöjligheter på destinationen. Efterfrågan av boende på en destination varierar och evenemang är en vanlig anledning till ojämna flöden av turister. Uppsatsen är en fallstudie av evenemangsstaden Östersund med syftet att undersöka sambandet mellan turism, evenemang och boendekapacitet. Detta för att skapa förståelse för hur destinationer kan arbeta strategiskt med boendekapacitet för evenemangsturism. För att identifiera den påverkan boendekapacitet har på evenemangsturism samt nyckelfaktorer som en destination måste arbeta med för att utveckla och utnyttja sin boendekapacitet genomfördes kvalitativa intervjuer med utvalda intressenter som representerade fyra intresseområden. Resultaten tyder på att boendekapaciteten påverkar utbudet av evenemang på destinationen och begränsar turisters möjlighet att delta i vissa evenemang. För att utveckla boendekapaciteten är det viktigt för en destination att anta ett helhetsperspektiv på turism, strategiskt placera nytt boende och erbjuda alternativa boendemöjligheter samt arbeta med ett väl genomtänkt evenemangsutbud. Dessutom kan en destination arbeta med sitt evenemangsutbud för att utveckla och utnyttja boendekapaciteten genom att anta en gemensam strategi, samarbeta, organisera större evenemang och öka antalet tillgängliga arenor. Resultatet tyder på att det är otillräckligt att bara anta några av dessa strategier för att främja utvecklingen av boendekapaciteten, istället krävs en omfattande strategi med ett helhetsperspektiv. / <p>2023-06-16</p>

Detta examensarbete utgår från att undersöka gång- och cykelstråk i svenska kommuner med inriktning på utveckling och samarbete mellan svenska kommuner i framkant. Författarna har valt att undersöka vilka exempel på åtgärd- och förbättringsförslag gällande gång- och cykelstråk presenterar de olika kommunerna, vilka faktorer för främjande av människors hälsa och miljö motiverar kommunernas åtgärds- och förbättringsarbete gällande gång- och cykelstråk och vilka sätt finns det för att stimulera fler åtgärder och förbättringar inom svenska kommuner generellt och hur kan de lära av varandras förslag gällande gång- och cykelstråk? Syftet med examensarbetet är att undersöka miljö- och hälsofrämjande arbeten som genomförs i Malmö stad, Östersund kommun samt Gävle kommun kopplat till gång- och cykelstråk. Författarna jämför och undersöker målsättningar och arbetsuppgifter kommunerna har efter förutsättningar och hur kommunerna värdesätter föreningen Svenska cykelstäder.Författarna genomförde semistrukturerade intervjuer där de deltagande kommunerna fick svara på tio frågor relaterade till arbetets frågeställning. Urvalet gjordes från kommuner som var delaktiga i organisationen Svenska cykelstäder. Författarna valde ut Gävle kommun från början då författarna studerar vid Högskolan i Gävle. Efter att Gävle kommun blivit utvald så valde författarna ut en sydlig kommun, Malmö stad, och en nordlig kommun, Östersund kommun.Resultatet visade på hur olika kommuner i landet arbetar med gång- och cykelstråk, deras utmaningar och problem, hur de löser problem och andra förutsättningar kommunerna har gentemot varandra. Resultatet visade att alla kommuner jobbar aktivt med arbetandet av cykelinfrastruktur men arbetet med gångstråk och liknande glöms lätt bort. Det anses som en bonus om gångtrafiken påverkas positivt av utveckling gällande cykelinfrastruktur.Författarna kan dra slutsatsen att kommuner fokuserar mer på cykelinfrastruktur än gångstråk eller liknande. Större förändringar sker inom kommunerna för att främja cyklandet och miljön.

The aim of the research is to explore the differences in final energy consumption and environmental impact of the construction materials related to the atrium alternative and a business-as-usual and evaluate how to improve thermal properties of old buildings that require renovations to fit thermal efficiency standards and comfort in operational conditions while reducing the overall impact of the projects. Results show that for the low-rise atrium most of the parameters related to the final energy demands and environmental impacts of the atrium construction materials are proportional and linear to the increase of the glazing area size. When compared to simply renovating old structures, the atrium alternative can promote a decrease in thermal losses by transmission and increase in incident solar radiation through the glazed area depending on the atrium dimensions and glazing area size. And although cooling, heating, electrical and ventilation demands are raised for the overall demand of the building the construction of an atrium bears less environmental impact than renovating old structures damaged by weather. / <p>2021-04-08</p>

The concept of growth linked to municipal development is about meeting challenges and creating expansion based on the municipal's situation. Through growth plans and other policy documents, strategies are created for what needs to be improved in order for growth to take place. The study looks at the city of Östersund and their growth plan Mer Östersund, which will be adopted by the municipal between the years of 2014 - 2020. The aim of the study is to examine how the growth plan Mer Östersund is applied and adapted within the municipality organisation. A practical purpose has been developed in order to provide an insight into the internal perception within the municipal units for the managers behind the development of the growth plan. To answer the study research issue, delimitation is implemented, resulting in two of the eight administrations within the municipality being selected. The study has been limited to the Childcare and Education Administration with related board, and the Municipal Administration. A total of eleven interviews were conducted to provide insight into the perception among employees at different positions in the municipal organisation. The result shows that the knowledge and implementation of the growth plan reached, and was executed within, the Municipal Administration, the Childcare and Education Board, and by the managers of the Childcare and Education Administration. Only one out of three of the interviewed employees in Childcare and Education Administration had any knowledge of the growth plan before the study. The perception of the growth plan's relevance varied between both managers, elected officials, and employees. The result shows that the communication does not reach employees successfully. In this way, implementation within the entire municipal organisation is not fulfilled and it is deficient downwards within the units. / Begreppet tillväxt kopplat till kommunal utveckling handlar om att möta problem och skapa förnyelse utifrån den situation kommunen befinner sig i. Genom Tillväxtplaner och andra styrdokument skapas strategier för vad som behöver göras för att skapa tillväxt. Studien ser närmare på Östersunds kommun och Tillväxtplanen Mer Östersund som fortlöper och skall anammas i kommunen mellan åren 2014 och 2020. Syftet med studien är att undersöka hur Tillväxtplanen Mer Östersund implementeras, kommuniceras och följs upp internt i kommunens organisation. Ett praktiskt syfte har tagits fram för att ge ansvariga bakom framtagandet av Tillväxtplanen inblick i hur uppfattningen är internt bland kommunens enheter. För att besvara studiens frågeställningar och syfte har en avgränsning gjorts till två av kommunens åtta förvaltningar, Barn- och utbildningsförvaltningen med tillhörande nämnd och kommunledningsförvaltningen. Totalt har 11 intervjuer genomförts för att ta del av information från anställda på olika positioner i kommunens organisation. Resultatet visar att kännedom och implementering av Tillväxtplanen nåtts och genomförts inom kommunledningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden och bland Barn- och utbildningsförvaltningens chefer. Endast en av de tre intervjuade medarbetarna i Barn- och utbildningsförvaltningen hade vetskap om Tillväxtplanen inför studien. Uppfattningen om Tillväxtplanens relevans varierar mellan såväl chefer, förtroendevalda och medarbetare. Information och kommunikation når chefer, förtroendevalda och ansvariga på ett bra sätt genom bland annat Tillväxtenheten och via Chefsdagar. Resultatet visar dock att information inte når medarbetare på ett tillfredställande sätt, utan ofta stannar vid cheferna. På så sätt sker inte implementering genom hela den kommunala organisationen utan är bristfällig nedåt i enheterna.