Syftet med vår uppsats var att undersöka hur översättningen ser ut och kan förstås gällande antidiskriminering, jämställdhet och mångfald från lagstiftning, till policys och praktiskt arbete. För att uppnå vårt syfte studerar vi hur översättning till praktiskt arbete visar sig i minnesanteckningar från två förvaltningar (Miljöförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret) i Malmö stad. I analysen använde vi oss av en översättningsmodell som visar tre olika typer av översättning: assimilering, särkoppling och transformering, där vi placerade in gruppernas aktiviteter. Vår studie visar att översättningen från lagstiftning till policys kan liknas vid kopiering. Vår studie visar även att översättningen från policys till det praktiska arbetet i jämställdhet- och mångfaldsgrupperna blir en sidoorganisering från den ordinarie kärnverksamheten. Detta gör att ingen av aktiviteterna i grupperna blir en transformering, alltså ingen fullständig översättning och därmed förändring av normer och strukturer i förvaltningarna. / The aim of this thesis was to investigate what the translation looks like and can be understood regarding anti-discrimination, gender equality and diversity are translated from legislation, to policies to practical work. To achieve our purpose, we study how translation into practical work is shown in memos from two administrations in Malmö. In the analysis we used a translation model that shows three different types of translation: assimilation, disconnection and transformation, where we placed the groups activities. Our study shows that the translation from legislation to policies can be likened to copying. Our study also shows that the translation from policies to the practical work in the gender equality- and diversity groups is a lateral organization from the ordinary core business. This means that none of the activities in the groups becomes a transformation, there is accordingly no complete translation and thereby a change of norms and structures in the public administrations.

I denna studie diskuteras utfallet av reformen förstelärare som är ett politiskt beslut i termer av domäner, beslutsfattare och verkställare. Studien tar sin utgångspunkt i hur reformen översätts vid genomförandefasen. Forskningen av detta slag har bedrivits inom olika vetenskapliga discipliner med olika teoretiska utgångspunkter, inte minst av att politiska beslut inte får de avsedda effekterna. Studien bygger på en kvalitativ metod med abduktiv ansats, och det empiriska materialet utgörs framför allt av olika offentliga handlingar och av semistrukturerade intervjuer med tjänstemän och politiker. Studien kommer fram till att det utifrån begreppet översättning sker en förändring vid tolkning av reformen förstelärare, från ett sammanhang till en annan. Reformen förstelärare innefattas av en del begrepp men som samtidigt har haft ett frirum för tolkning och anpassningar efter skolornas behov. Resultatet visar vidare på att reformen förstelärare ska implementeras efter beslutets grundidé, vilket tyder på en omöjlighet. Det beror till stor del på hur reformen accepteras och tolkas, samt hur reformen sprids genom en organisation just efter dess specifika behov. Nyckelord: offentlig förvaltning, reform, förstelärare, översättning, domäner, implementering. / This study debates the outcome of the Swedish reform of a “förstelärare” (first teacher) which is a political position in terms of domains, decision makers and implementers. The study has its outset in how the reform is translated in the implementation phase. Research in this field has been done within various scientific disciplines with different theoretical starting points, nevertheless; political decisions does not receive its intended effects. The study is based on a qualitative method with an abductive approach and the empiric data is obtained mainly in different public documents and by semi-structured interviews with officials and politicians. The result of the study shows that it occurs a readjustment of the dissemination from one context to another, based on the translation notion. The first teacher reform includes a few notions but has, at the same time, had a space for interpretations and adjustments according to the schools needs. Furthermore; the result shows that the first teacher reform should be implemented according to the basic idea of the decision, wish indicates to be impossible. This has mainly to do with how the reform is accepted and interpreted, also how the reform is spread through an organization according to its needs. Key words: public management, reform, first teacher, translation, domains, implementation.

Uppsatsen fördjupar sig i användningen av personlighetstester. Idag förekommer det endiskussion i forskarsamhället kring personlighetstesters validitet och förmåga att mätapersonligheter. Studier har dock även visat att det finns ett starkt stöd för testerna inomHR-världen. Vårt syfte var att undersöka vilken roll testet kan ha i förhållande till demeningsskapande organiseringsprocesser som bidrar till att skapa organisationskulturen.Detta för att bidra till ökad kunskap kring hur testerna kan fungera som mer än ettrationellt verktyg. Metoden som ligger till grund för uppsatsen är en fallstudie och data inhämtades genom kvalitativa intervjuer tillsammans med tre personer från HR-avdelningen, två chefer och två medarbetare inom organisationen. I kapitlet “empiri & analys” belyses intressanta delar ur empirin med hjälp av olika teorier som är avrelevans för frågeställningen. Vad vi har kunnat se är att personlighetstesterna, utöverdess roll som instrumentellt verktyg, blivit en slags kulturell artefakt. Detta genom attorganisationsmedlemmarna översatt idén till handling i den lokala praktiken och isamband med det gett testet mening. Genom att betrakta vår empiri utifrån AndreasWerrs studie har vi kunnat visa på att testerna också kan få en roll som kulturbärare,begreppsapparat och osäkerhetsreducerare i samband med användningen.

Vikten av att ha ansvarstagande medarbetare som samtidigt kan vara en aktiv del av beslutsfattandet är något som de senaste årtiondena fått större utrymme i organisationer. Studien syftar att undersöka hur idén om medledarskap reser in i två organisationer och hur förändringsarbetet upplevs i en offentlig organisation samt en privat organisation. Medledarskap är en vidareutveckling av medarbetarskap och därför får medarbetarskap som begrepp även stort utrymme i vår studie. De två organisationer vi ämnar studera har båda bedrivit en förändring via ett externt konsultbolag. De teoretiska utgångspunkterna tar sitt avstamp i teorier kring idéspridning samt i teorier kring medarbetarskap och medledarskap. Centrala begrepp är översättning och överföring, vad som sker när en idé förs in i en ny kontext. Empirin har samlats in genom fyra intervjuer med såväl chefer som medarbetare i var organisation. Vidare har dokumentstudier genomförts för att ge en djupare inblick i organisationernas arbete med medledarskapsfrågor men även för att få en bredare förståelse i intervjusituationen och i arbetet med analysen. Resultaten visar att det i båda organisationer skett en förändring sedan idéns resa in i organisationerna i form av att fenomenet fått en mer betydande roll i det vardagliga arbetet.Motståndet under översättningen av idén var något högre inom den offentliga organisationen, som präglas av stark tradition, än inom den privata organisationen. Detta kan ha sin grund i av vem och hur idéresan presenterades i ett inledande skede. Den spridning och det genomslag idén om medarbetarskap, de senaste årtiondena, fått i svenskt arbetsliv kan ses i samband med tidsandan och den utveckling som skett från arbetstagare till medarbetare. Studien kan bidra till att fylla en vit fläck i forskningen till hur idén om medledarskap reser in i organisationer. Hur idén blir en del av den lokala kontexten är en central del av den problematik en idéresa kan genomgå.

Denna studie undersöker Lean Healthcare, som är ett koncept ursprungligen från industrisektorn för att bland annat minimera fel och genomföra tidsbesparingar och som nu har anpassats till vården. Teorin utgår från att managementkoncept följer ett mode där det är svängningar i popularitet under dess livscykel samt att det sker en översättning av koncept som reser. Genom en PMI-studie undersöks populariteten i media och ser hur det har varierat över livslängden. En kvantitativ innehållsanalys används sedan på ett urval av det insamlade materialet för att se hur konceptet har blivit översatt genom media. Resultatet visar att Lean Healthcare följer den traditionella livscykeln för managementkoncept till stor del men avviker i form av en andra uppgång. Konceptet har översatts från en positiv framställning där argument som resursbesparing och effektivisering belystes till en negativ framställning där en sårbarhet med Just-in-time användes som argument. / This study examines Lean Healthcare, which is a concept originally from the industrial sector with the intention to, among other things, minimize errors and facilitate time savings. The concept has later been adapted to healthcare. The theoretical framework assumes that management concepts follows a fashion in which there are fluctuations in popularity during its lifecycle. The concept also goes through a translation process as it travels. A PMI study examines the popularity of the concept in media and analyses how it has varied over the life span. A quantitative content analysis is then used on a selection of the collected material to see how the concept has been translated through the media. The result shows that Lean Healthcare largely follows the traditional life cycle of management concepts but deviates in the form of a second upturn. The concept has been translated from a positive view where arguments such as resource saving and streamlining were highlighted to a negative presentation where a vulnerability from Just-in-time was used as an argument.

I denna studie har jag undersökt hur mitt musikaliska uttryck förändras och påverkas till följd av språkvalet mellan svenska och engelska. Texten och språket har varit i fokus för att se hur det bäst tillämpar mig som sångerska och låtskrivare. Anledningen till att jag utförde denna studie var att jag mer naturligt hittar ett uttryck och väljer att komponera min musik på engelska, trots att svenska är mitt modersmål. Därför ville jag undersöka hur mitt uttryck skildrar sig på det svenska språket, som bör ligga mig närmre om hjärtat.Undersökningen är uppdelad i två delar. Den första är ett översättningsarbete där jag översätter två av mina egna befintliga låtar. Undersökningens andra del består av en inspelningsprocess där jag analyserar hur översättningarna påverkar min sångteknik och mina röstkvalitéer.Jag hoppas att med detta examensarbete kunna belysa olika styrkor och svagheter i språken, och se var jag lättare hittar mitt sound och hur jag som sångerska och låtskrivare vill låta.

Uppsatsen är en översättningssociologisk studie om översättningsnormer vid granskningsfasen vid Europeiska kommissionen (EK) och består av två delstudier. Den första studien är textbaserad och fokuserar på revideringar vid granskningsfasen. Materialet utgörs av fyra översättningar i tre stadier från franska till svenska från EK. Den andra delstudien består av intervjuer med två översättare vid EK. Metoden till den första delstudien är hämtad från Nordman (2009). Resultatet visar att majoriteten av revideringarna återfinns på textnivå, samt att den vanligaste normen är språkriktighet. Intervjuerna ger till viss del en annan bild av granskningsfasen. De samlingar med riktlinjer som finns tillgängliga framstår i båda delstudierna som värdefulla.

No description available.

The following essay investigates how Spanish slang expressions and words in the novel Amor, curiosidad, prozac y dudas, by Spanish author Lucía Etxebarría (1998), have been translated to Swedish in Kärlek, nyfikenhet, prozac och tvivel, translated by the Swedish translator Manni Kössler in 2003. The essay is based on two hypotheses; 1) that there are sentences containing slang in the Spanish novel which have gotten different significances in the Swedish translation, and 2) that there are slang words and expressions in the Spanish novel that have been neutralized in the Swedish version, meaning that these slangs would have been translated in a non-slang way. The theories used to support this investigation are ideas of Rune Ingo and Jiri Lévy regarding the translation of certain styles in literature, the concept of situational factors that can affect the translation, created by Rune Ingo, as well as the concept of slang from the point of view of Swedish slang investigator Ulla-Britt Kotsinas. The method has been to study twenty examples containing slang from the Spanish novel, dividing them into five different semantic groups. These examples have been compared to their respective Swedish translations, with the support of dictionaries of Spanish and Swedish slang, as well as conventional dictionaries in Swedish, Swedish/Spanish and Spanish/Swedish. The analysis of the twenty examples of Spanish slang and their Swedish translations confirmed the hypothesis of this essay. Several examples showed that Spanish sentences containing slang had been given a new significance in the Swedish translations. It was also clear that many examples of Spanish slang had been neutralized, translated in a non-slang way, in the Swedish version.

The aim of this study is to examine the collection One Thousand and One Nights (also: The Arabian Nights) from a european perspective, by comparing different european translations. The study focuses on three translations into Swedish from different periods of time and how the tales have changed in the translation process - depending on the prevailing line of approach and Western perceptions of Eastern standards. The thesis of the study is that Eastern culture, from a Western perspective, has been seen as exotic and different but not as a high literary culture and that this view has affected the translations into european languages. The study shows, among other things, that Western culture is many times considered normative in the translations and that the translators often give their own voices a prominent role, also that common Western notions of the East affects the translations. The word ”orientalism” is used frequently in the study and it refers primarily to the image of the Orient as it is described in Edward Saids' book Orientalism: as a Western construction whose main purpose is to strengthen its own conception of the Orient and thereby strengthen the Western identity as better than the Orient. The study shows, with basis in Saids' Orientalism, that the translation of One Thousand and One Nights often serves as a filter for Western beliefs and a fulfillment of expectations that already exist.