The aim of this study is to determine the translator's strategies when creating a pragmaticallyadequate translation. The subject of the study was the analysis of the translation of colloquialand profane language in the novel of the Swedish writer Jens Lapidus ("Snabba cash") inRussian. A comparative study of the source text and the translated text was the main methodof investigation. The analyzed material is a continuous sample of colloquial expressions andprofanities from the first fifth of the translated version of the novel. Colloquial expressions areused in the speech of the characters of the novel to convey their social belonging, as well astheir emotional and psychological state, which in turn gives the original text a certainemotional coloration. The most acute problems a translator faces arise in translation ofpragmatically colored linguistic units, including those that lack an equivalent in the targetlanguage. The translator managed to keep the spirit of the modern criminal novel in a newcultural environment. The results indicate that the translator's basic strategies weretranslational transformations, compensations, in translation of idiomatic expressions, as wellas the preservation of the high expressiveness in the translation through active use of criminalargot, exclamations and Russian vernacular. The study adds information to the field oftranslation theory and comparative linguistics, and may also be of interest to practicingtranslators of fiction. / Целью данного исследования является определение стратегий переводчика присоздании прагматически адекватного перевода. Предметом исследования стал анализперевода стилистически сниженной разговорной лексики в романе шведского писателяЙенса Лапидуса («Snabba cash») на русский язык. Сопоставительное изучениеисходного текста и текста перевода явились основным методом исследования.Материал для анализа представляет из себя сплошную выборку языковых единиц сосниженной лексикой из пятой части романа от начала в тексте перевода. Сниженныйстиль разговорной речи используется в речи героев романа для передачи их социальнойпринадлежности, а также для передачи их эмоционально-психологического состояния,что в свою очередь придает оригинальному тексту особую эмоциональную окраску.Наиболее острые проблемы в работе переводчика возникают при переводепрагматически окрашенных языковых единиц, в том числе безэквивалентных.Переводчику удалось сохранить дух современного криминального романа в новойкультурной среде. Результаты исследования показывают, что основными стратегиямипереводчика стали переводческие трансформации, компенсации, в работе с переводомидиоматических выражений, а также сохранение высокой экспрессивности в переводе,основанной на активном использовании криминальных арготизмов, эмотивнойпунктуации и русского просторечия. Исследование вносит дополнительуюинформацию в область теории перевода и сопоставительной лингвистики, а такжеможет представлять интерес для практикующих переводчиков художественнойлитературы.

Den svenska regeringen har tagit fram ett nationellt program för att få ett välfungerande föräldrastöd för den svenska befolkningen. Anledningen till det är att ohälsa bland unga har ökat. Var och en av Sveriges kommuner ska kunna erbjuda föräldrar stöd genom olika föräldrastödsprogram och föräldrautbildningar. Dock tar inte regeringen någon ställning till dem specifika föräldrautbildningar, som tillexempel COPE. Men Statens Folkhälsoinstitut har rekommenderat COPE- föräldrautbildning som ett bra alternativ som föräldrastöd för kommunerna. COPE står för The community parent education program och är en utbildning som erbjuds till föräldrar för inspirera till nya idéer och handlingsmetoder i sitt föräldraskap. Detta har bland annat Sjuhärads kommunalförbund tagit fasta på och tagit ett gemensamt beslut om att införa COPE i kommunerna. Problemet som uppdagats har varit att deltagarantalet inte varit så högt som hade varit önskvärt. Vilket i sin tur har fått några av kommunerna att lägga ner sin COPE verksamhet. Samt varit en av anledningarna till att kommunalförbundet valt att satsa på ett projekt om samverkan kring föräldrastöd i Sjuhäradsbygden. Ur ett föräldraperspektiv har det visat sig att de flesta vet vad COPE- föräldrautbildning är för något men valt att inte använda sig av den som ett stöd eller inspirationsverktyg. Många uppger att anledningen är bristande behov av att få utbildning i sitt föräldraskap och att de inte anse sig ha så stora problem så att det krävs en utbildning. Vilket är budskapet som föräldrarna möter om COPE. Den här studien har med hjälp av översättningsteorin försökt upplysa om vad som påverkar en kommun när något nytt ska implementeras. Samt är syftet är att kunna öka kunskapen om vad som i processen när en idé ska bli praktik. Där kommunernas olikheter ofta gör att översättningen från idé till verklighet ser annorlunda ut. Samtidigt är vikten av att framföra budskapet om COPE till föräldrarna på det sätt som skulle inspirera föräldrarna att gå den.

Bakgrund: Managementkoncept, som till exempel lean, behöver anpassas för att passa en viss organisations unika förutsättningar. Översättningsteori är ett medel för anpassning av managementkoncept mellan olika kontexter men i forskningen är det främst översättning till en kontext som har undersökts. Vad som händer om organisationen i fråga är diversifierad är i stort förbisett i forskningen. Det är därmed intressant att undersöka hur diversifiering påverkar översättningen och om det kan vara en anledning till att många implementationer, och översättningar, av managementkoncept misslyckas. Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för översättning vid implementeringen av lean i en tjänsteorganisation med diversifierad verksamhet. För att uppnå studiens syfte har vi studerat vilken översättningskompetens som i organisationen upplevs vara av vikt vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur kompetensen anpassas till de olika enheternas kontexter. Vidare har vilka översättningtyper som används vid implementeringen av lean i en diversifierad tjänsteorganisation och hur de anpassas till enheternas olika kontexter studerats.  Metod: Studien är en kvalitativ fallstudie med ett fenomenologiskt perspektiv med hermeneutisk tyngdpunkt. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer vilka kompletterades med dokumentstudier. Materialet presenteras tematiskt och narrativt. Slutsats: Diversifiering behöver inte nödvändigtvis innebära problem för översättningen om översättningstyp och översättningskompetens är behovsstyrt. Däremot behöver hänsyn tas till tvärgående processer, vilka behöver ett helhetsfokus och en samstämmighet i hur lean används för att fungera kunddrivet och optimalt. / Background: Management concepts, such as lean, need adjustment to fit the unique circumstances of a certain organisation. Translation is a method of adapting management concepts between different contexts but research on the subject has mainly focused on the translation to a single context. The implications that diversification has for the translation to a certain organisation are largely overlooked. It is therefore relevant to study how diversification affects translation and if it can be a reason for the large number of failures in the implementation, and translation, of management concepts. Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of the translation that takes place when a diversified service organisation implements lean. To fulfill the purpose we have studied what translation competence that is experienced to be important in the organisation when lean is implemented in a diversified service organisation and how the competence is adapted to the different contexts within the organisation. Furthermore, we have studied which translation types that are used when lean is implemented and how they are adapted to the different contexts of a diversified service organisation. Method: This is a qualitative case study with phenomenological perspective that puts emphasis on hermeneutic context. Semi-structured interviews and document studies provided the empirical material for the study. The empirical material is presented in themes in a narrative way. Conclusion: Diversification per se does not have to imply any difficulties if the translation, in terms of translation type and -competence, is controlled by demand. Transverse processes on the other hand needs to be focused and a holistic approach and a consistency in how lean is used and applied is necessary to make them work in an optimal and customer driven way.

In the context of New Public Management, concepts such as lean have had a major impact among organizations in recent years with efficiency ideas based on customer focus. Moreover, the benefits of lean have served as solutions to the problems and challenges facing the public service. However, previous research is limited in public authority contexts to understand its applicability. The Swedish Social Insurance Agency is a public authority that started implementing lean in 2012 with the aim of streamlining its flow with continuous improvements based on customer value. Therefore, the aim of this thesis is to examine how lean is expressed from idea to practice in two departments of the Swedish Social Insurance Agency as a public authority context. This, by illustrating the translation process of the management idea as a strategy based on a strategic and an operational department as an overall level and the everyday work within the core activity at the micro level. Thus, lean is a broad and flexible concept, but the focus of this thesis is on the concepts flow and value. Institutional theory and Scandinavian institutional theory, especially translation theory have been used to apply a model of decontextualization, translation arenas and contextualization, as well as central translators. This to understand how ideas are raised from a practice through various arenas and translated into another practice. To achieve the purpose of this thesis, a two-case study was conducted by the lean introduction of these two departments. Semi-structured interviews have been conducted with central managers and employees in the departments as well as with external consultants who have been involved in and influenced introduction of lean. This, in order to understand how the concepts have been translated from arenas and translators at two comparative levels. This thesis also contains internal documents and annual reports as well as observations that have been studied. Results presented in the paper contribute to existing research, with the translation of lean at the strategic and operational level within a public authority context. As such, the results indicate that translation is ongoing everywhere where a link between public and private activities is a way of how ideas are disseminated and translated. In addition, the introduction of lean in the departments had been introduced and tested to a minor extent at the strategic department before the introduction as a top-down process of the entire authority through informal relationships with Scania and Toyota. Analysis shows that the local translation process in both cases is an adaptation between lean and practice. Furthermore, lean did not change the everyday work completely, but was translated in a way that supported how the departments were organized before, rather than radically changing them. Additionally, the analysis shows that the translation of lean was affected by the private sector and other organizations in the area. The various arenas and translators play an important role in how lean is translated into practice. Adaptation to the organizational context is also important for the idea to be successful. However, the thesis shows that a formal actor is required to add energy to maintain the commitment with lean. / I en kontext av New Public Management har idéer som lean fått en stor genomslagskraft bland organisationer på senare tid med effektivitetstankar utifrån ett kundfokus. Vidare, har fördelarna med lean fungerat som lösningar på de problem och utmaningar som offentlig tjänsteverksamhet står inför. Därutöver är tidigare forskning begränsat inom myndighetskontexter för att förstå dess tillämpbarhet. Forskning belyser att empiriska och teoretiska studier efterfrågas på mikronivå inom kärnverksamheters vardagliga arbete i kombination med en övergripande nivå vid införande av management-koncept. Försäkringskassan är en myndighet som påbörjade implementeringen av lean år 2012 i syfte att effektivisera sitt flöde med ständiga förbättringar utifrån kunden i centrum. Av den anledningen är uppsatsens syfte att undersöka hur lean kommer till uttryck från idé till praktik på två av Försäkringskassans avdelningar som en offentlig myndighetskontext. Detta genom att belysa översättningsprocessen av managementidén som verksamhetsstrategi utifrån en strategisk respektive en operativ avdelning som arbetar med övergripande strategi och kärnverksamhet på mikronivå. Lean är således ett brett och flexibelt begrepp, men fokus i uppsatsen är på koncepten flöde och värde. Institutionell teori, skandinavisk institutionell teori och i synnerhet översättningsteori har använts för att tillämpa en modell av dekontextualisering, översättningsarenor och kontextualisering samt centrala översättare. Detta för att förstå hur idéer lyfts från en praxis via olika arenor och översätts till en annan praxis.  För att uppnå syftet har en tvåfallstudie genomförts av lean-införandet på dessa två avdelningar. Semistrukturerade intervjuer har gjorts med centrala chefer och medarbetare på avdelningarna samt med externa konsulter som varit med och påverkat införandet. Detta för att förstå hur koncepten översatts utifrån arenor och översättare på två jämförande nivåer. Uppsatsen innehåller även interna dokument och årsredovisningar samt observationer som studerats. Uppsatsens resultat ger bidrag till existerande forskning, med översättning av lean på strategisk och operativ nivå inom en myndighetskontext. Resultaten tyder på att översättning pågår ständigt överallt där en koppling mellan offentlig och privat verksamhet är ett sätt för hur idéer sprids och översätts. Införandet av lean testades i mindre omfattning på den strategiska avdelningen innan införandet en top-down process på hela myndigheten genom informella relationer till Scania och Toyota. Analyserna visar på att den lokala översättningsprocessen i båda fallen är en anpassning mellan lean och praxis. Dessutom förändrade inte lean det vardagliga arbetet helt utan översattes på ett sätt som avdelningarna sedan tidigare varit organiserade, istället för att radikalt förändra dem. Vidare visar analysen att översättningen av lean påverkades av privat sektor och andra organisationer i omgivningen. De olika arenorna och översättarna fyller en viktig funktion i hur lean översätts till praktiken. Anpassning till den organisatoriska kontexten är även viktig för att idén ska bli framgångsrik. Emellertid visar uppsatsen att en formell aktör krävs för att tillföra energi för att behålla engagemanget för lean.

After the publication of T.S. Eliotʾs famous modernistic poem The Waste Land in 1922 it took about nine years until two Swedish literature theoreticians decided to translate it into Swedish. The translation was made for a publication in a modernistic journal, Spektrum, for which they both were co ̶ founders and editors. The two Swedes were Karin Boye, a famous modernistic poet, writer and literature critic, and Erik Mesterton, also a literature critic with a deep interest in English poetry generally and T.S. Eliot particularly. This essay aims to compare the translation of The Waste Land that Boye and Mesterton made during the winter of 1931 ̶ 1932, with Eliots original poem, with the ambition to determine what kind of translation Boye and Mestertonʾs work resulted in. Starting from Schleiermacher, modern translation theories are examined and finally the translation named Det öde landet from 1932 is analyzed from a model by Mats Malm from his 1996 book Minervas äpple. By using the distinctions of mimetic, analogue, organic and external forms in the area of the poem's metre and style, and the distinctions of metaphrase, paraphrase and imitation in the area of the poemʾs content, the essay examines what has been the translatorʾs priorities during the process of translation, how Boyeʾs modernistic style shines through in the translation and how Mestertonʾs knowledge about Eliotʾs style in poetry shows in the finished work. The analysis shows that the translation leans toward a mimetic form, and is to be considered a paraphrase when it comes to the content. This shows that Boye and Mesterton had an intention to reproduce both Eliotʾs meaning and poetic style to the swedish readers, but also that the translators are capable of being dynamic both when it comes to meaning and form.

Employer branding definierades för första gången 1996 av Ambler och Barrow (1996) i deras artikel “The employer brand”. Enligt forskarna är det ett sätt att stärka varumärket, attrahera och behålla duktiga medarbetare och skapa en mer lönsam verksamhet. Vi ser en lucka i dagens forskning gällande praktiknära employer branding-studier. Problemet inom employer branding handlar inte om hur företag ska utforma och genomföra aktiviteter. Vad som behövs är en större insikt hos företagsledningar vilka effekter företagets employer branding-arbete faktiskt har. Syftet med vår uppsats är att genomföra en kompaarativ studie av teori och praktik inom fältet employer branding. Jämförelsen ska göras mellan den påverkan forskning hävdar att employer branding-arbete har på ett företag och praktikers syn på densamma. Det gör vi genom en litteraturgenomgång som presenteras i en modell samt genom att hålla 14 intervjuer med praktiker som arbetar med employer branding. Vårt bidrag till forskningen blir därmed en praktiknära undersökning av employer branding-arbetets effekter.I vårt resultat ser vi att forskning och praktik ligger nära varandra i synen på vilka effekter ett företags employer branding arbete på företagets varumärke och personalstyrka. Däremot finns det en tydligare diskrepans i synen på de ekonomiska effekter företaget får av sitt employer branding-arbete. Vi anser att företag behöver ha bättre, precisare och mer effektiva mätmetoder för att kunna mäta de ekonomiska effekterna av sitt employer branding-arbete. / Employer branding was first defined in 1996 by Ambler and Barrow (1996) in their article “The employer brand”. According to the scholars employer branding is a way of strengthening the brand, attract and retain employees and create a more profitable business. We identify a gap in contemporary research regarding study close to the practical field. The problem within employer branding is not how to develop and carry out activities. What is needed is a bigger understanding in corporate management in how the company’s employer branding activities influence the organisation.The purpose of our paper is to make a comparative study of theory and practice within the field of employer branding. The comparison will be made between the influence the research claim employer branding activities have on a business and practitioner’s view on the same matter. We will do this by a literature review which will be presented in a model and 14 interviews with practitioners within the employer branding field. Our contribution to the field of research will be a study of the effects of employer branding close to the practioners.In our results we identify that research and practice are close in their perception of what effects a company’s employer branding activities have on the company’s brand and workforce. However, there is a more distinct discrepancy in the views regarding the economic effects on a company from their employer branding activities. We believe companies need better, more precise and more efficient methods to measure the economic effects of their employer brand.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur Tillitsbaserad Styrning och Ledning kommer till uttryck i praktiken inom offentlig sektor med fokus på de organisatoriska förutsättningarna ur ett individperspektiv. Inledningsvis ges en introduktion och bakgrund till begreppen New Public Management och Tillitsbaserad Styrning och Ledning. Därefter presenteras studiens problemområde och en sammanfattning av tidigare forskning. Den teoretiska referensramen bygger på diskursen kring idén om tillitsbaserad styrning och ledning och introducerar de centrala teoretiska begreppen: idéresan, översättning och praktikteori, vilka används som analytiska verktyg för att analysera det empiriska materialet. Metodologin för studien beskrivs, inklusive insamlingen av empiri genom semistrukturerade intervjuer med åtta sektionschefer. Resultaten från den tematiska analysen av empirin presenteras och visar att sektionscheferna medvetet arbetar utifrån tillitsbaserat ledarskap och betonar betydelsen av tillit i deras ledarskap. Dock, varierar implementeringen av tillitsbaserat ledarskap på lokal nivå beroende på olika organisatoriska förutsättningar. Avslutningsvis presenteras rekommendationer för framtida forskning inom området. / The purpose of this study was to investigate and analyze how Trust Based Governance and Leadership is expressed in practice within the public sector with a focus on the organizational conditions from an individual perspective. Initially, an introduction and background to the concepts of New Public Management and Trust Based Governance and Leadership is given. Next, the study's problem area and a summary of previous research are presented. The theoretical frame of reference builds on the discourse of Trust Based Governance and Leadership, and introduces the central theoretical concepts: idea travel, translation process, and practice theory, which are used as analytical tools to analyze the empirical material. The methodology of the study is described, including the collection of empirical evidence through semi-structured interviews with eight section managers. The results from the thematic analysis of the empirical evidence are presented and show that the section managers consciously work based on Trust Based Leadership and emphasize the importance of trust in their leadership. However, the implementation of Trust Based Leadership at the local level varies depending on different organizational conditions. Finally, recommendations for future research in the area are presented.

I den här uppsatsen presenteras och diskuteras min översättning av den schweizisk-italienska författaren Fleur Jaeggys novell ”La vecchia vanesia” (”Den sista fåfängan”), den sista i hennes novellsamling La paura del cielo (Rädd för himlen) från 1994. Utöver översättningen ingår även en analys av källtexten, mitt översättningsteoretiska ramverk och översättningsprincip samt kommentarer på tematiskt uppdelade översättningsproblem som jag har stött på under arbetsprocessen. Frågor som tas upp i arbetet innefattar hur språket och stilen i novellen kan återges i måltexten med Eugene Nidas dynamiska ekvivalens som översättningsprincip. Det har framgått att det är viktigt att anpassa grammatiska och lexikala aspekter för att målspråket ska flyta på naturligt. Även stilistiska drag utgör viktiga delar av den emotionella tonen i källtexten och återges i måltexten i syfte att uppnå dynamisk ekvivalens. / In this essay, my translation of the Swiss-Italian author Fleur Jaeggy’s short story “La vecchia vanesia” (“Last vanities”) from the collection of short stories La paura del cielo (Last vanities) from 1994, is presented and discussed. A stylistic analysis of the source text, my theoretical framework and translation principle as well as comments on thematically categorized translation problems are also included in the work. Questions raised in the essay include how form as well as content can be rendered in the Swedish target text with the dynamic equivalence by Eugene Nida as a translation principle. The work has shown that to achieve a natural result, it’s crucial to adapt grammatical and lexical aspects to norms in the target language. Stylistic aspects constitute important parts of the emotional tone in the source text and are reproduced in the target text to achieve dynamic equivalence.

I denna kandidatuppsatts redovisas och analyseras arbetet med att översätta fem sånger av Juan Gabriel från spanska till svenska (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte och Yo te recuerdo) genom en översättningsteoretisk kommentar. I kommentaren presenteras en kort översikt av sångöversättningens olika aspekter, sedan analyseras källtexterna och till sist behandlas översättningsarbetet. Teorin utgår ifrån Johan Franzons funktionella sångöversättningsteori. Målet var att skapa sångbara översättningar med syfte att belysa komplexa problem som förekommer inom sångöversättning, speciellt från spanska till svenska. Utmaningar som dök upp under översättandet diskuteras och relevanta skillnader mellan språken presenteras. / In this bachelor’s thesis, the work of translating five songs by Juan Gabriel from Spanish to Swedish (Ya lo sé que tú te vas, Hasta que te conocí, Vienes o voy, Abrázame muy fuerte and Yo te recuerdo) is reported and analyzed through a translation theory commentary. The commentary presents a brief overview of different aspects of song translation, then analyzes the source texts, and then finally proceeds to present the translation work. The theory is based on Johan Franzon's functional song translation theory. The aim was to create singable translations with the purpose to highlight complex problems in song translation, especially from Spanish to Swedish. Challenges that arose during the translation are discussed and relevant differences between the languages are presented.

This essay focuses on the cultural aspects of translation, mainly on the cultural-specific elements known as realia, when translating from Italian to Swedish. As the realia might be unknown to the reader of the target text and as they often have no exact correspondence in the target language, they often pose a challenge for the translator. The essay examines which strategies the translator has used to translate cultural-specific elements and the question is raised whether the translation, regarding the cultural aspects, is orientated towards the source culture (adequacy-orientated) or towards the target culture (acceptability-orientated). Three of the Neapolitan Novels written by pseudonymous Elena Ferrante, Storia del nuovo cognome (2012), Storia di chi fugge e di chi resta (2013) and Storia della bambina perduta (2014), serve as source text of the analysis. The Neapolitan setting of the novels make them specifically suitable for a study of cultural-specific elements. The study is qualitative and complemented with a quantitative part. It is based on Osimo’s (2011) strategies for the translation of realia. The analysis reveals that cultural-specific elements of the source text tend to be replaced with more generic and international expressions. Prioritizing the narrative over cultural-specific elements the translation shows a tendency towards acceptability.