Bakgrund: Sola är både härligt och viktigt för att kroppen ska få tillräckligt med D-vitamin, men det kan också innebära en fara. I Sverige insjuknar varje årca 2270 personer i hudcancern MM (Malignt melanom). Sjukdomen skulle kunna undvikas i flera fall om gemene man hyste större respekt för solen och dess negativa effekter. Denna insikt är mycket viktig ifall ökningen av MM ska kunna minskas. Syfte: Syftet var att få ökad kunskap om patienters erfarenheter av MM och vilka reaktioner och copingstrategier sjukdomen medför.Metod: Studien designades som en litteraturstudie och bestod av 10 kvantitativa och en kvalitativ artikel som analyserades enligt Carlsson och Eimans (2003) analysmodell. Resultat: Patienterna upplevde allt ifrån chock till oro och depression vid diagnosen av sjukdomen. För att hantera sin diagnos användes både emotionellt orienterade och problemorienterade copingstrategier. Resultatet visade att patienter som använde sig av problemorienterade copingstrategier upplevde mindre oro, depression och en bättre livskvalitet. Variationer framkom dock patienterna emellan. Slutsats: Tydlig och omfattande information kring sjukdomen samt stort socialt stöd minskar risken för oro och depression samt ökar användandet av problemorienterade copingstrategier / Background: The sun is both wonderful and important for the body to get enough of vitamin D, but it can also be dangerous. In Sweden approximately 2270 people become ill in skin cancer MM (malignant melanoma) each year. The disease could be avoided in many cases, if people had more respect for the sun and it´s harmful effects. This understanding is essential if the growths of MM are to be reduced. The purpose: The aim was to gain further knowledge about the patients' experiences of and strategies for dealing with MM. Method: The study was designed as a literature review based on 10 quantitative and one qualitative article analyzed according to Carlsson and Eiman (2003) analytical model. Results: The study showed that patients experienced feelings such as shock, anxiety and depression when diagnosed with MM. To cope with the diagnosis the patients used both emotionally oriented and problemoriented coping strategies. The results showed that patients who used problemoriented coping strategies experienced less anxiety, depression and a better quality of life. Conclusion: Clear and comprehensive information about the disease and high social support decreases the risk of anxiety, depression and increases the use of problemoriented coping strategies.

Introduktion/Bakgrund: Sjuksköterskor kan på grund av ständiga krav vara utsatta för hög arbetsbelastning i sitt arbete, vilket kan påverka patientsäkerheten negativt och ge upphov till sjukdom och ohälsa hos sjuksköterskorna. Copingstrategier kan användas för att hantera arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor och därmed stärka patientsäkerheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka copingstrategier sjuksköterskor på sjukhus använder för att hantera arbetsrelaterad stress för ökad patientsäkerhet. Metod: Litteraturstudie som följer Polit och Becks (2021) nio steg, en deduktiv ansats utifrån Lazarus och Folkmans (1984) och Folkmans (1997) ramverk för copingstrategier har använts i analysen. Resultatet baseras på tolv artiklar från litteratursökning, varav elva var kvantitativa och en var mixad metod. Resultat: Resultatet utgår från teoretikernas ramverk och består av tre huvudkategorier: problemfokuserad, emotionsfokuserad, meningsbaserad copingstrategi och två underkategorier till emotionsfokuserad copingstrategi. Val av copingstrategi påverkas av tidpunkt, personlighetsdrag och situation som sjuksköterskor befinner sig i vid upplevd arbetsrelaterad stress på sjukhus.  Slutsats: Problemfokuserade och emotionsfokuserade copingstrategier används i ungefär lika stor utsträckning av sjuksköterskor, men problemfokuserade används i något större omfattning. Meningsbaserade copingstrategier används i minst utsträckning.

Studien syftade till att undersöka barnfria kvinnors erfarenheter av barnfrihet utifrån det egna perspektivet, samt i förhållande till bemötande från omgivningen. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes och datamaterialet analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i åtta teman. Resultatet visade att barnfrihet beskrevs i termer av frihet och autonomi och samtidigt som ett utmanande livsval, särskilt i relation till omgivningen. Barnfriheten beskrevs också som ett alltmer accepterat livsval, särskilt hos den yngre generationen. Omgivningens bemötande upplevdes ofta som direkt och indirekt ifrågasättande. Även en förväntan om att bemötas på detta sätt beskrevs, vilket påverkade öppenheten gällande barnfriheten. Vidare skildrades upplevelser av att både bli stärkt i sitt val och i sin självkänsla samt upplevelser av ifrågasättande av sig själv, till följd av omgivningens bemötande. Resultatet visade att deltagarna använde såväl aktiva som passiva strategier för att hantera omgivningens bemötande. Val av strategi berodde till stor del på kontext och relationer i situationen.

Studiens syfte var att undersöka behandlares upplevelser och erfarenheter av sekundär traumatisering. Studien syftade vidare att identifiera riskfaktorer som ökar risken att drabbas samt strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. En kvalitativ metod användes där åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes. Datamaterialet analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning och sattes i relation till copingteorin och empatitrötthet. Studiens resultat tyder på att de flesta behandlarna har upplevt sekundär traumatisering i någon utsträckning med efterföljande symtom. Vissa ställer sig tveksamma till om de drabbats men uppger dock symtom som skulle kunna identifieras som sekundär traumatisering. Resultatet tyder även på att behandlarna besitter olika strategier för att hantera och förebygga sekundär traumatisering. Behandlarna tydliggör en brist på kompetens om sekundär traumatisering och benämner att detta bör uppmärksammas mer. Det är därför av relevans att fenomenet beforskas vidare för att öka medvetenheten om sekundär traumatisering. / The aim of the study was to investigate practitioners experiences of secondary traumatization. The study also aimed to identify factors that increase the risk of being affected and strategies for managing and preventing secondary traumatization. A qualitative method was used where eight semi-structured interviews were conducted. The material was analyzed and interpreted using previous research and put in relation to the coping theory and compassion fatigue. The results of the study suggest that most practitioners have experienced secondary traumatization to some extent. Some are unsure whether they have been affected but report symptoms that could be identified as secondary traumatization. The results also suggest that practitioners have different strategies for managing and preventing secondary traumatization. The practitioners reveal a lack of competence about secondary traumatization and state that this should be given more attention. It is therefore relevant that the phenomenon is further researched to increase awareness of secondary traumatization.

No description available.

Background: Migraine is a chronic disaese, often described as a growing publich health problem. One of the suffering groups are adolescents and the prevalence of the migraine is one of the most common reasons why school based health clinics are contacted. The state is related to an extensive, physical and psychological suffering. Objectives: The aim with the presented study was to illuminate the experienced life situation of the adolescent migraineurs. Method: The exploration of articles were done with restriction in databases as Pubmed, CINAHL and psycINFO. The 13 chosen articles were viewed, analyzed and compiled in four different categories with eight sub-categories. Results: The presented outcome reveals that migraine effects the life of adolescents in four different dimensions. The state impacts negatively on the physical and psychological well-being. Furthermore it influences school and leisure of the suffered group. A tendency of isolation and denial is seen as a repeated behaviour in the adolescent migraineurs. Conclusion: Embracement and acceptance ought to be present for the possibility, to create and develop an individual lasting coping strategy. This way of thinking might improve the life situation of the adolescent migraineurs. Keywords: Migraine, adolescents, life changing events, coping strategies, effects. / Bakgrund: Migrän är en kronisk sjukdom och den beskrivs som ett växande folkhälsoproblem. En grupp individer som drabbas är ungdomar och åkomman är en av de vanligaste orsakerna till uppsökt skolvård. Tillståndet är nära bundet till ett omfattande fysiskt och psykiskt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den upplevda livssituationen hos ungdomar med migrän. Metod: Artiklar har sökts i databaserna Pubmed, CIHNAL och psycINFO och därefter kvalitetgranskats. 13 utvalda artiklar analyserades och sammanställdes i fyra kategorier med åtta underkategorier. Resultat: Resultatet visar att migrän påverkar livet för ungdomar i fyra olika dimensioner. Åkomman påverkar den fysiska och psykiska hälsan negativt och inverkar på ungdomarnas skola och fritid. En tendens av isolering och förnekelse kunde ses som upprepade beteenden. Slutsats: Bemötande och acceptans bör infinnas hos den migränsjuke för att vidare kunna skapa och utveckla en individuellt hållbar copingstrategi som förbättrar livssituationen. Nyckelord: Migrän, ungdomar, livshändelser, copingstrategier, effekt.

<p>Studiens syfte har varit att beskriva och analysera hur kuratorer vid psykosociala enheter inom primärvården hanterar sina känslor i patientarbetet. En kvalitativ forskningsmetod har genomförts med hjälp av intervjuer med fyra kuratorer vid tre olika psykosociala enheter inom primärvården. Resultatet har analyserats utifrån copingteori och existentiell teori. Resultaten visar att respondenterna använder sig av copingstrategier såsom att söka kunskap, söka lösningar, stöd och vägledning och upphäva stundens allvar i form av humor för att hantera känslor i patientarbetet. Dessutom förlitar respondenterna sig till sin kunskap och erfarenhet inom kuratorsyrket. De använder sig dessutom av reflektion och stöd av vissa kolleger som de känner sig trygga med. Vid sidan av copingstrategier använder sig respondenterna av existentiellt perspektiv i form av att finna mening, sammanhang och värde av sin handling i patientarbetet. Respondenter har beskrivit att deras ödmjukhet och empati till människor har fördjupats i samband med patientarbetet. De har även i samband med patientarbetet fått ökad medvetenhet för människans sociala sammanhang. Detta har därför påverkat deras inställning till egen livssituation och människor. De upplever även att vardagslivet har påverkats av patientarbetet. Respondenterna anser att det därför är viktigt att upprätta tydliga gränser mellan arbete och fritid för att orka med patientarbetet. Därför gör de fritidsaktiviteter som är roliga och avkopplande.</p>

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en kronisk sjukdom som drabbar mer än 250 miljoner människori världen. Sjukdomen ställer mycket höga krav på egenvård och livsstilförändringar hos deindivider som drabbas. Patienter behöver skaffa nya copingstrategier för att kunna hanteraförändrade livsvillkor och för att kunna leva ett så normalt liv så möjligt trots en kronisksjukdom. Syfte: att beskriva patienters upplevelser av att leva med diabetes typ-2. Metod: Enlitteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av femton vetenskapliga artiklar som varfokuserade på patienters upplevelser. Resultat: Formulerades i fyra huvudkategorier: Accepteraoch förstå sjukdomen, Psykologisk påverkan, Ett nytt vardagsliv och Stöd. Resultatet visade påvikten av acceptans av sjukdomen. Många patienter upplevde negativa känslor relaterade tillsjukdomen som påverkade deras vardagsliv och genomföring av behandlingen. Sjukdomenmedförde livsstilsförändringar angående kost och fysisk aktivitet och sågs både som enutmaning och en chans till förbättrad hälsa. Detta innebar att patienten måste anpassa sig till dennya situationen och hantera vardagslivet på ett nytt sätt. Det framkom också att stöd frånsjukvården, familj, vänner och andra medpatienter upplevdes ha stor betydelse. Slutsats:Patienter har olika upplevelser av att leva med diabetes typ-2 och det behövs en merindividanpassad diabetesvård. Stödet patienten får från sjukvården har stor betydelse vidhantering av sjukdomen och patienten behöver skapa nya copingstrategier för att kunna hanterasjukdomen och de förändrade livsvillkoren. Klinisk betydelse: Resultatet kan bidra till att ökaförståelsen för patientens upplevelse av att leva med diabetes typ-2 och därmed bidra till attförbättra sjukdvårdpersonalens bemötande av patienten och ge mer individanpassaddiabetesvård. / Background: Diabetes type 2 is a chronic disease that affects more than 250 million peopleworldwide. The disease imposes a high degree of demand on self-management and lifestylechange for those individuals who are affected by it. Patients need to employ new copingstrategies to manage the change in living conditions and to live a life as normal as possible, inspite of having a chronic disease. Aim: To describe patients' experiences of living with diabetestype 2. Method: A literature study with qualitative content analysis of fifteen scientific articlesthat focused on the patients' experiences. Result: Formulated into four main categories: Acceptand understand the disease, psychological impact, a new daily life and support. The result ofthe study revealed the importance of accepting the disease. Many patients experienced negativepsychological emotions associated with the disease, which affect their daily lives andimplementation of the treatment. The disease caused lifestyle changes in relation to diet andphysical activity, and these changes were perceived as both a challenge and an opportunity toimprove health. This indicated that the patients must adapt to the new situation and managetheir everyday lives in a new way. It also revealed that support from health care professionals,family, friends and other fellow patients was perceived as important. Conclusion: Patients havedifferent experiences of living the diabetes type 2 and they require a more personalized diabetescare. The support the patient receives from health care professionals has great importance inmanaging the disease, and the patient needs to employ new coping strategies to manage thedisease and the change in living conditions. Clinical significance: The result may help to gaininsight into patients' experiences of living with diabetes type 2, and thus improve health careprofessionals' approach towards the patients and provide more personalized diabetes care.

En kvantitativ enkätstudie har genomförts med syfte att undersöka korrelationer och prediktioner mellan vuxen anknytning och copingstrategier. Urvalet till studien är 133 studenter från olika universitet och högskolor i Sverige som besvarade en enkät. För att mäta vuxen anknytning användes Experience in close relationship (ECR-R) och för att mäta copingstrategier användes Brief COPE. Insamlad data analyserades i SPSS med Pearsons korrelationskoefficient test och multipel regressionsanalys. Resultatet från föreliggande studie visade på ett negativt signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade även på ett negativt signifikant samband mellan undvikande anknytning och problemfokuserad coping. Resultatet visade på ett signifikant samband mellan ångestladdad anknytning och dysfunktionell coping. Resultatet visade även på ett signifikant samband mellan undvikande anknytning och dysfunktionell coping. Föreliggande studies resultat visade att det inte fanns något samband mellan ångestladdad anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet från föreliggande studie visade även att det inte fanns något samband mellan undvikande anknytning och emotionsfokuserad coping. Resultatet visade på att ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor av problemfokuserad coping där 15 % av variansen för problemfokuserad förklarades. Ångestladdad anknytning var en signifikant prediktor för dysfunktionell coping där 22 % av variansen förklarades. Slutsatserna är att studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i lägre grad problemfokuserad coping. Studenter med ångestladdad och undvikande anknytning använder i högre grad dysfunktionella copingstrategier. Slutsatsen är även att andra variabler än vuxen anknytning påverkar användande av olika copingstrategier. / A quantitative survey study has been carried out to investigate possible correlations and predictions between adult attachment and coping strategies. The sample for the study was 133 students from various Universities and colleges in Sweden who answered a questionnaire. . To measure adult attachment this study used Experience in close relationship (ECR-R), and copingstrategies was measured by Brief COPE. Data collected were analyzed in SPSS using the Pearson correlationcoefficient test and multiple regression analysis. The results from the present study showed significant negative correlation between anxiety loaded attachment and problem focused coping. The results also showed a significant negative correlation between avoidance attachment and problem focused coping. The results from the present study showed a significant correlation between anxiety loaded attachment and dysfunctional coping. The results also showed a significant correlation between avoidance attachment and dysfunctional coping. The study results showed that there was no correlation between anxiety loaded attachment and emotion focused coping. The results also showed that there was no correlation between avoidance attachment and emotion focused coping. The result from the present study showed that anxiety loaded extension was a significant predictor of problem-focused coping where 15% of the variance of problem-focused was explained. Anxiety loaded attachment was a significant predictor of dysfunctional coping where 22% of the variance was explained. The conclusions are that students with anxiety loaded and avoidance attachment use lower grade of problem-focused coping. Students with anxiety and avoidance attachment uses increasingly dysfunctional coping strategies. It is concluded that variables other than adult attachment affects using various coping strategies.

The purpose of this thesis is to increase the understanding and awareness of what the pathways into and out of debt problems can look like, why people get into bad debt situations, how problems are handled and how they are perceived. The empirical data is based on semi-structured narrative interviews with 32 people who can relate to a debt settlement in three ways, either by just having applied for a debt settlement, finding themselves in the midst of a debt settlement or being debt-free since a few years back. The material is analyzed in terms relating to the processes, strategies and impact factors surrounding debt problems and debt settlements. Debt problems can either happen slowly and gradually or arise suddenly and unexpectedly. The causes may be an interaction between individual and structural factors. Both coping strategies and influencing factors can change over time and depend on where in the debt process one is. The results show that the coping strategies vary from active to passive, from open to closed, where the determining factors are mainly how one was treated/ received, one's health, age, sense of shame and guilt, social relationships, as well as the causes of debt.  The results show how there is interplay between individual and structural factors in terms of causes, but also in the strategies and approaches expressed. The coping strategies are influenced and changed with the time scale over the debt process. Women have a risk to a greater extent than men to suffer from debt problems without having spent any money, but instead by acting as co-signer or guarantor. The conclusion is that debt problems do not just affect a certain group of individuals, but that anyone can in principle be affected by excessive debt. What becomes clear is that there is not only one but several ways into and out of debt problems in which both individual and structural factors are important. Although there is a way out of excessive debt problems through debt relief law, results show that the solution extends over time and has far-reaching consequences for both individuals and society.