Bakgrund: Utmattningssyndrom innebär att en individ får olika kroppsliga och psykiska besvär till följd av en långvarig stress. Kroppen börjar då efter en tid att stänga av och personen i fråga har då svårt att klara av sin vardag. Vägen tillbaka från sjukdomen är lång. I bakgrunden beskrivs vad som händer i kroppen, riskfaktorer för att drabbas samt fakta kring copingstrategier. Syfte: Syftet var att beskriva copingstrategier som kananvändas, för att effektivisera patientens vägtillbaka från ett utmattningssyndrom. Metod:Kvalitativ litteraturstudie med deduktiv ansats som baseras på fem självbiografier som har analyserats med Lundman och Hällgren-Granheims (2012. s. 194) manifesta innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom fyra olika kategorier vilka var: Undvikande-problemfokuserad-känslofokuserad samt långsiktig coping. Undervarje underkategori framgick olika copingstrategieri form av fysisk aktivitet, avslappning, medicinering, sjukskrivning, med mera. Dessa kunde underlätta vägen tillbaka från utmattningssyndrom. Slutsats: Utmattningssyndrom är en sjukdom som kräver lång rehabilitering och mycket vila. Med hjälp av olika strategier kan vägen tillbaka effektiviseras. Viktigt att tänka på att alla strategier är individuella.

Syftet med föreliggande studie är att skapa förståelse kring hur sju kuratorer från fyra grund- och gymnasieskolor i Mellansveriges upplever sin arbetssituation, vad som kan bidra till stress, samt hur stress från arbetet hanteras genom copingstrategier. Detta ställs även i kontext med den ökade psykiska ohälsan bland barn och ungdomar på grundskole- och gymnasienivå. Studien undersöker hur olika faktorer påverkar kuratorns arbete. De centrala faktorerna i föreliggande studie är stress, copingstrategier och förväntningar på den egna profession respektive de förväntningar som förmedlas från andra professioner inom skolverksamheten.Föreliggande studie har en kvalitativ ansats och sju semistrukturerade intervjuer har utförts med skolkuratorer verksamma i Mellansverige. Det inhämtade resultatet har analyserats med hjälp av tematisk analysmetod. Största andelen skolkuratorer målar upp en bild av att belastningen på arbetet har ökat i form av ett större behov av individuella stödkontakter bland eleverna, vilket hänvisas till den ökade psykiska ohälsan. Denna andel skolkuratorer menade att sociala medier var en bakomliggande faktor. En annan bild som målas upp är att arbetets karaktär har förändrats parallellt med den ökade psykiska ohälsan. Det upplevs vara vanligt med olika trender av ohälsa bland eleverna, t.ex. ätstörningar, social ångest samt tankar om suicid. Nästan alla av kuratorerna som deltog i studien kände sig stressade i sitt arbete, men hade då olika copingstrategier att ta till för att reducera stressen. Resultatet visar också att en stor del av arbetsbelastningen berodde på att skolkuratorerna tog på sig mer än vad som ingick i deras arbetsbeskrivning, vilket medförde att andra arbetsuppgifter fick prioriteras bort. Detta dels p.g.a. att de ville leva upp till de förväntningar som fanns, men även för att hjälpa eleverna när andra samhällsinstanser inte uppmärksammade behovet. Elevantalet respektive skolkurator ansvarade över hade också påverkan på arbetsbelastningen.

Bakgrund: KOL är en sjukdom som drabbar luftvägarna och lungorna. Sjukdomen kännetecknas av att patienten får ett begränsat luftflöde och den vanligaste riskfaktorn för KOL är tobaksrökning. KOL påverkar hela patientens livsvärld då sjukdomen har både fysisk och psykisk påverkan och patienten är ofta i behov av stöd. För att hantera faktorer som orsakar stress använder människan olika copingstrategier och dessa kan variera beroende på situation, erfarenhet och vilket stöd som finns runt människan. Syfte: Att beskriva copingstrategier hos patienter med KOL och därmed skapa förståelse för dessa patienters behov av stöd. Metod: Studien är en litteraturöversikt där nio artiklar med kvalitativ ansats och en artikel med kvantitativ ansats har analyserats. Resultat: Resultatet presenteras med kategorierna Copingstrategier för att hantera känslor och tankar samt Copingstrategier som fokuserar på förändring. Under dessa kategorier beskrivs KOL- patienters olika copingstrategier i tio underkategorier. Konklusion: Vilka copingstrategier KOL-patienter använder beror på deras livsvärld och vilket socialt och professionellt stöd som finns runt dem. De copingstrategier som fokuserar på förändring är framför allt de som också främjar hälsa men andra copingstrategier är också vanliga då sjukdomen är förknippad med skam och skuld. Sjuksköterskan måste uppmärksamma patienternas copingstrategier och ge dem stöd i att implementera copingstrategier som är hälsofrämjande. / Background: COPD is a disease that affects the airways and the lungs. The disease is characterized by the patient having a limited airflow and the most common risk factor for COPD is tobacco smoke. COPD affects the entire lifeworld of the patient as the disease has both physical and mental impact and the patient is often in need of support. To handle stress-causing factors, people use different coping strategies, and these may vary depending on the situation, experience, and support available around the person. Aim: To describe coping strategies in patients with COPD and thereby create an understanding of these patients need for support. Method: The study is a literature review where nine articles with a qualitative approach and one article with a quantitative approach have been analyzed. Result: The result is presented with the categories Coping strategies for managing emotions and thoughts and Coping strategies that focus on change. In these categories different coping strategies of COPD patients are described in ten subcategories. Conclusion: Which coping strategies COPD-patients use depends on their lifeworld and what social and professional support is available around them. The coping strategies that focus on change are especially those who promote health, but other coping strategies are also common since the disease is associated with shame and guilt. The nurse must pay attention to the patients' coping strategies and provide them with support in implementing coping strategies that promote health.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress är en process där kroppen svarar på olika stressorer som uppkommer på arbetsplatsen. Det är vanligt att sjuksköterskor upplever stress när de arbetar och resultatet blir att deras upplevda hälsa försämras och att omvårdnadsarbetet påverkas negativt. Det finns flera olika situationer i arbetspasset och omkringliggande faktorer som leder till dessa stressorer. För att hantera den arbetsrelaterade stressen kan sjuksköterskor använda sig av olika copingstrategier som är beroende av situationen men även den individuella förmågan att hantera stress. Syfte: Att undersöka sjuksköterskor erfarenheter av att använda copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudien baserades på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sökningarna utfördes i PubMed, PsycINFO och CINAHL. De valda artiklarna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra övergripande teman skapades vid analysen vilka var att söka stöd, inre hantering, arbetsrelaterade faktorer och återhämtning. Elva kategorier framkom också under dessa teman Slutsats: Sjuksköterskor använder sig av olika copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress både i privatlivet och på arbetsplatsen. De copingstrategier som används är individuella och anpassade efter situationen. Sjuksköterskor söker stöd på olika sätt för att reducera sin stress. De hanterar även stress via känslor och tanke. Slutligen används olika copingstrategier på arbetet och efter arbetspasset för att reducera den upplevda arbetsrelaterade stressen. / Background: Occupational stress is a process when the body responds to different stressors at the workplace. It is common among nurses to experience stress at work, which results in decreased experience in personal health and affects the nursing work negatively. There are different situations at the workplace and surrounding factors that lead to these stressors. To manage occupational stress nurses can use different coping strategies that are dependent on the situation but also the individual ability to deal with stress. Aim: To investigate nurses’ experiences in using coping strategies to manage occupational stress. Method: The literature review was conducted on ten research studies with qualitative approach. The data was collected through PubMed, PsycINFO and CINAHL. The chosen articles were analysed through qualitative content analysis. Results: Four comprehensive themes emerged from the analysis and these were to seek support, inner management, work-related factors and recovery. Eleven categories also appeared under the mentioned themes. Conclusion: Nurses use different coping strategies both at work and in their personal life to manage occupational stress. The coping strategies that are used are based on individual coping approach and were adjusted to the situation. Nurses seek support in different ways to reduce their stress. They also manage their stress through emotions and thought. Finally coping strategies are used both at work and after the work shift to reduce the perceived occupational stress.

Bakgrund: Forskningen visar att brottsoffer och förövare ofta är samma personoch att utsättas för gatuvåld som ung kan leda till både kortvarig och långvarigpsykisk påverkan inom en rad olika problemområden. Syfte: Att undersöka vuxnaindividers upplevelse och uppfattning av att ha blivit utsatt för gatuvåld som ung,med fokus på rättsväsendet, brottsofferstöd, psykisk ohälsa, kriminalitet,bearbetning och behov. Metod: Denna studie är kvalitativ, med utgångspunkt ifenomenografi och fenomenologi. Materialet består av fyra semistruktureradedjupintervjuer och analysen har utgått från systematisk textkondensering.Resultat: Det framgår att alla informanterna har fått någon form av långvarigpsykisk påverkan, som depression, självmedicinering, irrationella rädslor, PTSDsymtom, sömnproblem, bristande tillit, extra vaksamhet, självskadebeteende. Detsom utmärker sig är att de som har fått minst sammanslaget stöd samtidigt har fåttmest psykisk påverkan och upplever sig ha blivit dåligt bemötta av rättsväsendet.Det framgår inga indikationer på att informanterna har blivit våldsamma ellerpåbörjat en kriminell karriär efter att ha varit utsatta för våldsbrott. Slutsats: Detär viktigt att rättsväsendet och verksamheter som arbetar för brottsoffer arbetarutifrån en enhetlig organisation där alla ungdomar som har utsatts för brott får ettindividanpassat stöd under rättsprocessens samtliga led, med uppföljandesamtalupp till ett år efter händelsen. Att lägga extra kraft och resurser i ett tidigt skedekommer sannolikt att minska psykisk ohälsa och kostnader för samhället i ettlångsiktigt perspektiv. / Background: Research shows that the victim and the perpetrator often is the sameperson, and to be assaulted can lead to prolonged as well as brief psychologicaleffects within several areas of concern. Objective: The purpose of this study is toexplore adult’s experience and perception of having been exposed to streetviolence in their teens, focusing on the judicial system, victim support, mentalillness, processing and needs. Methods: This study is qualitative, with the startingpoint in phenomenography and phenomenology. The material consists of foursemi structured in-depth interviews, the analysis proceeding from systematic textcondensation. Results: All the informants have some form of long-term mentalinfluence, such as depression, self-medication, irrational fears, PTSD symptoms,sleep problems, lack of trust and extra vigilance. What stands out is that thosewho have received less aggregated support also are those who have the greatestpsychological impact while experiencing poor response from the judiciary. Thereare no indications of the informants turning violent or having started a criminalcareer after their experience of been exposed to violent crimes. Conclusion: Itseems that it is utmost important that the judiciary and units that support youngvictims work from an unified organization and that all young people subjected tocrimes should receive personalized support throughout the whole legal processwith follow-up talks up to one year after the event. Adding extra power andresources at an early stage will probably reduce problems with mental health andcosts in a long-term perspective.

Bakgrund: Nästintill 25 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet av ångestsyndrom och drabbar vanligen fler kvinnor än män. Att drabbas av ångest är något som kan förändra hela livssituationen och påverkar ständigt det dagliga livet. För att lära sig hantera ett liv som kantas av ångest kan olika copingstrategier ha en viktig betydelse.  Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors copingstrategier för att klara av att leva med ångest. Metod: Studien är en litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet är baserat på en manifest innehållsanalys av sex självbiografier. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier och tio underkategorier. Resultatet visade att kvinnorna använde sig av positiva, destruktiva, kortsiktiga och hållbara copingstrategier. Slutsats: De copingstrategier som kvinnorna använde visade sig ha både en kortsiktig och en långsiktig ångetreducerande effekt. Kvinnorna använde sig av samma eller liknande copingstrategier i de olika kategorierna och ett mönster kunde utläsas.

Bakgrund: Kronisk njursvikt försämrar njurarnas funktion och medför en stor påverkan på personers vardagliga liv. Hemodialys behandling är krävande och behöver utföras kontinuerligt för personers överlevnad. Egenvård är även ett alternativ för personer att sköta sin vård självständigt eller i relation med andra. Dorothea Orems omvårdnadsteori tillämpades för att definiera egenvård och belysa personers egenvårdsförmåga vid hemodialys för att förbättra livskvalitén. Syftet: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med hemodialys i vardagen. Metod: Litteraturöversikt baserad på femton vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Latent innehållsanalys som genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Analysen identifierar tre kategorier; Psykisk påverkan, Utmaningar i vardagen och Upplevelse av stöd och kunskap med tillhörande subkategorier och ett övergripande tema: Begränsningar och resurser för att hantera vardagen. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån tre huvudfynd och sammanknyter det med Dorothea Orems egenvårdsmodell, samt fler vetenskapliga artiklar som styrker diskussionens innehåll. Slutsats: Personer som behandlas med hemodialys möter flera hinder i sin vardag relaterat till kronisk njursvikt och behandling. Dessa hinder kan underlättas med copingstrategier och genom rätt stöd utifrån individuella behov, från närstående och vårdpersonal. Det krävs även att närstående och vårdpersonalen har förståelse för personers livssituation genom att etablera en god relation och öka välbefinnandet. / <p>Examinationsdatum: 2019-11-04</p>

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en psykisk sjukdom som påverkar sinnesläget hos individen och drabbar ca 1–2,4 % av den svenska befolkningen. Sjukdomen debuterar kring 15–35 årsåldern och diagnostiseringen sker ofta sent. Sjukdomen medför stora konsekvenser för såväl individen som för samhället. Syfte: Att beskriva individens erfarenheter av att leva med en bipolär sjukdom. Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Artikelsökning utfördes i PubMed och psycINFO, vilket resulterade i 11 involverade artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ ansats, vilka analyserades med en tematisk metod. Huvudresultat: Fem teman identifierades i resultatet, upplevelse av bipolär sjukdom, upplevelse av stigma samt dess påverkan, upplevelse av medicinsk behandling och självmedicinering, viljan att fly samt copingresurser och copingstrategier. Att leva med en bipolär sjukdom upplevdes för många individer som en utmaning, ofta förekom ett substansmissbruk till följd av ett missnöje till ordinerad behandling. En problematik relaterat till ett stigma över sjukdomen uttrycktes frekvent. Stigmat var något som riskerade att individerna applicerade på sig själva. Slutsats: Individer uppfattar den bipolära sjukdomen som påfrestande relaterat till; ett fluktuerande känsloliv, stigma och medicinering. För att hantera sjukdomen beskrevs ett socialt stöd vara viktigt, då känsla av tillhörighet ingav en motiverande kraft, även sjuksköterskan beskrivs ha en viktig motiverande roll. Att vårdrelationen baserades på respekt och frånvaro av stigma beskrevs vara en förutsättning för sjuksköterskans arbete till att främja individens hälsa. / Background: Bipolar disorder is a mental illness that affects the state of mind of the individual and affects about 1–2,4% of the swedish population. The disease debuts around the age of 15–35 and the diagnosis is often set late. The disease has major consequences for the individual as well as for society. Aim: To describe individuals experiences of living with a bipolar disorder. Method: Literature study with descriptive design. Search for involved articles where performed in PubMed and psycINFO, which resulted in a total of 11 articles, of both qualitative and quantitative approach, which were analyzed using a thematic method Main result: Five themes were identified in the result, experience of bipolar disorder, experience of stigma and its work, experience of medical treatment and self-medication, the will to escape and coping resources and coping strategies. Living with a bipolar disorder was seen as a challenge for many individuals. Substance abuse were often described, related to a series of dissatisfaction with prescribed treatment. A problem related to a stigma over the disease were frequently expressed. The stigma were something that risked the individuals themselves, started to apply the prejudices to their own identity. Conclusion: Individuals perceive the bipolar disorder as strenuous related to; fluctuating emotions, stigma and medication. To deal with the disease, social support describes being important, as a sense of belonging served as a motivating power. The nurse where also described as having an important motivating role. The fact that the nursing relationship were based on respect and absence of stigma were described as a prerequisite for the nurse's work to promote the individual's health.

Stressrelaterad psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige och antalet sjukskrivningar ökar varje år. Arbetsterapeuter är en yrkesgrupp som har utbildning inom aktivitetsbalans och kunskap om hjälpmedel för vardagsstruktur. Därför bör de vara rustade att hantera självupplevd stress. Stressnivåerna har dock visat sig vara höga även bland arbetsterapeuter och det finns idag begränsad forskning som beskriver strategier för självupplevd stress hos arbetsterapeuter i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur yrkesverksamma arbetsterapeuter upplever och hanterar stress. Metoden som tillämpades var en kvalitativ studie bestående av sex semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma arbetsterapeuter som därefter analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultaten sammanställdes i tre kategorier: arbetsplatsen påverkar stressnivå, personliga stressorer och dess konsekvenser, Strategier för stresshantering. Där framkom vanliga källor till stress var hög arbetsbelastning och oförstående ledning. De vanligaste strategierna för stresshantering var att söka stöd från arbetsgruppen, preventivt arbete genom användande av kognitiva hjälpmedel samt deltagande i meningsfulla aktiviteter. Nya resultat framkom i vår studie som visar att arbetsterapeuter kan vara mindre benägna att söka hjälp vid stress. Resultaten kan vara värdefulla för kliniskt verksamma arbetsterapeuter som upplever stress och svårigheter med struktur i vardagen.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några samband mellan femfaktormodellen och copingstrategier hos universitetsstudenter i Sverige, samt vilka personlighetsegenskaper som relaterade till de olika copingstrategierna. Genom att använda kvantitativ metod konstruerades ett enkätformulär som publicerades i olika grupper på Facebook. Studien gick ut på att undersöka hur de fem personlighetsdimensionerna utåtriktning, vänlighet, målmedvetenhet, känslomässig instabilitet och öppenhet relaterade till fyra utvalda copingstrategier: aktiv coping, undvikande coping, beteendemässig frånkoppling och nyttjande av emotionellt stöd. Vi använde oss av olika teorier kring vad som påverkar individers val av copingstrategier. Teorierna säger emot varandra och därför ville vi betrakta vår studie som ytterligare ett bidrag till forskningen, för att analysera vilken teori vår undersökning stöttar. Totalt deltog 121 personer i studien och datan analyserades genom multipla linjära regressionsanalyser, detta för att belysa vilka personlighetsegenskaper som predicerade vilka copingstrategier. Våra hypoteser var att utåtriktning skulle vara associerat med hög aktiv coping, att känslomässig instabilitet skulle vara associerat med högt nyttjande av emotionellt stöd och låg aktiv coping och att målmedvetenhet skulle vara associerat med hög aktiv coping. Genom multipla linjära regressionsanalyser visade resultaten i studien på att personlighetsegenskaperna utåtriktning, målmedvetenhet och känslomässig instabilitet predicerade aktiv coping positivt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade undvikande coping negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och målmedvetenhet predicerade beteendemässig frånkoppling negativt. Personlighetsegenskaperna utåtriktning och vänlighet predicerade emotionell coping positivt.Vi drog slutsatsen att det fanns en stark koppling mellan de fem personlighetsegenskaperna och de fyra copingstrategierna. / The purpose of this study was to examine whether there were any associations between the big five and coping strategies among university students in Sweden, as well as to examine which personality traits that would predict the different coping strategies. By using quantitative method, a survey was constructed and published in various groups on Facebook. The aim of the study was to examine if the five personality dimensions: extraversion, agreeableness, conscientiousness, neuroticism and openness would relate to four selected coping strategies: active coping, denial coping, behavioral disengagement and use of emotional support. We used theories on what influences individuals' choices of coping strategies. The theories contradict each other and therefore we wanted to consider our study as another contribution to the research area, to analyze which theory our study supports. A total of 121 people participated in the study and we analyzed the data through multiple linear regression analyzes, in order to shed a light on which personality traits predicted which coping strategies. Our hypotheses were that extraversion would be associated with high active coping, that neuroticism would be associated with high use of emotional support and low active coping, and that conscientiousness would be associated with high active coping. Through multiple linear regression analyzes, the results of the study showed that the personality traits extraversion, conscientiousness and neuroticism predicted active coping positively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted the denial coping strategy negatively. The personality traits extraversion and conscientiousness predicted behavioral disengagement negatively. The personality traits extraversion and agreeableness predicted use of emotional support positively. We concluded that there was a strong association between the big five personality traits and the four coping strategies.