Den dagliga användningen av sociala medier har mer än fördubblats under de senaste decenniet, vilket är anmärkningsvärt och väcker frågor som “vad har sociala medier för inverkan på oss?”. Utökad kunskap kring problematisk användning och dess eventuella hälsoeffekter är högst relevant. För att finna faktorer som kan predicera en hög användning av sociala medier utreder den här studien sambanden mellan användning av sociala medier och stress, copingstrategier och könstillhörighet. En korrelationsanalys och en hierarkisk multipel regression genomfördes med 128 stycken deltagare i åldrarna 16-69 år. Resultatet visade att det fanns signifikanta samband mellan samtliga prediktorer och användningen av sociala medier. Stress och användning av dysfunktionella copingstrategier kunde predicera användningen av sociala medier vilket tyder på att sociala medier används som en dysfunktionell copingstrategi för att hantera stress. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning där ytterligare kunskap behövs för att fortsätta utreda sociala mediers inverkan på individen. / During the last decade the use of social media has more than doubled, which is remarkable and has led to questions such as “ How does social media affect us?”. A deeper understanding regarding the problematic use of social media and the possible health risks is a highly relevant subject. To find factors that may predict a high use of social media, this study examines the links between social media use and stress, coping strategies and gender. A correlation analysis and a hierarchical multiple regression were performed with 128 participants aged between the years 16-69. The results showed that there were significant correlations between all predictors and the use of social media. Stress, the use of dysfunctional coping strategies could predict use of social media, which indicates that social media is used as a dysfunctional coping strategy to manage stress. The results are in line with previous research where further knowledge is needed to continue investigating the impact of social media on the individual.

Syftet med vår studie var att ta reda på om och på vilket sätt arbetsförmedlare känner stress genom anställningsotrygghet. Vi valde att fokusera på de arbetsförmedlare som fortsatte arbeta på arbetsförmedlingen efter att januariavtalet slöts och omorganiseringen av arbetsförmedlingen startade.    Metoden som vi använde var kvalitativ metod och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att samla in vårt empiriska material. Det var sju arbetsförmedlare som deltog i studien och vi genomförde två fysiska intervjuer och fem telefonintervjuer.    Det huvudsakliga resultatet i studien är att de flesta av våra respondenter känner av både stress och anställningsotrygghet, framför allt i förhållande till att politiska beslut kan förändra både anställning samt arbetsuppgifter / The purpose of our study was to find out if and in what way employment agents feel stress through job insecurity. We chose to focus on the employment agents who continued to work at the employment services after the january agreement was concluded and the reorganization of the employment services started.   The method we used was a qualitative method and we used semi-structured interviews to collect our empirical material. Seven employment agents participated in the study and we conducted two physical interviews and five telephone interviews.   The main result in the study is that most of our respondents do feel stressed and have a feeling of job insecurity mainly to the fact that political decisions have the power to change both the employment and the assignments of the work.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Bakgrund: Trots stora framgångar inom den psykiatriska vårdvetenskapen fortsätter psykiatriska sjukdomar att växa fram utbrett över hela världen. Genom coping kan en individ hantera de inre och yttre krav som ställs och överskrider individens personliga resurser. Psykiatriska diagnoser kan för en oerfaren sjuksköterska upplevas som främmande eller otäckt. Detta kan bero på bristande förståelse och kunskap kring psykiatriska diagnoser varför det är viktigt att öka kunskapen inom området. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier personer med psykiatrisk diagnos använder. Metod: En beskrivande litteraturstudie, artikelsökningen genomfördes i databaserna Medline via Pubmed samt PsycINFO vilket medförde totalt tretton artiklar som inkluderas i resultatdelen. Resultatet baseras på tolv kvalitativa artiklar och en kvalitativ och kvantitativ artikel. Huvudresultat: Resultatet består av tre huvudteman, problemfokuserad, känslofokuserad och meningsbaserad coping. Dessa copingstrategier gav upphov till mening, känslor av säkerhet och sinnesro, tillhörighet, glädje och skapade verktyg för att få en förbättrad förståelse för sina känslor och minimerad stress hos personer med en psykiatrisk diagnos. Resultaten visade att flest personer använde sig av problemfokuserade copingstrategier som inriktade sig på att aktivt sträva efter att förändra eller hantera det underliggande problemet. Slutsats: Studiens syfte var att beskriva vilka copingstrategier som personer med psykiatrisk diagnos använde. Resultaten visade att personer med psykiatrisk diagnos använde sig av olika kombinationer av copingstrategier i olika situationer utifrån olika behov. Att hantera sin situation med hjälp av rutiner, yttre stöd, medicinsk behandling, kontroll och förståelse av känslor, samt livssyn och tro framkom i resultatet som väsentliga faktorer. Att ha förståelse för att personer använder sig av individuella copingstrategier kan hjälpa sjuksköterskan att uppmuntra till nya hälsofrämjande copingstrategier.

Denna studie har haft som avsikt att undersöka hurdana upplevelser socialsekreterare som arbetar på socialtjänsten inom enheten barn och unga har av att ”ta med jobbet hem”, vilka bakomliggande orsaker som finns till att de gör det, vilken påverkan ett emotionellt betungande arbete kan ha på socialsekreteraren samt vilka strategier de använder för att hantera arbetslivets olika påfrestningar. Studien har, genom sex olika intervjuer med en semistrukturerad form, hittat att de huvudsakliga anledningarna till att “ta med jobbet hem” är specifikt känsliga ärenden och tankar relaterade till administration. Studien visar även hur känslor ofta kan följa med hem efter arbetsdagen, till exempel utmattning och nedstämdhet. Intervjupersonerna uppgav däremot att de inte upplever att tankar på jobbet utanför arbetstid alltid behöver vara skadligt, så länge det inte övergår till ältande. Några strategier som vi fann var att ha olika tankemönster men även att ta pauser och utföra fysisk aktivitet såväl på arbetet som hemma. Genom hela studien var det tydligt att arbetsmiljön var väldigt viktigt för att må bra på arbetsplatsen, dels att kunna prata om jobbiga saker men att även kunna bolla idéer med sina kollegor och chefer. Under intervjuerna framkom det att socialsekreterarna har en positiv syn på yrket i sin helhet men däremot kom de med en del förslag på hur de tror att arbetsmiljön och arbetet i sig kan förändras för att förbättra välbefinnandet hos socialsekreterare. Förslagen var bland annat att ha en bra introduktion för nyanställda och att få mer tid för planering och reflektion på arbetstid. Eftersom socialsekreterarna beskriver att administrativa tankar ofta följer med hem drar vi slutsatsen att dessa förslag skulle kunna bidra till att socialsekreterare i mindre utsträckning tar med jobbet hem. Andra slutsatser vi drar inom studien är bland annat att det finns krav på effektivisering och prestation samt att socialsekreterare använder sig av både medvetna och omedvetna strategier för att hantera påfrestningar inom arbetet.

The purpose with this study is to identify wich stressors construction managers experience and also how they cope with them. The purpose was answered with the questions: What stressors do construction managers experience in the construction industry? What copingstrategies do they use to cope with the stressors? The study is qualitative and eight semi structural interviews was implemented. The study shows that construction managers experience lack of information, time pressure and unpredictable changes as the primary stressors. The managers used physical training, social support among family and colleagues, changing the situation and changing the feelings as primary coping strategies. / Syftet med undersökningen är att identifiera vilka stressfaktorer som arbetsledare i byggbranschen upplever samt vilka copingstrategier arbetsledarna använder för att hantera dem. Två frågeställningar besvaras för att uppnå syftet: vilka stressfaktorer upplever mellanchefer i byggbranschen? Vilka copingstrategier används för att hantera stressfaktorerna? Studien är kvalitativ med åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att arbetsledarna upplever informationsbrist, tidspress och förändringar/förseningar som stressfaktorer. Copingstrategierna som arbetsledarna använder är träning, socialt stöd, förändring av situationen och förändring av tankar.

Bakgrund: Empatitrötthet (ET) är ett tillstånd som uppkommer till följd av sjuksköterskors vårdande profession. Sjuksköterskor använder sig själva som emotionella instrument för att ge professionell omvårdnad. Tillståndet är en kumulativ process med fysiska, känslomässiga, sociala, andliga och intellektuella symptom. ET består av komponenterna utbrändhet, sekundär traumatisk stress (STS) och empatinöjdhet (EN), där EN är en motverkande komponent mot ET. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är utsatta för ET på grund av verksamhetens struktur och arbetssätt, men meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är resurser för att motverka ET. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar ET hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Metod: Integrativ litteraturöversikt genomfördes med kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar från fyra omvårdnadsinriktade databaser. Efter kvalitetsgranskning återstod 14 artiklar, vilka analyserades med integrativ metod. Resultat: Litteraturöversikten resulterade i faktorer som påverkade sjuksköterskors nivå av ET. Faktorerna befinner sig på socio-ekologisk personell, interpersonell och organisatorisk nivå och påverkar i vilken mån sjuksköterskorna har möjlighet att styra över faktorerna. Slutsats: Såväl patienter, sjuksköterskor som organisationen blir lidande då ET förekommer. Sjuksköterskor kan själva styra över en del av faktorerna som påverkar ET, exempelvis egenvård och fritidsaktiviteter, men största möjligheten och ansvaret hamnar på organisationen. / Title: Why care? Compassion fatigue in emergency care – an integrative literature review. Background: Compassion fatigue is a condition that arises as a result of the nurse's nursing profession. The nurses use themselves as emotional instruments to provide professional care. The condition is a cumulative process with physical, emotional, social, spiritual and intellectual symptoms. Compassion fatigue consists of the components burnout, secondary traumatic stress and compassion satisfaction, where compassion satisfaction is a counteracting component to compassion fatigue. Nurses in emergency care are exposed to the condition due to the structure and working methods of the organisation, but meaning, comprehensibility and manageability are resources for resiliency. Aim: The aim was to highlight factors that affect compassion fatigue in nurses in emergency care. Method: Integrative literature review was conducted with qualitative and quantitative articles from four nursing-oriented databases. After quality review 14 articles remained and were analyzed using an integrative method. Result: The literature review resulted in factors that affect nurses' levels of compassion fatigue. The factors are at different socio-ecological levels as personal, interpersonal and organizational and affect how much the nurses may be able to intervene with the factors. Conclusion: Patients, nurses and organizations are affected when compassion fatigue arises. Nurses can control some of the factors that affect compassion fatigue, for example leisure time activities and self-care, but the greatest opportunity and responsibility falls on the organization.

Syftet med studien var att titta närmare på kvinnor som har varit våldsutsatta i en nära relation och deras copingstrategier i nya kärleksrelationer. Studien syftar till att fortsätta föra arbetet kring ämnet våld i nära relation framåt och på så vis bidra till en bättre förståelse i samhället kring detta ämne samt fokusering på det som kommer efter det akuta skedet. Studien är av kvalitativ karaktär och sex kvinnor har intervjuats för att frågeställningen ska kunna besvaras. Utifrån den insamlade empirin har materialet därefter analyserats och tolkats. Resultatet visar att samtliga kvinnors copingstrategi är övervägande i temat stöttande nätverk, där kvinnorna fått hjälp av olika aktörer i samhället såsom terapeuter och kvinnoboenden. Även stöttande familj och vänner har varit en framgångsrik copingstrategi. / The purpose of the study was to take a closer look at women who have been abused in a close relationship and their coping strategies in new love relationships. The study aims to continue the work on the subject of violence in a close relationship going forward and thus contribute to a better understanding in society around this topic and focus on what comes after the acute stage. The study is of a qualitative nature and six women have been interviewed so that the question can be answered. Based on the collected empirical data, the material has subsequently been analyzed and interpreted. The results show that all women's coping strategy is predominant in the theme of support networks, where the women have received help from various actors in society such as therapists and women's shelter. Supportive family and friends have also been a successful coping strategy.

Andersson, K & Freij, H. Sjuksköterskans copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. En kvalitativ litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.Syfte: Syften med denna studien är att belysa copingstrategier sjuksköterskor använder för att hantera yrkesrelaterad stress.Bakgrund: Det är vanligt att sjuksköterskor upplever arbetsrelaterad stress, vilket i längden kan leda till både fysisk och psykisk ohälsa hos sjuksköterskan. Sjuksköterskor som har mindre arbetsrelaterad stress är mer benägna att erbjuda vård av hög kvalitet. Stress kan hanteras genom olika typer av copingstrategier. Att minska arbetsbelastningen i en stödjande miljö med hjälp av bland annat copingstrategier, skulle göra det möjligt för sjuksköterskor att uppleva större tillfredsställelse i arbetet men även öka patientsäkerheten.Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Det gjordes artikelsökningar i Medline och Cinahl vilket resulterade i 10 vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av Evans modell för kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Flera olika copingstrategier för stresshantering kunde identifieras. Resultatet av denna studie visar att både strategier som verkar för att skilja mellan arbete och privatliv samt att hantera stress under arbetstid kan hjälpa sjuksköterskan att hantera arbetsrelaterad stress. Konklusion: Att minska den yrkesrelaterade stressen och förbättra sjuksköterskans tillgång till copingstrategier, är viktigt inte bara för att stötta sjuksköterskor i det dagliga arbetet utan också för att öka patientsäkerheten. / Andersson, K & Freij, H. Nurses Coping Strategies to Handle Work-Related Stress. A Qualitative Literature Review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.Aim: The aim of this study is to illuminate coping strategies nurses are using to cope with work-related stress.Background: It is common for nurses to experience work-related stress which may lead to both mental and physical health issues. Nurses experiencing less work-related stress are more likely to offer higher quality care. Stress can be managed by using different types of coping strategies. One way for nurses to cope with stress is to reduce their workload and offer a supportive environment. This coping strategy would allow nurses to experience greater job satisfaction as well as increase patient safety.Method: The study was performed as a literature review with qualitative approach. Article searches carried out in Medline and Cinahl which resulted in 10 scientific articles. These articles were reviewed by using Evans model for qualitative content analysis.Result: Several coping strategies for stress management have been identified. The result of this study showed two categories of coping strategies. These categories were: stress during work hours and distinguishing between work and private life. Results showed that these strategies could help nurses to cope with work-related stress.Conclusion: To reduce work related stress and to increase the nurse’s availability to effective coping strategies are important aspects not only as a help for the individual nurse, but also a way of increasing patient safety.

Bakgrund: Självskadebeteende ses som ett växande problem i dagens samhälle och är vanligast förekommande bland kvinnor. Självskadebeteende ses även bland den manliga befolkningen men i mindre skala vilket tros bero på att de har andra sätt att hantera situationer, tankar och känslor på. Genom att ha ett personcentrerat förhållningssätt där sjuksköterskan utgår från varje enskild person kan det ge en ökad förståelse för patienten vilket i sin tur kan leda till ett ökat välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers erfarenheter av att leva med ett självskadebeteende. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där fyra teman framkom: utlösande faktorer, omgivningens syn på självskadebeteendet, ett sätt att hantera känslorna och vägen mot återhämtning. Konklusion: Det framkom att personer som skadade sig använde självskadebeteendet som ett sätt att hantera tankar och känslor på, som de annars inte visste hur de skulle få utlopp för. Att söka hjälp var ett orosmoment då det fanns en rädsla inför andra människors fördomar om självskadebeteende vilket gjorde att de valde att dölja självskadebeteendet från sin omgivning. För att kunna återhämta sig krävs ett gott stöd samt en förståelse för varför självskadebeteendet uppkommit och en ökad självacceptans. / Background: Self-injurious behaviour is seen as a growing problem in today’s society and is most common among women. Self-injurious behaviour is also seen among the male population but on a smaller scale which is believed to be due to the fact that they have other ways of dealing with situations, thoughts and feelings. By having a person-centered approach where the nursing is based on each person, it can provide an increased understanding of the patient, which in turn can lead to a higher level of well-being. Aim: The aim of the study was to illustrate people’s experiences of living with a self-injurious behaviour. Method: The study was conducted as a general litterature study with an inductive approach. Result: The result was based on ten scientific articles where four themes emerged: triggering factors, society’s view of self-injurious behaviour, a way of coping with the emotions and the road to recovery. Conclusion: It appeared that people who injures themselves use self-injurious behaviour as a way of dealing with thoughts and feelings that they otherwise, did not know how to handle. Seeking help was a concern as there is a fear of other people's prejudice about self-injurious behaviour, which made them choose to hide their self-injurious behaviour from their surroundings. To be able to recover, it is important to have a good support and an understanding of why self-injurious behaviour has emerged together with an increased self-acceptance.