Bakgrund: Att arbeta nära döden är ofta känslomässigt påfrestande för sjuksköterskor. För att kunna ge god och personcentrerad omvårdnad behöver sjuksköterskan vara medveten om hur upplevda känslor av sorg efter ett patientdödsfall kan hanteras och hur copingstrategier kan användas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans copingstrategier vid patientdödsfall. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där resultatet grundade sig i 12 vetenskapliga artiklar. Resultat: De mest förekommande copingstrategierna för att hantera sorg efter patientdödsfall var att ventilera med familj, vänner och kollegor, att distansera sig från döden samt acceptera döden som något naturligt. Ur resultatet framkom även copingstrategier som handlade om att visa tacksamhet, genomgå inre förändringar, utöva destruktiva beteenden, fokusera på arbetsuppgifter och söka bekräftelse. Konklusion: Sjuksköterskor använder sig av många olika typer av copingstrategier för att hantera sorg efter patientdödsfall. Det finns både risk och nytta med de olika copingstrategierna och sjuksköterskan behöver vara medveten kring dessa. Att på ett korrekt sätt använda copingstrategier för att hantera sorg är nödvändigt för att säkerställa omvårdnadens kvalitet. / Background: Working close to death is often emotionally stressful for the nurse. To deliver a good and person-centered nursing care, the nurse must be aware of how experienced emotions and grief after a patient's death should be handled and which coping strategies are most suitable to use. Aim: The aim was to describe nurses´ coping strategies in case of a patient's death. Method: The method used was a general literature study with an inductive approach where the result was based on 12 scientific articles. Result: The coping strategies that most nurses used to cope with grief after a patient's death were venting to family, friends, and colleagues, distancing themself from the death and accepting death as something natural. The result also revealed that coping strategies such as showing gratitude, undergoing inner changes, using destructive behaviours, keep focusing on tasks and seeking affirmation. Conclusion: Nurses use many different types of coping strategies to deal with grief after patients' death. There are both risks and benefits to the different coping strategies and the nurse needs to be aware of these. Appropriate use of coping strategies to manage grief is necessary to ensure quality nursing care.

Introduktion: 10–20 procent av unga lever med en kronisk sjukdom. Ungdomstiden är en tid av stor förändring och att då leva med eller drabbas av en kronisk sjukdom kan vara en stor påfrestning. Unga med kronisk sjukdom drabbas i högre grad av psykisk ohälsa och kan ha svårigheter i att klara av sin vardag. För att klara de påfrestningar sjukdomen orsakar hos personen är copingstrategier av stor betydelse. Copingstrategier är de sätt en person använder för att hantera en situation, händelse eller stressor. Syfte: Studiens syfte var att undersöka copingstrategier hos unga med kronisk sjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa originalartiklar inkluderade efter sökningar i databaserna Pubmed, PsycINFO och CINAHL.  Resultat: Det utformades totalt fem kategorier för copingstrategier. Socialt stöd, aktivitet och lindring av symtom som ökade förutsättningarna till en god livskvalitet och till ett ökat välbefinnande. Vidare fanns dysfunktionella copingstrategier såsom ignorerande av kroppen signaler eller dålig hantering av medicin som de unga använde sig av, vilket medförde ökade symtom eller försämrad hälsa.   Slutsats: Denna studie visade på flertalet copingstrategier unga använde sig av i hantering av sin kroniska sjukdom. De unga valde copingstrategi efter sina förutsättningar och beroende av sin omgivning. Copingstrategin gav antingen förutsättningar till en ökad livskvalitet eller så kunde det också påverka den unge och dennes liv negativt.  Nyckelord: Copingstrategier, kronisk sjukdom, ungdomar / Introduction: 10–20 percent of young people live with a chronic condition. Youth is a time of great change and to additionally live with or become affected by a chronic illness may be a major strain. Young people with a chronic disease are to a greater extent affected by mental illness and may experience challenges in managing their everyday life. In order for them to manage the demands caused by the disease, coping strategies may be of great value. Coping strategies are ways in which a person handles a situation, event or a stressor.  Aim: The study aimed to investigate coping strategies of youth living with chronic conditions. Method: A descriptive literature review based on 13 qualitative original articles included from the databases Pubmed, CINAHL and PsycINFO. Results: Five categories were identified for coping strategies. Social support, activity and symptom relief which increased ability for quality of life and increased well-being. Furthermore, there were dysfunctional coping strategies where the adolescents and young adults ignored their body’s signals or managed their medications in a hazardly fashion which led to an increase of symptoms or a decrease in health.  Conclusion: This study presented several coping strategies utilized by young people in management of their chronic illness. Youth chose coping strategies according to their prerequisites and depending on their circumstances. The chosen coping strategy either gave conditions for an increased quality of life or could negatively affect the young person and their life.  Keywords: Chronic disease, coping strategies, youth

Stressrelaterad psykisk ohälsa har blivit en allt vanligare orsak till sjukskrivningar, särskilt inom människovårdande yrken som socialt arbete. Denna kandidatuppsats undersöker socionomers erfarenhet av en stressrelaterad sjukskrivning Genom kvalitativa intervjuer med sju socionomer som varit sjukskrivna för stress, fångas deras personliga berättelser och erfarenheter med fokus på stresshantering och lärdomar från sjukskrivningen. Studien visar att både individuella egenskaper och arbetsmiljö spelar en stor roll i hur stress hanteras och upplevs. En gemensam upplevelse var att de behövde lära sig nya sätt att hantera stress och sänka sina egna krav för att uppnå en mer hållbar yrkesroll. / Stress-related health issues have become increasingly common, especially in caregiving professions such as social work. This Bachelor´s thesis examines social workers experiences of stress-related sick leave. Through qualitative interviews with seven social workers, who have been on sick leave due to stress, their personal stories and experiences have been captured with a focus on Stress Management and learning from a sick leave. The study shows that both individual characteristics and work environment play a significant role in how stress is managed and perceived. A common experience was the need to learn new ways to cope with stress and set lower personal expectations.

Huvuddelen av sysselsättningstillväxten förväntas ske inom tjänstesektorerna de närmaste decennierna och efterfrågan på olika företagstjänster, bland annat tekniska konsulter, bedöms fortsätta växa. Samtidigt ökar sjukskrivningarna på grund av stressrelaterad ohälsa delvis på grund av att vi övergått till en mer tjänsteproducerande ekonomi. Utöver detta står vi inför utmaningar med en åldrande befolkning i kombination med att färre barn föds vilket innebär att det blir viktigt att så många som möjligt i arbetsför ålder arbetar och orkar stanna kvar i arbetslivet längre. Därav framstår det relevant att förstå hur konsulter i tjänstesektorn upplever sitt arbete och vad som kan påverka deras funktionsförmåga och vilja att fortsätta arbeta som konsult.  Syftet med denna kvalitativa studie är därför att få djupare förståelse för hur konsulter som arbetar delar av sin arbetstid hos kundföretag upplever sin psykosociala arbetsmiljö genom att undersöka hur arbetets organisering och relationer tillfredsställer deras behov, hur de hanterar detta och vad som driver dem framåt. I vårt teoriavsnitt går vi igenom relevanta begrepp och hur de relaterar till varandra vilket inkluderar psykosocial arbetsmiljö, psykologiska behov och copingstrategier. Vi presenterar även en stressteoretisk modell, krav-, kontroll- och stöd-modellen, som vi använder för att analysera konsulternas arbetssituation. Dessutom utgår vi från en motivationsteori, Self-determination theory, för att se i vilka situationer konsulterna upplever en positiv drivkraft eller det omvända. I metodkapitlet redogörs för hur vi gått till väga under hela arbetsprocessen. Vi har genomfört totalt tio öppna intervjuer med konsulter och vårt insamlade material har bearbetats och analyserats med hjälp av en tematisk analys och narrativ metod samt vår teoretiska referensram i resultat och analyskapitlet. I det sista kapitel besvaras studiens frågeställningar och syfte genom att vi redogör för våra slutsatser. Dessa visar att det finns paradoxala faktorer i konsulternas psykosociala arbetsmiljö, som innebär att omväxlingen i arbetet både uppfattas som utvecklande, motiverande och tillfredsställande, men också skapar en stress i att behöva leva upp till omgivningens förväntningar och höga krav. Dessutom behöver konsulterna alltid vara beredda på att planera om, alltid stå lite utanför gemenskapen och det finns en spänning mellan att tydligt lyckas eller misslyckas. Upplevelsen påverkas även av senioritet där oerfarna konsulter upplever arbetet mer stressande än de mer erfarna vilket resulterar i att de tenderar använda olika copingstrategier. Avslutningsvis presenteras en diskussion kring studiens styrkor och svagheter samt förslag till framtida forskning.

Syftet med studien var att undersöka upplevelser av utmaningar och copingstrategier hos före detta RIG-studenter i Sverige. Deltagarna i studien utgjordes av sju personer, fyra kvinnor och tre män, i åldrarna 22–31 (M=25.1, SD=3.1). För att undersöka syftet tillämpades en semistrukturerad intervjuguide, med utgångspunkt i den holistiska karriärsutvecklingsmodellen (Wylleman, Reints & De Knop, 2013). Frågor om idrott, skola, privatliv och kombination av alla tre faktorer var centrala. Resultatet i studien visade att den största utmaningen under det första året var att anpassa sig till en ny miljö, under det andra året var den övergripande utmaningen att hantera högre idrottslig och akademisk nivå och tidshantering och under det tredje året handlade utmaningen om att hantera ytterligare idrottslig nivåökning och vad deltagarna skulle göra i framtiden, efter gymnasiet. De viktigaste faktorerna som uppmärksammades av deltagarna var svårigheten att lägga ner tillräckligt med tid till idrotten, skolan och privatlivet, hantera skada samt att få tid till personliga aktiviteter och återhämtning. Resultatet visade även att den viktigaste copingstrategin var socialt stöd från familj, vänner och tränare, i form av instrumentellt och emotionellt stöd. Även personliga resurser, som till exempel självdisciplin, självreglering, planering och stresstålighet ansågs vara viktiga copingstrategier. Baserat på resultatet i föreliggande studie rekommenderas att tränare, lärare och föräldrar får bättre förståelse om livet som RIG-studenter så att dubbla karriärer normaliseras i samhället. / The purpose of the study was to investigate the experiences of challenges and coping strategies among former student-athletes who had studied at different RIG’s in Sweden. Seven participants, four women and three men, in the ages between 22–31 (M=25.1, SD=3.1) took part in the study. To investigate the purpose, a semi-structured interview guide was applied, based on the holistic athletic career model (Wylleman et al., 2013). Questions about sport, studies, private life and a combination of all three factors were central. The result showed that the biggest challenge during the first year was adapting to a new environment, the hardest challenge overall during the second year consisted of dealing with a higher athletic and academic level as well as time management and the most important challenge during the third year was dealing with even higher athletic levels and dealing with the future, what would happen after RIG. The factors that were mentioned the most were the difficulty to dedicate enough time to the sport, the studies and the private life, dealing with injuries, as well as making time for personal activities and recovery. The study also showed that the most important coping strategy consisted of social support from family, friends and coaches, in terms of instrumental and emotional support. Even personal resources, for example self-discipline, self-regulation, planning and stress management were important coping strategies. Based on the result of the present study, it is recommended that coaches, teachers and parents get a better understanding of the life as a RIG-student, in order to normalize the concept of dual careers in society.

<p>Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.</p>

Föreliggande studies syfte var att undersöka vad studenter på civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik och elektroteknik beskriver är deras motivation till att genomföra sina studier och om denna förändras över tid. Frågeställningarna som legat till grund för studien är: Vad beskriver studenterna påverkar deras motivation? Vad består motivationen av? Förändras studenternas motivation över tid, om ja på vilket sätt? Gör studenterna själva något för att påverka sin motivation, och i så fall vad? Studien är longitudinell och bygger sammanlagt på 32 intervjuer med åtta studenter som har intervjuats kontinuerligt under 3-4 år. Metoden som använts kan beskrivas som en induktiv empirinära kvalitativ metod då innehållet i data fått styra arbetsprocessen. Resultatet visar att studenternas motivation utgörs av tre byggstenar som alla har betydelse för motivationen på lång sikt - upplevelser av: meningsfullhet/tillämpbarhet, kompetens/behärskande och socialt sammanhang/socialt stöd. Vidare visar resultatet att motivationen skapas i mötet mellan student och utbildningskontext.

I samband med att en organdonation ska genomföras görs en uttagsoperation, där organen tas från donatorn. Inför detta ingrepp vårdas patienten på intensivvårdsavdelningen och det finns god tillgång på forskningom hur personalen där upplever vårdandet av en tilltänkt donator. Däremot brister forskningen om hur den perioperativa personalen upplever sitt medverkande vid uttagsoperationen. Syftet med studien var att beskriva perioperativa sjuksköterskors upplevelser av att medverka vid en uttagsoperation från en avliden inför organdonation. Studien genomfördes som en kvalitativ deskriptiv studie och kvalitativ innehållsanalys. Tre anestesi- och tre operationssjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus intervjuades. Resultatet visade att detta ingrepp följer rutinen för en operation, med en preoperativ, en intraoperativ och en postoperativ fas. Tre kategorier framkom: förberedelser inför operationen, teamarbete och återkoppling. Konklusionen blev att förberedelserna inför ingreppet behövde förbättras. Debriefingen efteråt fungerade bra, men kunde bli bättre. Genom att tala mer öppet om etiskt svårhanterliga situationer, såsom uttagsoperationer och den stress dessa kan framkalla ges möjligheterna till att skapa egna copingstrategier. / In according to organ transplantation, a tissue and organ procurement will be completed where organs will be removed from a donor. Prior to this intervention the patient will be taking care of in an intensive care unit, where there is excellent access to research regarding how the intensive care staff would experience their participation and caring of a potential donor. This though is in contrast to the lack of research into how the perioperative staff experiences their participation in the removal of organs from a donor. The aim of the study was to describe the perioperative nurses' experience when participating in the tissue and organ procurement of a deceased person prior to organ transplantation. The study was carried out as a qualitative, descriptive study and content analysis. Three nurse anesthetists and three theatre nurses at a west Swedish hospital were interviewed. The results showed that interventions of this type follow the routine for an operation with a pre- intra- and postoperative phase. Three categories emerged in the study: Preparation before the operation; Teamwork; and Processing of the experience. The conclusion was that the preparation for the procedure ought to be improved. Debriefing after the operation functions well, but could be improved. By discussing more openly about ethically difficult situations, such as tissue and organ procurement and the stress they induce, the perioperative nurses are hereby given opportunities to create their own coping strategies.

Det finns faktorer på arbetet som påverkar yrkesverksamma till att bli mer eller mindre stressade. Socialt arbete inom socialtjänsten präglas ofta av en hög arbetsbelastning, höga krav, orealistiska förväntningar och i allmänhet ett komplext arbete. Det är något som påverkar hur den enskilda socialarbetaren upplever stress. Studiens syfte är att undersöka risk- och skyddsfaktorer för yrkesrelaterad stress hos socialarbetare samt deras copingstrategier vid stress. Den valda metoden för studien är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra socialarbetare inom socialtjänsten. Intervjuerna analyserades tematiskt med studiens tre centrala teman som huvudfokus: riskfaktorer, skyddsfaktorer och copingstrategier för stress. De teoretiska utgångspunkterna för studien är fenomenologi, Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stöd modell samt teoretiska begrepp såsom yrkesrelaterad stress, risk- och skyddsfaktorer samt copingstrategier. Studiens resultat pekar på att socialarbetarna inte upplevde stress i stor omfattning, men kopplade stress främst till hög arbetsbelastning. Vi diskuterar om tillgången till socialt stöd och upplevelsen av kontroll kan ha agerat som en "buffert" mot yrkesrelaterad stress. Studien påvisar även att socialarbetarna växelvist använde olika copingstrategier för att hantera stress på arbetsplatsen. / There are factors at work that affect professionals to be more or less stressed. Social work in social services is often characterized by a high workload, demands, unrealistic expectations and in general a complex work. Which affects how the individual social worker experience stress. The study aims to examine the risk and protective factors for occupational stress among social workers and their coping strategies for stress. The method chosen for the study is qualitative semi-structured interviews with four social workers in social services. The interviews were analyzed thematically with the study's three central themes as the main focus: risk factors, protective factors and coping strategies for stress. The theoretical starting points for the study is phenomenology, Karasek and Theorell (1990) demand, control and support model and theoretical concepts such as occupational stress, risk and protective factors and coping strategies. The study results indicate that the social workers did not experience stress in large quantities, but related stress mainly to high workload. We discuss that the availability of social support and the experience of control may have acted as a "buffer" against occupational stress. The study also shows that social workers alternately used different coping strategies for managing stress in the workplace.

Bakgrund: Minst var tredje person kommer under sin livstid att få en cancerdiagnos. Närstående till dessa personer kommer att spela en central roll i vårdandet. Att som närstående vårda beskrivs ofta som en stressande situation med psykiska och fysiska påfrestningar. Dessa påfrestningar hos närstående kan göra att de riskerar att drabbas av ohälsa. Hur dessa personer väljer att hantera situationen är individuellt och det är varje individs ansvar att se över sin hälsa och skapa strategier för att hantera dessa påfrestande situationer för att främja hälsan.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vilka copingstrategier närstående som vårdar patienter med cancersjukdom använder för att bevara den psykosociala hälsan.   Metod: En litteraturöversikt där artiklarna analyserades enligt en analysmodell av Friberg (2012). Artiklar lästes igenom, med fokus på resultat, för att kunna identifiera nyckelfynd. Varje artikels resultat sammanställdes och relaterades till varandra för att få fram nya teman. Orems egenvårdsteori användes vid resultatdiskussionen.   Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Vårdgivande och coping, Kognitiva copingstrategier, Normaliserande copingstrategier, Instrumentella copingstrategier och Psykosociala faktorer. Copingstrategier som framkom var omdirigering av tankar, positivt tänkande, tro, hopp, acceptans, upprätthålla rutiner, stark fasad, jämförelse, stöd och information. Andra områden som framkommer i resultatet är hur närstående utvecklar copingstrategier och förutsättningar för att uppleva stöd, vinster med vårdgivande och coping samt relationen till hälso- och sjukvården.   Slutsats: Resultatet visar en variation på användandet av copingstrategier samt skillnader och likheter i förhållande till dessa. Den enskilda individens erfarenheter och kunskaper spelar också roll vid utveckling av dessa. Copingstrategier tycktes även vara knutna till individens personliga resurser samt egna färdigheter. / Background: At least every third person will be diagnosed with cancer during his/hers lifetime. Relatives, familymembers and friends to these persons will play a central role in caring. Being a care giving relative, a family member or a friend to a person diagnosed with cancer, is often described as a stressful situation with both mental and physical strain. These strains in close relationships may lead to poor health. How each caregiver chooses to handle the situation is individual and he/she has a responsibility to self-assess health and create strategies to promote these stressful health situations.   Aim: The purpose of the study was to describe which coping strategies relatives, familymembers or friends who care for patients with cancer disease use to maintain psychosocial health.   Method: A literature review where the articles were evaluated with an analysis model according to Friberg (2012). Articles were read trough, focusing on results, to identify key findings. The results of each article were compiled and related to each other in order to develop new themes. Orem's self-care theory was applied to the resultdiscussion.   Result: The results were presented in five main themes; Caregiving and coping, Cognitive coping strategies, Normalizing coping strategies, Instrumental coping strategies and Psychosocial factors. Coping strategies that emerged were redirecting thoughts, positive thinking, faith, hope, acceptance, maintaining routines, strong facade, comparison, support, and information. Other areas found in the results are how relatives, familymembers or friends develop coping strategies and conditions for experiencing support, benefits with care and coping and the relationship with healthcare professionals.   Conclusion: The results show a variation in the use of coping strategies as well as differences and similarities in relation to these. Individual's experiences and knowledge play a part in the development of these copingstrategies. Which coping strategies individuals choose also seemed to be linked to their personal resources as well as own skills.