Psychiatric compulsory care is a complex field. It could be argued that the first and foremost difficulty lies in challenging the autonomy of the patients. The care includes control and restrictions, while simultaneously seeking cooperation and improvement from the patient; creating a very difficult surrounding. Therefore, the aim of this study was to understand how inpatients handled the complex context within the psychiatric compulsory care. Our study was a document analysis, where we analyzed blogs written by current and former inpatients. We analyzed the data using Lazarus theory about how people cope with internal and external stress in difficult situations. Within the theory, a number of different strategies as to how people cope with these situations are described. We identified three main strategies to manage the compulsory care; acceptance, avoidance and making time pass. We also identified unique ways of managing the care; using humor, writing on the blog and viewing the care as separated from their “normal world”. To sum up the main conclusions, we found that coping seemed to be a constantly changing process including different strategies, both emotional and behavioral. Lastly, our study showed that the context a person is in matters; the patients handled the situation with the possibilities within the compulsory care, and also seemed to create their own ways to cope.

The pupose of the study is to gain a deeper understandig of how sham and- guilt problems and coping strategies against shame and guilt are related to female abuse and addiction treatment. The study conducted five qualitative interviews with women who had previously been addicted to alcohol and/or drugs but had been drug-free for at least five years. Were conducted data were analyzed from a social constructionist perspectiv, as well with stamping theory and genus theory. The result showed that, according to their statements, the women had a greater tendency to feel shame and guilt for their addiction, compared to men. There was a discrepancy between perceived demands on "the good woman and mother" and women in addiction. The hidden abuse occurred often, being an outsider and marked as addictive woman and mother, created a destructive process of negative self-image, filled with shame and guilt. The coping strategies against shame and guilt were the perception of alcohol and drug dependency as a disease. The communities in women´s groups and in 12-steps programs, where women share their life experiences had contributed to their recovery.

Studenter tolkar och hanterar upplevelser och problem olika. Något som kan påverka studenters tolkningar och hantering är deras personlighet. Syftet med studien är att undersöka studenter vid Örebro universitets upplevelser av stress, i form av allmän stress och prestationskrav, och socialt stöd, i relation till benägenhet till olika copingstrategier. Vidare är syftet att undersöka om personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är en bidragande faktor till studenternas skilda upplevelser. Data samlades in genom enkäter som publicerades på sociala medier och fanns tillgängliga för studenterna. Totalt 226 studenter svarade på enkäten. Enkäten bestod av frågor från etablerade mätinstrument. Resultatet visar att studenterna upplever måttlig stress och mycket socialt stöd. Studenterna var mer benägna att använda copingstrategier vid låga prestationskrav samt lågt socialt stöd. Studenternas upplevelser av allmän stress, prestationskrav samt socialt stöd och benägenhet till användning av copingstrategier påverkas delvis av de olika personlighetsdimensionerna. Slutsatsen är att personlighetsdimensioner från femfaktorteorin är delvis en anledning till studenters skilda upplevelser och hantering av stress. / Students interpret and handle experiences and problems differently. Something that can affect students’ interpretations and management is personality. The study’s purpose is to examine students at Örebro University interpretations of stress, both general stress and performance requirements, and social support, in relationship to coping strategies. Further, the purpose is to see if personality dimensions from five-factor theory affect students’ experiences of stress in relation with coping strategy. Data were collected through surveys that were published on social media for the students, and consists of questions from established measuring instruments. 226 students answered the questionnaire. Results showed that students experience average stress, and high social support, and tend to use coping strategies for low performance requirements and low social support. Personality dimensions from the five-factor theory partly affect the interprets of general stress, performance requirements and social support, and tendencies of using coping strategies. The conclusion is that personality dimensions from five-factor theory is partly a reason why students’ interpretations and stress management differ.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

Bakgrund: Sjuksköterskor kan drabbas av arbetsrelaterad stress, vilket innebär attindividen inte har tillräckliga resurser att hantera påfrestning som härstammar frånarbetet. Den arbetsrelaterade stressen skulle kunna resultera i bristandepatientsäkerhet. Sjuksköterskan förhåller sig till arbetsrelaterade stressorer genomatt anpassa sig kognitivt och beteendemässigt med emotionsfokuserade ochproblemfokuserade copingstrategier. Syfte: Att genom sammanställning avkvalitativ vetenskaplig litteratur undersöka hur sjuksköterskor uppleveranvändningen av copingstrategier i samband med arbetsrelaterad stress inomsluten vård. Metod: En litteraturstudie med tolv artiklar av kvalitativ ansatsgenomfördes. Sökningarna utfördes i databaserna PubMed, CINAHL ochPsycINFO. Artiklarna analyserades och tematiserades därefter till ett egetkodningssystem. Resultat: Fyra huvudteman sammanställdes: tekniker för atthantera stress, förhållningssätt för att hantera stress, stöd för att hantera stress, ochavslappningsmetoder. Dessa hade tillsammans tolv underteman, vilka innefattadekortsiktiga och långsiktiga copingstrategier som både kunde vara positiva ochnegativa för den psykiska hälsan. Konklusion: Det framkommer attcopingstrategier är viktiga för hanteringen av arbetsrelaterad stress, men att det ärviktigt att veta vilka copingstrategier som skulle kunna leda till negativa utfall förden psykiska hälsan, samt ta reda på vilka som passar för den enskildasjuksköterskan. / Background: Nurses can suffer from occupational stress, which means that theindividual lacks sufficient resources to manage strain arising from work. Theoccupational stress could result in poor patient safety. The nurse responds to thestressors by adapting cognitively and behaviorally with emotion-focused orproblem-focused coping strategies. Aim: To examine how nurses perceive the useof coping strategies in relation to occupational stress in inpatient settings bycompiling qualitative scientific literature. Method: A literature study with twelvearticles of qualitative approach was conducted. The searches were carried out inthe PubMed, CINAHL and PsycINFO databases. The articles were then analyzedand thematized into a coding system designed by the authors. Findings: Fourmain themes were compiled: techniques to handle stress, approaches to handlestress, support to handle stress, and relaxation methods. These together had twelvesub-themes. All themes included short-term and long-term coping strategies thatcould be both positive and negative for mental health. Conclusion: Copingstrategies are important for coping with occupational stress, but it is alsoimportant to know which coping strategies can lead to negative outcomes formental health, and to find out which ones suit the individual nurse.

Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en obotlig och progressiv sjukdom som uppstår på grund av skador på luftvägarna och kännetecknas av andfåddhet, hosta och sputumproduktion. Patienter som lever med KOL upplever trötthet, smärta, ångest, stress, svårigheter att utföra dagliga aktiviteter, utmaningar med rörlighet och begränsad arbetsförmåga. Dessa symtom kan få en betydande inverkan på livskvaliteten och leder till social isolering. Patienter med KOL utvecklar strategier för att anpassa sig till sjukdomen, kompensera för begränsningar och integrera egenvårdsaktiviteter för att hantera KOL i sin dagliga rutin. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare studier om patienters upplevelse av kronisk obstruktiv lungsjukdom och de copingstrategier de använder för att hantera såväl fysiska som psykiska besvär. Metod: Litteraturstudie som baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats. CINAHL och PubMed har använts som databaser för att samla in artiklar som granskades med hjälp av en SBU-modifierad granskningsmall, analyserad med innehållsanalys (inspiration av Forsberg & Wengström) och sedan sammanställd med inspiration av Polit och Beck. Resultat: Det visar sig att andfåddhet som uppstår vid KOL påverkar patienter på en mängd olika sätt. Tre huvudteman identifierades där upplevelsen samt copingstrategier delades in dvs. fysiska, psykiska och sociala aspekter. Konklusion: Patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom har haft omfattande erfarenhet av att hantera sin sjukdom och är bekanta med tekniker som har hjälpt dem att integrera sjukdomen och symtomen i sina liv. Sjuksköterskor kan sammanfoga patientkunskap med omvårdnadskunskap för att hjälpa patienter med svår kronisk obstruktiv lungsjukdom att uppnå deras maximala livskvalitet. / Background: Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD) is an incurable and progressive disease that occurs due to respiratory tract damage and is characterized by breathlessness, cough and sputum production. Patients living with COPD experience fatigue, pain, anxiety, stress, difficulty in performing daily activities, mobility challenges and limited work ability. These symptoms can have a significant impact on quality of life and lead to social isolation. Patients with COPD develop strategies to adapt to the disease, compensate for limitations and integrate self-care activities to manage COPD in their daily routine. Aim: The aim is to compile previous studies on patients' experience of chronic obstructive pulmonary disease and the coping strategies they use to deal with both physical and mental disorders. Method: Literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. CINAHL and PubMed have been used as databases to collect articles that were then reviewed using an SBU-modified review template, analyzed by content analysis (inspiration by Forsberg & Wengström) and then compiled with inspiration from Polit and Beck. Result: It turns out that breathlessness that occurs in COPD affects patients in a variety of ways. Three main themes were identified where the experience and coping strategies were divided into i.e. physical, mental and social aspects. Conclusion: Patients with severe chronic obstructive pulmonary disease have had extensive experience of managing their disease and are familiar with techniques that have helped them integrate the illness and symptoms into their lives. Nurses can blend patient knowledge with nursing knowledge to assist patients with severe chronic obstructive pulmonary disease achieve their maximum quality of life.

Coronapandemin har medfört strikta regler om social distansering och isolering i ett försök att minska spridningen av COVID-19. Individer ombeds att arbeta hemifrån och inte träffa närstående. Forskning visar att individer upplever ensamhet som mest när den är ofrivillig, förutsättningar som den rådande pandemin har skapat. Syftet är därför att undersöka hur individer upplever samt hanterar ensamhet under pandemin. Studien bygger på ett bekvämlighetsurval där de tio deltagarnas intervjuer har analyserats med en induktiv tematisk analys. I analysen identifierades åtta teman; ​egenskaper​, ​vikten av att ta sitt ansvar,​ ​ensamhet som ett mentalt tillstånd​, ​distraktioner​, ​saknad av det gamla livet,​ ​oväntad personlig utveckling​, ​färre sociala utbyten samt ​ökad kvalité av befintliga relationer.​ Resultatet visar att påtvingade förändringar i det sociala livet som skapar flertalet ofrivilligt ensamma stunder påverkar deltagarna mest negativt. Samtliga deltagare menade att ensamhet är ett mentalt tillstånd som kräver distraktioner för att känslorna inte ska bli för påfrestande för psyket. Distraktionerna inkluderade både självständiga och sociala aktiviteter, något som stämmer överens med befintlig forskning om copingstrategier vid kronisk ensamhet. Deltagarna upplever sig dock inte som kroniskt ensamma på grund av pandemin, även om antalet ofrivilligt ensamma stunder har ökat, samt menar att social isolering bara är en av pandemins många aspekter. Slutsatsen är att det inte enbart är ensamhet som leder till att individer kan må dåligt under en världspandemi samt att framtida forskning bör fokusera på hur friska unga och vuxna påverkas av perioder av isolering då fältet domineras av geriatriska studier. / The corona pandemic has led to strict rules regarding social distancing and isolation in an attempt to reduce the spread of COVID-19. Individuals are asked to work from home and not see their close ones. Research shows that individuals experience loneliness the most when it’s involuntary, conditions that the prevailing pandemic has created. The purpose is therefore to investigate how individuals experience and deal with loneliness during the pandemic. The study is based on a convenience sample where the ten participants' interviews have been analyzed with an inductive thematic analysis. In the analysis eight themes were identified; ​characteristics, the importance of taking responsibility, loneliness as a mental state, distractions, missing the old life, unexpected personal growth, fewer socialexchangesa​ndbetterqualityofexistingrelationships.​Theresultsshowthat forced changes in the social life that create a lot of involuntarily lonely moments affect the participants most negatively. All participants also defined loneliness as a mental state that requires distractions so the emotions do not become too stressful for the psyche. The distractions included both independent and social activities, which is consistent with existing research on coping strategies for chronic loneliness. However, the participants do not feel chronically lonely due to the pandemic, even though the amount of involuntary lonely moments has increased, and believe that social isolation is just one of the many aspects of the pandemic. The conclusion is that it’s not only loneliness that leads to individuals feeling unwell during a world pandemic and that future research should focus on how healthy young people and adults are affected by periods of isolation since the field is dominated by geriatric studies.

Antalet elever med hörselnedsättning som placeras i hörande skolor istället för i hörselklass eller specialskola ökar. Skillnaderna mellan skolformerna är att specialskolan och hörselklasserna erbjuder anpassade lärmiljöer och skolpersonal med särskild kompetens i frågor som rör hörselnedsättning och dess konsekvenser för individen. Denna kompetens är inte självklar i de hörande skolorna och inget nationellt övergripande ansvar finns för att se över denna elevgrupps förutsättningar till lärande och delaktighet i skolorna, vilket i praktiken innebär att skolgången för dessa elever inte alls är jämlik eller likvärdig. Syftet med denna studie är att bidra med kunskaper om hur lärare i hörande skolor uppfattar arbetet med att undervisa en elev med hörselnedsättning i sin klass och vilka utvecklingsområden samt framgångsfaktorer som finns. Datainsamlingen har skett med kvalitativ semistrukturerad intervjumetod av sex högstadielärare och en gymnasielärare från spridda delar av Sverige. Resultaten och analysen av intervjuerna visar att det finns ett flertal utvecklingsområden för skolorna att arbeta med för att denna elevgrupp ska få en utbildning som ger dem lika förutsättningar till kunskapsutveckling och identitetsutveckling som sina klasskamrater i enlighet med vad skollagen förskriver. Resultaten visar också på ett antal framgångsfaktorer som när de tillämpas möjliggör till delaktighet och lärande i undervisningen oavsett hörselfunktion. / The number of hard of hearing students with a school placement in mainstream schools instead of a placement in special schools or in a class adapted for hard of hearing students are increasing. The differences between the school forms depend on how the auditive environment is adapted to improve the opportunities to hear and how. The special schools and the classes adapted for hard of hearing students do also offer teachers with specialist competence regarding hearing loss and its consequences for the individual. This competence is not given in the mainstream schools and furthermore, there is no national overall responsibility with an aim to review how schools provide this group of students with opportunities for learning and participation, which indicates that the schooling of these students is not equal or equivalent at all. The purpose of this study is to contribute with knowledge in how teachers in mainstream schools perceive the work of teaching these students and make visible developmental areas but also factors that enhance the learning and participation in the classrooms. The method used for this study is qualitative through semistructured interviews with six junior high school teachers and one high school teacher from different parts of Sweden. The results and the analysis of the interviews show that there are a number of development areas for the schools to work with in order for this group of students to receive an education that gives them the same conditions for knowledge development and identity development as their classmates in accordance with the School Education Act. The results also show a number of success factors that, when applied, enable participation and learning in teaching, regardless of hearing function.

Riksdagen beskrivs ibland som Sveriges demokratiska och politiska hjärta. Alla medborgare ska kunna delta i den demokratiska diskussionen. Personer med hörselnedsättning och dövhet fick denna rättighet år 2000. Denna studie har undersökt teckenspråkstolkningen av en partiledardebatt i Sverigesriksdag. Fokus i studien har varit teckenspråkstolkars så kallade copingstrategier, dvs. språkliga och tolktekniska strategier i tolkningen som används för att säkerställa tolkningens kvalitet. Studien utgår från en kvalitativ, diskursanalytisk ansats. Materialet består av en tre timmar och 35 minuter lång filmad partiledardebatt samt en semistrukturerad intervju med en teckenspråkstolk med lång erfarenhet från tolkning i riksdagen. I materialet har sju olika copingstrategier identifierats: processtid, bokstavering, adekvata utelämningar, adekvata tillägg, samarbete med teamtolken, parafrasering och konstruerat agerande. Förhoppningen är att genom systematisk beskrivning och analys synliggöra teckenspråkstolkning som profession, och hur denna i sin tur bidrar till tillgänglighet och inkludering i den svenska demokratin. / Sometimes the Swedish Parliament is described as the heart of the Swedish democracy and politics. Every Swedish citizen has the right to participate in the political discussion. People with a disabled hearing and deaf people got this right in 2000. This essay has examined the sign language interpretation of a party leader debate in the Swedish Parliament. The main focus of this essay has been the sign language interpreters’ usage of coping strategies, in other words, techniques of interpretation and linguistic strategies, which secure the quality of the interpretation. The study is based on a discourse analytical perspective with a qualitative approach. The results are based on a three hours and 35 minutes lasting, video-recorded debate between the leaders of the different parties of the Swedish Parliament, and on a semi-structured interview with a sign language interpreter with a long experience as an interpreter in the Swedish Parliament. Seven different coping strategies could be identified and analyzed: lag time, spelling, adequate omissions, adequate additions, cooperation with the team interpreter, paraphrasing, constructed acting. Hopefully, this systematic description and analysis can help to spread some light on the profession of sign language interpretation, and how it contributes to accessibility and inclusion into the Swedish democracy.

”Det (o)hanterliga klientvåldet” är en kvalitativ intervjustudie med syftet att undersöka socialsekreterares upplevelser och hantering av klientvåld i deras yrkesutövning. Mer än var tredje socialsekreterare drabbas av klientvåld och det är även en av de mest förekommande orsakerna till utbrändhet och uppsägning. I studien utfördes sex stycken semistrukturerade intervjuer vars material analyserades med en tematisk analys. Coping- och resiliensteorin har använts som teoretisk tolkningsram för att förstå det empiriska materialet. Resultatet visade att klientvåld är situationsbunden och påverkar socialsekreterare olika. Vanligt förekommande copingstrategier var att söka socialt stöd i sin omgivning, förminska våldet och skilja på sin professionella och privata roll. Resultatet visade även att socialsekreterare härdas av klientvåld när de får erfara det upprepade gånger. / “The (un)manageable client violence” is a qualitative interview study aiming to explore social workers experiences of client violence and how they cope with the issue in their professional role. More than every third social worker is said to have been exposed to client violence and it appears to be one of the most common reasons of why social workers get burned out or quit their jobs. Six semi-structural interviews were conducted in the study and got analyzed with a thematical analysis. The coping- and resilience theory were used to understand the empirical material. This study’s result showed that client violence depends on the situation and affects the social workers differently. Common coping strategies tended to be searching for social support in their surroundings and separating the professional and the private self. The result also showed that the client violence does not feel as violent after being exposed to it repeatedly.