Enligt Läroplan för förskolan (Lpfö 98) ska förskolan sträva efter att arbeta språkutvecklande och stimulerandepå både svenska och andra modersmål som förekommer i barngruppen. Samtidigt ger inte Lpfö 98 någrakonkreta förslag för hur pedagogerna ska arbeta med detta mål. Syftet för denna studie var att undersöka hurpedagoger i mångkulturella förskolor hanterar flerspråkighet och vilka attityder de har till den. För attgenomföra denna studie intervjuades fem pedagoger i mångkulturella förskolor och observationer gjordes inaturliga situationer i en av förskolorna. Studiens resultat visade att alla respondenter tänker positivt kringflerspråkighet och medvetet arbetar med den. De tänker på sin språkanvändning och använder både vardagligasituationer och planerade aktiviteter för att utveckla barnens språk. Pedagogerna berättade att högläsning,sångsamlingar och måltider är de mest språkstimulerande aktiviteterna för de flerspråkiga barnen.Observationerna visade att flerspråkig personal spelar en stor roll för att barn ska känna det naturligt att tala sittmodersmål i förskolans miljö. Tyvärr är det svårt att få fram flerspråkig personal för alla barns modersmål i allaförskolor. Detta leder till svårigheter i arbetet med flerspråkiga barn och kan leda till att inte alla barn får sammaförutsättningar inför kommande skolgång, beroende på det språk de talar.

Syftet med studien är att ur ett lärarperspektiv synliggöra vilka förutsättningar förskollärare har för att stimulera barns flerspråkighet i förskolan. I vilka situationer barns flerspråkighet kan innebär en möjlighet respektive begränsning för den pedagogiska verksamheten, hur förskollärare arbetar för att stimulera barns flerspråkighet och vilka kunskaper och färdigheter lärare verksamma i en flerspråkig barngrupp behöver vara i besittning av. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer av fyra olika förskollärare som arbetar på mångkulturella förskolor. Resultatet visade att majoriteten av förskollärarna såg möjligheter i form av att barnen i tidig ålder möter olika språk och kulturer. Begränsningar som nämndes var bland annat kommunikationen med barn och vårdnadshavare som inte utvecklat det svenska språket än samt brist på tid för att stimulera och stödja barnen i sina olika språk. Förskollärarna använder olika material och resurser i arbetet med flerspråkiga barn för att ge dem bästa möjligheter till att utveckla alla sina språk. Dessutom nämner flera förskollärare att det är viktigt att tänka på sitt förhållningssätt och att det speglas i arbete med flerspråkiga barn samt att det är viktigt med rätt kompetens och kunskap för att kunna stimulera barns flerspråkighet på bästa sätt. Det är viktig att vara positiv till barnens språk och att uppmuntra och ge dem möjligheter till att använda språken även i förskolan. Språket är ett viktigt redskap för att kunna kommunicera med andra. Språket utvecklas främst i sociala sammanhang som även bidrar till ett gemensamt lärande. Barnens språkutveckling är därför viktigt för att kunna delta i sociala sammanhang som skapar lärande.

BAKGRUND: I massmedia diskuteras ofta om hur barn med annat språk än svenska misslyckas med att integreras i samhället och hur dessa barn har det svårt att nå godkänt betyg i kärnämnena, svenska, engelska och matematik. Enligt Hyltenstam, K. & Lindberg (2004, s.17) är en viktig förklaring till detta misslyckande att undervisningen i svenska som andraspråk inte bedrivs enligt intentionerna i styrdokumenten. Detta problem kan begränsa barnens möjligheter senare i deras skolgång och yrkesliv.SYFTE: Vårt syfte med studie är att undersöka och beskriva hur skolor arbetar med flerspråkighet.Våra frågeställningar är:• Hur resonerar verksamma pedagoger kring flerspråkighet?• Hur stöttas flerspråkiga elever i skolan?• Hur resonerar pedagoger kring samverkan med föräldrar till flerspråkiga elever?METOD: Den metod som använts är kvalitativ metod i form av nio intervjuer och observationer av sex pedagoger vid olika tillfällen. RESULTAT: Vårt resultat visar att skolor arbetar på olika sätt med flerspråkiga elever. Undervisningen skiljer sig ganska mycket mellan de undersökta skolorna. Samtliga pedagoger är positiva till att ha flerspråkiga elever i sin klass. Samverkan mellan föräldrarna och skolorna är av traditionell art. Resultatet visar även att skolorna erbjuder flerspråkiga elever ett likadant stöd för att utveckla sitt andraspråk. / Uppsatsnivå: C

Sverige är ett mångkulturellt land med en ständig invandring. Idag är allt fler barn flerspråkiga och behöver modersmålsundervisning. Vår studie fokuserar på grundskoleelevers uppfattning till sitt modersmål och modersmålsundervisningen. Lev Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt är studiens huvudsakliga teoretiska utgångspunkt. Vygotskij koncentrerar sig på individen och dess samspel med omgivningen. Han berör inre och yttre faktorer som är av betydelse för barnets utveckling så som; språk, fantasi och kreativitet. För att tydliggöra hur grundskoleelever uppfattar sitt modersmål och modersmålsundervisningen har vi använt oss av två kvalitativa metoder; språkporträtt och intervju. Språkporträtt har varit betydelsfull i vår studie eftersom vi via denna metod kunnat öka elevernas medvetenhet och förståelse kring de språk som finns representerade inom dem. Intervju användes som ett komplement till språkporträttet. Urvalsgruppen bestod av tio elever i åldern nio till tio år som hade modersmålsundervisning. Vårt resultat visade att majoriteten av eleverna behärskade mellan två till fem olika språk. Elevernas inställning till modersmålet var till största del positiv men de hade en ganska negativ inställning till modersmålsundervisningen. En sak som vi uppmärksammade var att läraren hade en avgörande roll för deras uppfattning. Majoriteten av eleverna upplevde att det var deras föräldrar som ville att de skulle gå på modersmålsundervisning. Vi kunde i elevernas språkporträtt se att de två kroppsdelar som dominerade vid modersmålsplaceringen var hjärtat och huvudet. Detta kunde kategoriseras som affektiva och intellektuella kopplingar till modersmålet. / Uppsatsnivå: C

The following thesis will examine how a smaller library manages the prioritization of media between Swedish and 'minority language'. We are also interested in the challenges and problems that can occur in such work, as well as how the librarians think about their role in the integration process. We have studied this through several qualitative interviews with librarians as well as earlier related research. The results show that librarians display a high propensity of appreciation related to working with minority languages and consider this an important aspect of their profession – they fully ingratiate and accept the importance of helping the immigrant population in learning Swedish. However, our study also discovers several organizational problems that hinder this work, which mainly relate to a lack of funds and other issues related to resource inefficiency. The conclusion states the awareness and importance of providing media in minority languages, but is hindered by flaws in the systems surrounding the organization of public libraries.

BakgrundBarn kommunicerar dagligen med varandra på förskolan och samspelet mellan barnen utgör en stor del av deras vardag. På förskolorna idag finns det också många barn som inte behärskar det svenska språket. Det har fascinerat oss under hela utbildningen då vi stött på barn i sådana situationer under våra praktikperioder. Den här undersökningen är viktig för att belysa hur barnen samspelar när de inte talar samma verbala språk. Idag finns det inte speciellt mycket forskning kring det här.SyfteVårt syfte med den här undersökningen är att se hur barn samspelar och kommunicerar med varandra i leken när de inte talar samma verbala språk.MetodStudien har genomförts med en kvalitativ metod, då vi använt observationer som redskap. Observationerna har gjorts på tre förskoleavdelningar, totalt är det nio barn som deltar i undersökningen varav störst fokus ligger på tre utav dem.ResultatBarnen i studien visade många olika sätt att samspela och kommunicera. De kommunikationsformer som visades mest var kroppsspråk, imitation och ljud. Barnen i undersökningen sökte kontakt med andra barn genom att närma sig dem långsamt och genom att söka ögonkontakt. Den främsta form av lek som barnen använde sig utav var imitationslek, där barnen härmade och upprepade varandra. Vilket tyder på att barnen använder en lekform som vanligen syns bland små barn. Det var också vanligt att barnen samspelade i form av olika ljud, till exempel ”Wraah” som skrämselljud och ”Wroom” som billjud. Undersökningen visade att trots att barnen inte talade samma verbala språk kunde de samspela med varandra. / Program: Lärarutbildningen

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att undersöka på vilket sätt matematiklärare till andraspråkselever kan förhålla sig till den språkliga diskrepans som naturligt råder i undervisningssituationen. Studien bottnar i det svenska klassrummet och problemformuleringen undersöks via internationell forskning. Analysen utgår från Vygotskijs teori om att tanken fullbordas i språket och syftar till att ge nytt perspektiv på internationella forskningsresultat genom en metaanalys. Slutsatserna av resultatanalysen pekar på att andraspråkselever gynnas av att matematikundervisningen centrerar diskussioner med frågor riktade att ta fram elevernas idéer, missförstånd, funderingar och andra tankar. Praktiska förhållningssätt diskuteras.

Uppsatsen behandlar hur fyra förskollärare talar om flerspråkiga barns språkutveckling. Syftet är att bidra med kunskap om hur förskollärare kan stötta flerspråkiga barns språkutveckling. Detta syfte vill vi uppnå genom att synliggöra hur fyra förskollärare på två flerspråkiga förskolor resonerar. De två frågeställningar som ligger till grund för vårt arbete är vad de tillfrågade förskollärarna anser är viktigt i sitt arbete med flerspråkiga barns språkutveckling, samt hur de talar om modersmålets betydelse för flerspråkiga barns språkutveckling. I vår studie utgår vi från en kvalitativ metod, där vi har genomfört fyra halvstrukturerade intervjuer. Metoden användes för att synliggöra förskollärarnas tankar kring sin roll i relation till flerspråkiga barns språkutveckling. Materialet analyseras utifrån det sociokulturella perspektivet med fokus på begreppen den proximala utvecklingszonen, scaffoldning och mediering. Resultatet visar att samtliga förskollärare använder sig av alternativa förstärkningar som bilder, kroppsspråk och tecken för att tydliggöra språket i kommunikation med barnen. Förskollärarna betonar även modersmålets vikt för barnens förmåga att lära sig svenska. Några av slutsatserna är att förskollärare med små medel kan stötta de flerspråkiga barnen utan full kunskap i barns modersmål och att det är viktigt att inte vara för fast i det verbala. Det skapar större förutsättningar för barnen att förstå och göra sig förstådda. Flerspråkighet kan ses som en utmaning, men det gäller för verksamma pedagoger att vara påhittiga och se möjligheter istället för svårigheter.

Den ökade internaliseringen som lyfts i läroplanen för förskolan innebär att förskolan är en arena där många olika kulturer möts. Denna mångfald ställer höga krav på de som är verksamma inom förskolan. Statistik från 2017 visar att 5% av alla barn som vistas i förskolan är nyinvandrade. Detta kan innebära att förskolan blir det första mötet med det svenska samhället och språket för många barn. Då barnen inte kan uttrycka sig med hjälp av det verbala majoritetsspråket, svenska, tror vi att den icke-verbala kommunikationen kan spela en viktig roll i hur dessa barn får möjlighet att delta i demokratiska sammanhang vilket förstärks av forskning. Syftet med studien är att få kunskap kring hur några förskollärare i en kommun beskriver deras arbete med icke-verbal kommunikation i mötet med äldre (tre till fem år), flerspråkiga barn. För att få reda på hur förskollärare beskriver sitt arbete med icke-verbal kommunikation i en flerspråkig förskola har en kvalitativ intervju genomförts. Sammanlagt intervjuades sex förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet, som analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv, visar att det finns en icke-verbal mångfald som förskollärarna använder sig av för att erbjuda barnen kommunikationsmöjligheter i verksamheten oavsett om de behärskar majoritetsspråket eller inte. Förskollärare lyfter dock att den icke-verbala kommunikationen kan vara problematisk i främst stressiga situationer, vilket innebär att barnens kommunikativa handlingsutrymme blir begränsat. Då förskollärarna stöttar de äldre, flerspråkiga barnens kommunikativa förmågor används den icke-verbala kommunikationen främst för att stimulera barnens verbala språkutveckling i majoritetsspråket. En viktig slutsats som framkommer i intervjuerna av förskollärarna är att de två kommunikativa systemen, det vill säga det verbala och det icke-verbala, förstärker varandra och båda behövs för att de äldre flerspråkiga barn vi möter i förskolan ska få möjligheter att bli delaktiga i den förskolekontext de befinner sig i. Avgränsningar i studien har gjorts då fokus enbart ligger på de äldre, flerspråkiga barnen i förskolan. Detta har påverkat valet av förskolor att genomföra studien på samt den forskning som lyfts.

Syftet med vår studie var att öka förståelsen för vad en god samverkan kan vara och hur förskollärare kan arbeta gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. Intresset till denna studie grundade sig i de erfarenheter vi samlat på oss under vår verksamhetsförlagda utbildning där vi uppmärksammat en problematik men även en stor flexibilitet i förskollärarnas arbete gällande samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. För att nå vårt syfte användes kvalitativa intervjuer som metod. Detta gav oss en uppfattning om hur verksamma förskollärare upplevde och arbetade för att skapa en god samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska. I analysen har vi tagit stöd i sociokulturell teori samt interkulturellt perspektiv med fokus på begreppen redskap, mediering, kommunikation, förhållningssätt samt språklig- och kulturell mångfald. Analysarbetet har lett till att vi fått större insikt och förståelse för hur förskollärare resonerar och kan arbeta för en god samverkan med vårdnadshavare som har annat modersmål än svenska. Resultatet i vår studie visar att samverkan med vårdnadshavare med annat modersmål än svenska kan ses som ett komplext arbete där flera faktorer har en påverkan för hur en god samverkan kan skapas. Det handlar om faktorer som kommunikation, förskollärarens kompetens samt samhällets påverkan på både förskollärare och vårdnadshavare, men det handlar även om vilka förutsättningar som förskollärarna ges och hur de tar sig an dem. Denna studie är därför ett kunskapsbidrag till kommande och redan verksamma förskollärare i förskolan.