Under de senare åren har skolvärlden förändrats angående språksituationen i Sverige. Migrationen ökar hela tiden och Sverige blir mer ett mångkulturellt land. För lärare blir uppdraget mer komplext när det gäller att identifiera ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter än en enspråkig elev. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskning som behandlar undervisning och utveckling för flerspråkiga elever som har läs- och skrivsvårigheter i åldrarna 6-15 år. Frågeställningarna som resultatet ska svara på är följande: Hur identifieras läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga? Vilka faktorer ska tas hänsyn till vid bedömning av flerspråkiga elever med läs- och skrivsvårigheter? Litteraturstudien utgår ifrån är nationell och internationell forskning som undersökts efter våra kriterier för inklusion. Genom sex olika vetenskapliga artiklar sammanställs ett resultat. Ett genomgående resultat de flesta vetenskapliga artiklarna visade är att genom utvärdering av flerspråkiga elevers fonologiska medvetenhet med hjälp av fonologiska tester på majoritetsspråket och andraspråket underlättas identifieringen av läs- och skrivsvårigheter. Ett annat resultat visar hur viktigt det är att läraren tar hänsyn till elevens perspektiv, det vill säga elevens sociala och språkliga bakgrund och hur mycket eleven har blivit exponerad för majoritetsspråket. Det visar även att en lärare inte ska arbeta själv med detta uppdrag utan ta hjälp av alla sina kollegor som specialpedagoger, modersmålslärare och även vanliga lärare då alla resultat visar att det är komplext att identifiera och bedöma ifall en flerspråkig elev har läs- och skrivsvårigheter.

Denna kvalitativa studie har som syfte att belysa förskollärares arbete med kulturell och språklig mångfald. Med semistrukturerade intervjuer som metod urskiljs olika definitioner av kultur samt olika sätt att bemöta och arbeta med kulturell och språklig mångfald. Med stöd av det interkulturella perspektivet som teori belyses hur förskollärares resonemang präglas av ett interkulturellt och ett monokulturellt förhållningssätt. Studien synliggör även hur förskollärares kontext påverkar arbetet med mångfald. I arbetet med kulturell och språklig mångfald möter förskollärare en del organisatoriska hinder som exempelvis brist på tid, brist på kunskaper kring ett interkulturellt förhållningssätt samt otydliga och delvis motstridiga formuleringar i läroplanen.

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkighet och hur de stimulerar flerspråkiga barn i den dagliga verksamheten. Frågeställningar är: Hur inkluderas flerspråkiga barn i förskolans verksamhet och vilka metoder och verktyg använder förskollärare för att utveckla språket hos flerspråkiga barn? Undersökningens kvalitativa metod för att besvara syfte och frågeställningar gjordes med hjälp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex förskollärare utsprida i fyra olika kommuner. För att underlätta hanteringen av data spelades intervjuerna in. Datainsamlingen har transkriberats och informanternas samtal presenteras genom referat och citat för att stärka trovärdigheten. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och sociokognitiv teori. Det sammanställda resultatet visar att alla förskollärare är medvetna om att miljö har en stor betydelse för barns språkutveckling Resultatet visar att intervjuade förskollärarna arbeta med flerspråkighet på olika sätt. De stimulera flerspråkiga barn genom att de använder sig av olika verktyg/ redskap som exempelvis IPad med QR koder, tvillingböcker, sagopåsar och högläsning för att inkludera samt stimulera flerspråkiga barn i verksamheten. De arbetar även medvetet med språket i vardagliga verksamheter som samlingen, vid matbordet, mm.

Syftet med studien är att få en ökad kunskap om förskollärares erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. Studien är gjord utifrån intervjuer med sex förskollärare på två mångkulturella förskolor. I studiens resultat synliggörs förskollärarnas erfarenheter kring arbetet med flerspråkiga barn. De uttrycker positiva erfarenheter kring arbetet samt att de belyser såväl utmaningar som möjligheter som finns i arbetet med flerspråkiga barn. Att lägga undervisningen på rätt nivå nämns som en utmaning men de uttrycker även möjligheter då de menar att ingå i en mångkulturell förskola bidrar till att fördomar förvinner. Samt att en ökad förståelse för olika kulturer skapas. Förskollärares erfarenheter kring samarbetet med vårdnadshavare beskrivs som en utmanande men viktig del, dels för att informera viktig information om barnet mellan hemmet och förskolan, dels i arbetet med barns språkutveckling. Förskollärarna beskriver att de arbetat mycket med sagor, sånger, rim och ramsor för att främja barns språkutveckling. Att arbeta med det här samt tala tydligt anser förskollärarna bidrar till en bättre språkförståelse hos barnen.

I alla skolämnen ställs krav på goda språkkunskaper vilket är problematiskt för det ökade antalet elever med annat modersmål än svenska. Eftersom tidigare forskning påvisat starka positiva relationer mellan kunskaper i modersmål och andraspråk är det viktigt att veta mer om modersmålsstödet i svenska skolor. Denna studie avsåg att undersöka huruvida elevers syn på flerspråkighet relaterade med deras upplevda språkfärdigheter i modersmålet och det svenska språket. Hypotesen var att flerspråkighet värderades högre av de elever som uppskattade språkfärdigheterna i de båda språken som goda och som värdefulla. Dessutom undersöktes hur undervisningen allmänt stärkte flerspråkigheten och elevernas uppfattning av det modersmålsstöd som där gavs. Detta ansågs speciellt viktigt då alla elever inte utnyttjar sin rätt till modersmålsstöd. Hypotesen var att elever med annat modersmål än svenska önskade att undervisningen syftade till att stärka flerspråkigheten genom ett synliggörande och värdesättande av alla språk i alla klassrum och av alla lärare. Relationen mellan upplevelsen av att vara flerspråkig och språkfärdigheter i de två språken bekräftades, och det framkom tips på synliggörandet av modersmålet i skolans verksamhet. Dessutom tydliggjordes det att inte alla elever önskade få sitt modersmål synliggjort. Relationen mellan synliggörandet av alla språk och den stärkta upplevelsen av att vara flerspråkig kom därför enbart att till viss del bekräftas. Resultaten från denna studie replikerade den tidigare påvisade positiva relationen mellan språkfärdigheterna i modersmålet och det svenska språket. Viktigare var dock de resultat som visade hur skolans verksamhet med enkla medel skulle kunna arbeta vidare med och utveckla sitt arbete med modersmålsstöd i undervisningen.

Vårt syfte med denna uppsats är att belysa olika förskolors arbetssätt med barnlitteratur. Vi kommer att synliggöra skillnader i pedagogers arbetssätt utifrån homogena och mångkulturella miljöer. Pedagoger och deras förhållningssätt till böcker och läsning, påverkar hur läsmiljön på förskolan är utformad. Vår forskningsbakgrund och litteraturgenomgång är uppdelad i tre forskningsområden. Det första området är det som berör språkutveckling och det andra området är studier kring barnlitteratur och den sista är flerspråkighet. I vår undersökning visade det sig att samtliga pedagoger använder sig av högläsning. De lyfter fram boksamtalet som en viktig del i barns språkutveckling. Vi kunde även utifrån vår undersökning se att en barngrupps sammansättning kan påverka pedagogers arbetssätt med barnlitteratur. Pedagogerna på den mångkulturella förskolan lyfter vikten av det ”enkla” språket. Utifrån pedagogernas svar i våra intervjuer, visar det att de är medvetna om högläsningens betydelse för barns språkutveckling, men att det sällan förekom spontana lässtunder på grund av tidsbrist. En annan viktig aspekt som framgick i vårt resultat av det empiriska materialet är ”läsvila”. Den tolkningen gjorde vi eftersom högläsningen oftast sker efter maten för de barn som inte sover middag.

Syftet med detta arbete är att undersöka förskolepedagogers föreställningar dels om flerspråkiga barn, dels av modersmålsundervisning. Ett ytterligare syfte är att undersöka hur förskolepedagoger på olika sätt arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Intervjuerna med fem förskollärare och en specialpedagog genomfördes vid två olika förskolor i södra Sverige. Metoden har varit kvalitativa intervjuer. Det sammanställda resultatet visade att modersmålsundervisningen saknas i de undersökta förskolorna, vilket ledde till att undersökningen delvis fick en annan fokus. Det saknas också dels specifika arbetsmetoder, dels extra resurser i arbete med flerspråkiga barn. Pedagoger stimulerar emellertid barnens språkutveckling genom olika aktiviteter som bygger på barnens önskemål och intresse så som gymnastik, sång, sagostund, bild, drama och utevistelse. Vidare visar studien att barnen lär sig i samspel med varandra och att förskolepedagogers förhållningssätt har stor betydelse för språkutveckling hos flerspråkiga barn. Det krävs engagerade och lyhörda pedagoger för att skapa en tillåtande miljö som stimulerar barnens språkutveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskolan kan vara en stöttande arena för flerspråkiga barn och dess betydelse för barnets språkutveckling. För att kunna undersöka detta har kvalitativa intervjuer med förskollärare utförts på två olika förskolor. Det sociokulturella perspektivet där lärandet och utvecklingen sker i ett socialt sammanhang är den teoretiska utgångspunkten i studien. Studiens resultat visar att det finns en liknelse i hur de två förskolorna arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling. De fyra pedagogerna som blev intervjuade, visar ett positivt förhållningssätt till de olika modersmålen som finns i förskolan, samt att de tar vara på dessa och integrerar dem i verksamheten på olika sätt. Pedagogerna anser viktigt att barnen ska utveckla ett bra modersmål, som har en stor betydelse inför andraspråksinlärningen. Resultatet visar även att pedagogerna arbetar på ett medvetet sätt för att stödja barns språkutveckling och använder sig av dagliga tillfällen och aktiviteter som sker i förskolan. Samspelet och interaktionen mellan aktörerna på förskolan samt ett bra samarbete med hemmet anses också spela en stor och viktig roll för språkutvecklingen. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare är engagerade och intresserade av barns olika modersmål som finns i förskolan och arbetar på ett medvetet sätt. Förskollärarna lyfter upp och gör synligt barnens modersmål på många olika sätt samt stödjer dem med hjälp av olika verktyg. Pedagogernas engagemang, bemötande och stöttning anses vara betydelsefulla i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter och hinder som förskollärare uppfattar till en flerspråkig utveckling hos barnen på förskolan, samt vilka förutsättningar förskollärare har önskemål om för att verksamheten ska kunna utvecklas i detta avseende. Studien har genomförts med kvalitativa intervjuer av utbildade förskollärare på fyra olika förskolor. Totalt gjordes fyra intervjuer varav två intervjuer på kommunala förskolor och två intervjuer på privata förskolor. Resultatet visar att förskollärarna upplever det som fler hinder än möjligheter till att utveckla barnens flerspråkighet och menar att de saknar kompetens kring ämnet. De påpekar samtidigt vikten av att modersmålet är betydelsefullt och något som barnen ska känna stolthet över. Det visar sig att övervägande aktiviteter sker på det svenska språket på förskolan och att majoriteten uppmuntrar barnen till att även prata svenska på förskolan. Detta med en påpekan om att det är många vårdnadshavares önskemål att deras barn ska lära sig svenska på förskolan.

Denna studie syftar till att studera likheterna och skillnaderna när det gäller pedagogernas inställning till svenska språkets utveckling hos barn som inte har svenska som sitt modersmål. I studien har vi gjort en jämförelse mellan språkbadsförskolegrupper i Finland och flerspråkiga förskolebarngrupper i Sverige. Undersökningen genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten skickades till båda länderna och bestod mest av öppna frågor vilket gav pedagogerna större frihet att formulera sina svar. Trots att vi fick få svar från Finland kunde vi hitta flera likheter men också skillnader mellan de olika länderna. Därmed kunde vi skapa en förståelse av situationen med olika språk i förskolorna, hur pedagogerna arbetar samt vilka metoder pedagogerna använder sig av. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av relativt liknande metoder och har samma åsikter när det gäller barns språkutveckling. Flerspråkigheten och mångkulturalitet i verksamheten betraktas som viktiga begrepp i båda länderna, men i Sverige har man lyckats integrera det i verksamheten. I Finland anser pedagogerna att det inte är lika aktuellt att arbeta med flerspråkigheten då barngrupperna består mest av enspråkiga barn.