<p>En allt större andel elever i skolan har en bakgrund som innebär att de är flerspråkiga. För att de ska kunna få det stöd de behöver krävs det att de lärare som de möter har insikt i deras behov. I en enkätstudie vid ett svenskt universitet undersöks kunskaperna om flerspråkiga barns språkinlärning bland 96 andraårsstudenter på lärarutbildningen.</p><p>Undersökningen visar att lärarstudenter har en övertro på barns förmåga att lära sig ett nytt språk och att blivande språklärare verkar vara bättre rustade än andra ämneslärare, vilket tyder på att man saknar förståelse för att detta är kunskap som behövs inom alla ämnen i skolan. Språket är det verktyg som vi i första hand använder då vi förmedlar och tar till oss ny kunskap, därför måste eleverna få möjlighet att utveckla sitt språk på bästa sätt.</p>

<p>Gemensamt för oss tre studerande och verksamma pedagoger är att vi anser att barnlitteratur är ett intressant hjälpmedel i vår yrkesutövning. Efter att vi tagit del av en studie som docent Ann-Katrin Svensson genomfört där det framkom att läsning inte är så prioriterad i verksamheten som pedagogerna själva trodde, väcktes vår nyfikenhet över att försöka ta reda på vilken funktion barnlitteratur har i förskolan. I vilken omfattning och på vilket sätt har läsning och barnlitteraturens olika former betydelse i verksamheterna? För att få ett så brett underlag som möjligt valde vi därefter att göra en kvantitativ enkät undersökning på några förskolor i Växjö.</p><p>Genom litteraturstudier har vi fått kunskap om att när barn tidigt får möjlighet att umgås med böcker tillsammans med vuxna, läsa, samtala och i andra former, medverkar detta till att både barnets språk, ordförråd, begrepp och sociala träning utvecklas. Vilket alla barn, och speciellt barn med svenska som andraspråk och språksvaga barn har stor glädje och nytta av. Detta stämmer väl överens med vad vi kommit fram till i undersökningen. Pedagogerna anser och påtalar att barnlitteratur har en viktig funktion för barns språkutveckling. Dessutom är pedagogernas syfte med användning av barnlitteratur i verksamheten att den ska vara underhållande, kunskapsförmedlande samt har den en avkopplande funktion.</p>

<p>Vårt syfte med detta arbete är att jämföra hur den medvetna språkstimulerande verksamheten ser ut i två förskolor. Vi kommer att undersöka språkstimuleringen på en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Våra frågeställningar är: Hur arbetar pedagogerna med språkstimulering? Vilka likheter/olikheter framkommer i språkstimuleringen hos en förskola med hög andel flerspråkiga barn och en förskola med låg andel flerspråkiga barn. Vi har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med både intervjuer av totalt fyra pedagoger men också kompletterande observationer av några för verksamheten naturliga vardagssituationer. Resultatet visar att respondenterna är medvetna om hur man arbetar för att främja språkutvecklingen. Det framkom flera likheter i pedagogernas arbetssätt på de två förskolorna. De använder ett varierat arbetssätt för att tillgodose alla barns enskilda behov. Verksamheterna tar tillvara på vardagliga samtalssituationer och anser dessa vara viktiga tillfällen som gynnar språkutvecklingen. Miljön anses vara betydelsefull men utformningen påverkas på en av förskolorna av små lokaler vilket ger ett sämre utgångsläge. Skillnader som framkom var indelning i smågrupper, språkpedagog, tydligt kroppsspråk och matramsor.</p>

Issues related to multilingualism and its importance to each individual and the whole society are the subject of today’s school debate. The mere fact that the aspects of multilingualism are discussed actively not only in a school environment but even in the mass media and other communities proves that multilingualism is an important and complex phenomenon in our lives. The subject that I have chosen to study into is about the importance of multilingualism for minority individuals and the conditions for their multilingualism. The aim of this research is to investigate the importance of multilingualism for identity formation among several Russian-speaking young people who were born and raised in Estonia, as well as to try to understand the factors that were relevant to these young people's multilingualism and their view on it. Six young people aged 16-19 were considered in this study. The research method is based on a life history approach. The data has been collected through interviews and correspondence. Symbolic interactionism and social constructivism have provided the theoretical framework of the study and serve as tools for the analysis and interpretation of collected data. Based on the results of my research, it can be concluded that multilingualism are of great importance for identity formation among the individuals investigated. All young people have a positive attitude towards their multilingualism and see it as an asset. They try to maintain and further develop its multilingualism with the help of their school, family and friends as well as on their own. The results of the study also show that all of the young people interviewed have developed the reflexive identity thanks to their multilingualism. Multilingualism provides the young people with an opportunity to become proficient in several cultures, thereby enriching their lives and identity. Due to their multilingualism, reflexive identity and meta-knowledge about themselves, all the young people interviewed had an opportunity to get access to different contact surfaces, and be involved in several different contexts, which can be an asset in times of globalization.

Sweden has a growing proportion of children living in a multilingual environment. It is thus highly important that caretakers as well as professionals who meet these children have knowledge of multilingualism and its impact on language development. Also, an increase of referrals of multilingual children with suspected language impairment to speech and language pathology clinics is seen. The objective of this study was to investigate the linguistic ability in both Swedish and Arabic in a four year old child with suspected language impairment. A further aim was to implement an intensive intervention and evaluate the efficacy of it. Language testing in both languages showed that the boy’s greatest need was in the lexical domain. Thus, the intervention focused on strengthening the vocabulary within a limited number of categories. The study was performed with a single-subject design with multiple baseline assessments before intervention and efficacy measurement after the intervention. These were made with the Peabody Picture Vocabulary Test-III and the Boston Naming Test and both in Arabic and Swedish. The intervention was made in Swedish. After the intervention a significant increase in both passive and active Swedish vocabulary was seen. No transfer effect to the non-trained language was noted. / I det svenska samhället lever en växande andel barn i en flerspråkig miljö. Det är därför av stor vikt att så väl vårdnadshavare som alla professioner som möter dessa barn har kunskap om flerspråkighet och dess påverkan på barnets språkutveckling. Det har skett en ökning av remissinflödet av flerspråkiga barn med misstänkt språkstörning till logopedmottagningarna. Syftet med föreliggande studie var att undersöka den språkliga förmågan avseende såväl arabiska som svenska hos ett flerspråkigt fyraårigt barn med misstänkt språkstörning samt genomföra och värdera effekten av en intensiv intervention på svenska. En språklig testning visade att pojkens största svårigheter var i den lexikala domänen varför interventionen inriktades på att stärka ordförrådet. Studien utfördes enligt single-subject design med multipla baslinjemätningar före intervention och effektmätning efter interventionen. Baslinjemätningar och effektmätning skedde med Peabody Picture Vocabulary Test-III och Boston Naming Test och genomfördes på barnets både språk. Efter interventionen visade sig att såväl passivt som aktivt svenskt ordförråd har ökat signifikant. Det aktiva ordförrådet utvecklades i högre utsträckning än det passiva. Ingen signifikant skillnad mellan resultat före och efter intervention avseende arabiskan noterades. Ingen överföringseffekt till det icke tränade språket kunde således noteras.

With the growing amount of citizens with another mother tongue than Swedish, the need for assessment instruments in other languages than Swedish within the Swedish health care increases. To enable this, the knowledge of multilingualism and adequate assessments are required. The aim is to develop a modern Arabic version of a screening material that is comparable to what is used in the Swedish clinic in the assessment of people diagnosed with aphasia. In the present study, Short Aphasia Examination (Kortfattad Afasiprövning), which is one of the few screening material is available in Swedish and among the ten most frequently used assessment materials (Blom Johansson, Carlsson &amp; Sonnander, 2011). Translation and adaptation was made to the Standard Arabic (KAPARABISKA) and Arabic dialect of Hadari (KAPHADARI). The results were also compared with the participants' self-rated language abilities. The study is also implementing a comparison between KAP and the Hadari Arabic screening version of the Bilingual Aphasia Test (BAT). The translated assessment materials were tested on six participants, where five had Arabic as their mother tongue and one participant had Arabic and Swedish as mother tongues. The result indicates that the Arabic versions of KAP and BAT are assessing the language ability of the participants almost equally, but that KAP is assessing reading and writing abilities on a higher difficulty. The KAP assessments were conducted during half as long time as BAT. Both the KAP assessments and the BAT assessment identified participants with limited literacy skills, which indicates the importance of inquiring the patient’s education level to avoid false interpretation of the results. / Antalet människor som är utlandsfödda ökar i Sverige. Detta kan leda till att allt fler människor som insjuknar i afasi har ett annat modersmål än svenska och med detta följer behovet av undersökningsmaterial och kunskap om flerspråkighet. Syftet är att utarbeta en arabisk version av ett modernt screeningmaterial, som är jämförbart med vad som används i svensk klinik vid bedömning av nyinsjuknade personer med afasi. I föreliggande studie användes Kortfattad Afasiprövning (KAP), som är ett av få screeningmaterial som finns på svenska och bland de tio mest använda bedömningsmaterialen (Blom Johansson, Carlsson &amp; Sonnander, 2011). Översättning och anpassning gjordes till klassisk arabiska (KAPARABISKA) och hadaridialekt (KAPHADARI). Resultatet jämfördes även med deltagarnas självskattning av språkförmågor. Efter översättnings- och anpassningsarbetet testades och jämfördes alla bedömningsmaterialen på sex stycken deltagare, av vilka fem hade arabiska som modersmål och en hade svenska och arabiska som modersmål. Resultatet visade att de arabiska versionerna av KAP och BAT bedömde språkförmågorna hos samtliga deltagare på ett likvärdigt sätt, men att KAP bedömer vissa språkliga förmågor med en högre svårighetsgrad. KAP tog ungefär hälften så lång tid att genomföra än BAT. Båda bedömningsmaterialen identifierade deltagare med begränsad läs- och skrivförmåga vilket visades i intervjun och självskattningen. Patientens skolgång bör därför efterfrågas för att undvika feltolkning av resultat.

Syftet med studien var att se hur pedagoger arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling i svenska. Utifrån insamlat empiriskt material avsågs att besvara tre valda frågeställningar som behandlar lärandemiljön, pedagogernas resonemang kring språkutveckling i sitt arbete samt deras strategier för språkutveckling hos flerspråkiga barn. För studien valdes det sociokulturella perspektivet som tolkningsverktyg. När barnen går till förskolan samspelar de med pedagoger och andra barn, lär och utvecklas i en social kontext där språket är ett viktigt verktyg. Ur det sociokulturella perspektivet sker lärande och utveckling i ett socialt sammanhang. Som metod användes intervjuer och observationer. Studien bygger på sju intervjuer och tjugotre observationer. Intervjuer genomfördes med sju pedagoger på fyra olika förskolor och observationer utfördes på två utav dem. Resultatet visade en variation av aktiviteter och strategier som användes av pedagogerna för språkutveckling. Aktiviteter som undersöktes var samling, fri lek samt måltider. De språkutvecklande strategier som visades i resultatet var gruppindelning, stöttning, högläsning, sång, ramsor och sagoberättande, samt interkulturellt förhållningssätt. Resultatet visade också språkutvecklande aktiviteter med matematisk begreppsbildning samt användning av lärplattan för språkutveckling. Studien ger ett kunskapstillskott till blivande och verksamma pedagoger, i ett brett och fördjupat perspektiv, hur språkarbete med flerspråkiga barn går till i förskolan.

Syftet med studien är att undersöka vilka utmaningar lärare möter samt har erfarenhet av i det vardagliga arbetet med flerspråkighet. Med det vardagliga arbetet avses i denna studie lärares syn på språkets betydelse för barns möjlighet till kommunikation, samspel och delaktighet i förskolan. Hur lärarna ser på trygghet i relation till flerspråkighet och barns kulturella identitetsutveckling, samt vilka metoder och arbetssätt som används av förskolor för att främja arbetet med flerspråkighet i verksamheten är ytterligare områden. Studien utfördes som en kvalitativ undersökning för insamling av empiri och var indelad i två steg. Enkäter skickades ut till verksamheter vars svar låg som grund för frågorna som användes i intervjuer med lärare. Lärare valdes medvetet utifrån verksamheter i geografiska områden med högre andel mångkulturella barngrupper. Resultatet visar att utmaningarna lärarna möter i det vardagliga arbetet var få men centrala för barns utveckling. Utmaningar som synliggörs i studien kännetecknas av begreppen trygghet, första mötet, samspel, kommunikation, delaktighet, modersmål, meningsfullt lärande, varierande utvecklingsnivåer och konflikhantering. Trygghet visar sig vara ett centralt begrepp både i arbetet med flerspråkighet och för barns identitetsutveckling, vilket samtliga lärare var samständiga vid. Resultatet visar flera olika uppfattningar lärare har kring språkets betydelse för barns möjlighet till samspel, kommunikation och delaktighet. Studien presenterar även metoder och arbetssätt som verksamheter använder för att främja sitt arbete med flerspråkighet.

The purpose of our study is to interpret and understand the experiences that parents to multilingual children have towards multilingualism in pre-school. We are also interested in finding out what these parents think about their children’s development in multilingualism both in pre-school and at home.   Our study is based on qualitative interviews. We interviewed nine families that have multilingual children in pre-school.  The data we collected from our interviews has been analyzed using socio-cultural and inter-cultural theories along with previous research.   The result of our study showed that parents to multilingual children have both positive and negative opinions about the multilingual concept. Most of our informants had positive opinions about multilingualism in general. At the same time they all had concerns about what multilingualism can do for the linguistic development of their children. Because of the negative opinion our parents have towards multilingualism in pre-school, everyone but one parent said that they would decline the possibility for their child to participate in mother tongue or first language activities in pre-school. We reach a conclusion that one important thing that needs to improve in order for these parent not to worry about their children’s linguistic development is the collaboration between pre-school and the parents.

Syftet med studien är att undersöka förskollärarnas syn på modersmålets betydelse, vilkafördelar och nackdelar det finns med tvåspråkighet samt hur de arbetar med det iförskolan. Studien är en kvalitativ undersökning som baseras på åtta förskolläraresintervjusvar. Respondenterna fick möjligheten att berätta sin syn och erfarenheter utifråntvåspråkigheten på förskolans verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna har en positiv syn på vad tvåspråkighet är och att deser fler fördelar än nackdelar med tvåspråkigheten. Förskollärarna menar atttvåspråkighet ger tillgång till olika språk, kulturer och erfarenhetsvärldar. De tyckerockså att modersmålet har stor betydelse för andraspråket, och därför är det av stor viktatt barnen får möjligheten att lära sig sitt modersmål redan i förskolan. Förskollärarnasuppfattningar är att barn som kan sitt modersmål också har ett bättre självförtroende ochblir mer trygga i sin identitet. Det som förskollärarna i studien har gemensamt är att de har liknande arbetssätt för attfrämja och stödja tvåspråkigheten i förskolan. Bland annat låna böcker från biblioteket,läsa sagor, förtydliga med bilder och lyssna på musik. Enligt förskollärarna är dessametoder ett bra sätt att utveckla och förstärka andraspråket.