Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i olika professioner inom förskolan ser på sitt arbete med att främja språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Studien angrips utifrån två teoretiska perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv samt ett interkulturellt perspektiv. Studien belyser att de flerspråkiga barnens olika modersmål får olika stort utrymme i verksamheten och beskriver hur detta beror på flera olika faktorer. I studien framkommer att pedagogens förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barn är av stor betydelse för huruvida dessa barn får möjlighet till språklig stimulans i förskoleverksamhet. Den tidigare forskningen belyser vikten av att pedagoger i förskolan har en interkulturell kompetens för att kunna möta flerspråkiga barn och deras olika kulturer.

Syftet med studien är att belysa tre lärares didaktiska utgångspunkter, deras föreställningar och erfarenheter om hur de utformar undervisningen för att gynna och effektivisera flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Utifrån syftet och frågeställningar har jag genomfört en kvalitativ fallstudie med fokusgruppsamtal som metod. Empirin består av två fokusgruppsamtal med tre ämneslärare på gymnasiet. Lärarna betonar det sociokulturella perspektivet, där lärandet sker i interaktion. De lyfter även fram betydelsen av stöttning. De är eniga om att för att utveckla flerspråkiga elevers språk- och ämneskunskaper och gynna deras skolresultat bör både språklärare och ämneslärare samarbeta och arbeta språkutvecklande. Studiens resultat visar att det är av vikt med språkutvecklande arbetssätt och stöttning i undervisningen. Studien visar också att det behövs kollegialt samarbete.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser och erfarenheter förskollärare har av flerspråkiga barns inflytande i förskolans miljöer. I studien undersöktes hur förskollärares upplevelser och erfarenheter ligger till grund flerspråkiga barns möjligheter till inflytande, och om deras modersmål tas tillvara på i de miljöer de vistas i. Studiens syfte undersöktes genom följande frågeställningar: Vilka erfarenheter har förskollärare av barns olika modersmål i förskolans undervisning? Hur upplever förskollärare att flerspråkiga barn får inflytande att använda sina modersmål i förskolan? Hur upplever förskollärare att de tar tillvara på flerspråkiga barns modersmål i förskolans miljöer? Vår studie har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv för att få förståelse för förskollärarnas erfarenheter av objektet flerspråkiga barns inflytande. Metod för studien har varit kvalitativ. Vi har samlat in data med semistrukturerade, enskilda intervjuer, för att lyfta var och en av förskollärarnas upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att samtliga förskollärare upplever att mer kunskap inom flerspråkiga arbetssätt är önskvärt eftersom flera språk är berikande för verksamheten. Förskollärarna har erfarenheter av att flera språk i förskolan möjliggör lärande och utveckling och viljan att arbeta flerspråkigt är stor och förskollärares intentioner är höga. Genom barns perspektiv får flerspråkiga barn inflytande i miljöer de vistas i. Får flerspråkiga barn utveckla det svenska språket parallellt med modersmålet menar förskollärarna att det blir gynnsamt för barns lärande och utveckling.

Språkets betydelse i lärandet för flerspråkiga elever är en litteraturstudie om språkets betydelse för flerspråkiga elever samt hur lärare kan arbeta för att främja flerspråkiga elevers språkutveckling (The significance of language in plurilingual pupils’ learning: A literature study on the significance of language for plurilingual pupils’  and how teachers can work to promote their language development) Independent Project, Swedish, Specialisation in elementary school, grade 4-6, Basic Course, 15 Credits. School of Humanities, Education and Social Sciences. The language is important for all pupils’ knowledge development in school, maybe even more so for plurilingual pupils’. The aim of the following literature review is to inquire into what research says about the importance of language in learning processes for plurilingual pupils’ in the Swedish elementary school and how teachers can work to support plurilingual pupils’ learning and language development. Based on the literature, there are central subjects in the study to give an overview knowledge of the aim, they are: mother tongue, first and second language learning, multilingualism and cognitive development, attitudes towards multilingualism, sociocultural perspective, Swedish and Swedish as a second language. The results show that language plays a central role in school and that language skills of plurilingual pupils’ in the Swedish language are of great importance for how pupils’ will develop their knowledge in school and for their success. Therefore, teachers 'attitudes, choice of teaching methods and approaches are of crucial importance for plurilingual pupils’ knowledge development.

Syftet med den här studien är att undersöka andraspråkselevers upplevelser av läs- och skrivinlärning och möjligheter att utvecklas på sitt modersmål i undervisningen. Studiens resultat tolkades utifrån sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har intervjuat 13st elever på olika skolor i årskurs 2 och 3 för att se hur de ser på detta även vad de har för attityder till flerspråkighet. Resultat visar att flerspråkighet har en viktig social betydelse för eleverna. Eleverna upplevde även glädje av läs-och skrivaktiviteter trots att vissa samtidigt upplevde svårigheter med det. Däremot upplevde eleverna begränsade möjligheter att prata, skriva eller läsa på sitt modersmål i klassrummet.

Studien syftar till att få ökad kunskap om hur flerspråkiga elever påverkas av textuppgifter med en kontext anknuten till svensk kultur och tradition. Forskning poängterar att det finns en risk att flerspråkiga elever på grund av kulturella erfarenheter, tappar intresse och motivation för att lösa vissa matematiska textuppgifter. Detta speciellt när uppgifterna har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition som är obekant för eleven. Studien är en kvalitativ studie där en test med en design som liknar en experimentell design, har genomförts med 50 mellanstadieelever. Testet består av parvis lika textuppgifter avseende matematiskt innehåll, medan kontexten skiljer dem åt. Den ena uppgiften som är hämtad från autentiska läromedel i matematik, har en kontext som är anknuten till svensk kultur och tradition. Den andra uppgiften är en omarbetad version av uppgiften från läromedlen och har en kontext som är elevnära. För att få en djupare bild av hur den kulturella kontexten påverkar de flerspråkiga elevernas lösningar av textuppgifterna, har semistrukturerade intervjuer genomförts med 11 flerspråkiga elever. Resultatet visar på att det finns skillnader i flerspråkiga elevers lösningar av de parvisa textuppgifterna. Vid vissa av uppgiftsparen förekommer det att flerspråkiga elever har applicerat en felaktig metod eller lämnat textuppgiften med den svenska kulturella kontexten, medan den elevnära uppgiften löses. Vid intervjuerna med eleverna som visar på dessa skillnader i lösningarna av de parvisa uppgifterna, framkommer det att eleverna antingen är medvetna eller omedvetna om deras bristande kontextuella förståelse och dess betydelse för deras förståelse för hur textuppgifterna ska lösas. Studiens resultat visar på vikten av att matematikundervisningen utgår från elevernas vardag och kulturella erfarenheter, för att undvika att elevernas stöter på innehållsliga hinder. Vidare belyser studiens resultat vikten av att matematiklärare aktivt arbetar med att granska textuppgifter i matematik för att kunna anpassa dem till aktuell elevgrupp. Studiens resultat framhäver även läromedelsförlagens ansvar att skapa textuppgifter med kontexter som är elevnära för fler elevgrupper än enspråkiga, svenska elever.

Syftet med studien är att få djupare förståelse för förskollärarnas arbetssätt med mångkulturalitet på olika förskolor och på vilka sätt förskollärare gör barn med utländsk bakgrund delaktiga i aktiviteter på förskolan. I studien har en kvalitativ ansats tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på två olika förskolor, där en av förskolorna är interkulturellt förskola medan den andra förskola består av en minoritet av barn med utländsk bakgrund. Den interkulturella pedagogiken har använts som teoretisk utgångspunkt i studien. Resultatet på förskola nr ett, visar att förskollärarna arbetar med språkutveckling i syfte att utveckla barns språkliga förmågor genom användandet bilder, TAKK-tecken, digitala verktyg och teater för att belysa för barnen att det finns olika kulturer. På förskola nr två, visar resultatet att förskollärarna är öppna och hittar möjligheter och tillfällen där de kan synliggöra andra kulturer för barnen på förskolan på olika sätt men det förekommer inte så mycket vilket förskollärarna reflekterat kring att det beror på att förskolan inte har barn med utländsk bakgrund.

Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen mellan fritidslärare och vårdnadshavare på flerspråkiga fritidshem fungerar med vårdnadshavare som har bristande svenska språkkunskaper. För att granska detta har vi genomfört semistrukturerade intervjuer med fritidslärare på olika fritidshem. Fem legitimerade fritidslärare intervjuades för att samla in data. Intervjuerna har sedan transkriberats och analyserats. Urvalet som gjordes för studien var legitimerade och erfarna fritidslärare på flerspråkiga fritidshem.  Det intervjuarna har kommit fram till är att kommunikationen mellan fritidshemmet och vårdnadshavarna är avgörande för elevernas utveckling och vardag. Det kan finnas olika faktorer som försvårar kommunikationen mellan fritidslärarna och vårdnadshavarna. En av det slaget är vårdnadshavare med bristande svenska språkkunskaper. Resultatet visar att fritidslärarna upplever att det finns en del problem i kommunikationen med vårdnadshavarna. Faktorer som vårdnadshavarnas språk, kultur, skilda synsätt, intresse och engagemang spelar en stor roll i hur väl kommunikationen fungerar. Resultatet har visat hur bland annat fritidslärare använder olika metoder för att komma i kontakt med vårdnadshavare. Fritidslärarna tar hjälp av kollegor, modersmålslärare, tolkar samt teknik i form av digitala tjänster och sociala medier som kan användas som bildstöd för att kommunicera med vårdnadshavare.

No description available.

I det här arbetet tas betydelsen av förskolans inkluderingsarbete upp men också flerspråkighetens inverkan på detta. I uppsatsens inledning beskrivs bakgrunden för intresset för detta inkluderingsarbete och varför det är viktigt att genomföra. I arbetet får man läsa om vad inkludering är, ta del av tidigare forskning inom området, begrepp som kan associeras med inkludering, vad arbetet ska utgå ifrån. Arbetet utgår från ett sociokulturellt perspektiv och en kvalitativ forskningsmetod används för att besvara de uppsatta frågorna i arbetet. Guidelinjer för att använda sig av intervjun som datainsamlingsmetod tas också upp. Vidare tas de etiska ställningstaganden som är viktiga att ha vid genomförande av intervjuer upp för att sedan beskriva genomförandet som kan kort sammanfattas med att intervjuer genomfördes med en pedagog inom en viss verksamhet samt med en pedagog som arbetar ihop med andra verksamheter. Detta så att samma arbete kan utföras av andra. Urval för deltagare i intervjun, bearbetning och analysmetod tas vidare upp. Skrivningen avslutas med arbetets resultat, diskussionsdel samt en implikationsdel och till sist förslag till fortsatt forskning. Sammanfattningsvis tas utfallet av arbetet och varför det inte blev som förväntat och vad det kan bero på upp här.