<p>Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. </p><p>Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen. Detta utgör en viktig del av historieundervisningen som denna uppsats strävar efter att belysa.</p>

Denna uppsats har som övergripande syfte att studera landsbygdsungdomarnas föreningsliv och tar sin utgångspunkt i Jordbrukare Ungdomens Förbund (JUF). Förbundet har studerats genom de brev som lokala avdelningar i landet skickat in till förbundets tidning som kallades JUF-bladet. Inledningsvis kommer en historisk bakgrund att presentera JUF och dess utveckling under den tid som uppsatsen avser att studera (1925-1960). Då de resultat som genomgången av breven frambringar kommer att jämföras med de idéer och drivkrafter som låg bakom folkhemmet kommer även en genomgång av detta att finnas med. Både landsbygdens utveckling under det tidiga 1900-talet och ungdomars situation under perioden kommer att undersökas i uppsatsen. Detta utgör en viktig del av historieundervisningen som denna uppsats strävar efter att belysa.

Stadsdelen Angered var en del av det enorma nationella bostadsbyggnadsprogram som benämns som miljonprogrammet. Detta program genomfördes i Angered under åren 1967 – 1975 och kom att prägla Göteborgs stadsbild och demografiska struktur in i framtiden. En del av grunden till miljonprogrammets fanns inom den folkhemsideologi socialdemokratin i hegemoni med staten försökt genomdriva under några årtionden. Det handlade om allas rätt till ett bra och hälsosamt boende.          Angereds fritidscentrum var en del av den centralt styrda planeringen av byggandet av Angereds miljonprogramsområden. Stat och skola samt kommun och socialtjänst var två verksamheter som var drivande i denna planering. I min studie kommer jag att undersöka det som verkade vara en enhetlig plan innehöll olika faktorer som synliggör dessa aktörers roller. Dessas roller och agerande visar på tendenser i något jag kallar sprickor i välfärden.

This thesis is a study of social alienation in two novels by Sara Lidman, Regnspiran (1958) and Bära mistel (1960). Taking the Swedish ”people’s home” and the normative view of people that it entailed as its point of departure, it examines the different kinds of alienation present in Lidman’s work. The analysis consists of three main parts. Part one examines geographical alienation in the novels, as well as the process of racialization of bodies that are considered out of place. Part two considers how different types of masculinity is represented in the novels, as they intersect structures of religion, class and sexuality. The third and last part is concentrated on the main character of the novels, Linda Ståhl, and the deviant female artist in general. The conclusion is that the novels lends a voice to people in many different kinds of alienation. It also poses questions about identity that run even deeper. Through imitation and stage art, the main characters build layers of identity that questions the idea of an essential, ”real” identity. Processes that genders and racializes people become visible, and the performative acts that create identity are heightened and put in focus.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu. / Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.

This essay aims at investigating the housing conditions for workers in mechanical workshops in Stockholm during the early postwar period of 1946. These conditions are measured by spaciousness and by the sanitary levels, according to appurtenant theory. Lacking a census regarding the target population the essay uses data from a 1946 survey about housing conditions for 266 working class families, where the familiy man was employed in a mechanical workshop, in Stockholm during 1946. This data, of spaciousness and sanitary levels, is thereupon used as a representation for the target population, since the average income per year is found to be equal between the two populations. This representatation rests on the hypothesis of income per year as an important factor for a person’s housing condition.

No description available.

Föreliggande uppsats analyserar framställningen av kvinnans villkor i Willy Kyrklunds roman Solange från 1951. Äktenskapskildringen av makarna Solange och Hugo har i tidigare forskning tolkats som en allegori över kampen mellan två olika moralfilosofiska principer för och emot frihet, mellan ett manligt förnuft och ett kvinnligt oförnuft. Syftet med denna undersökningen har istället varit att avläsa Solanges öde utifrån romanens sociala kontext. Yvonne Hirdmans studier om folkhemmets systematiska underordning av kvinnan i svensk folkhemspolitik placerar Solange i sitt historiska sammanhang och belyser relationen mellan romanen och dess samtid. Hirdman i sin tur läses jämsides med Michel Foucaults syn på korrelationen mellan makt och kunskap i det biopolitiska samhället. Analysen redovisar olika infallsvinklar som berör kontinuiteten mellan maktens inflytande över Solanges vardagliga liv och hur maktrelationen i äktenskapet konstitueras av en viss typ av vetande. Via Hirdman knyter det teoretiska perspektivet an till den feministiska kritiken av Foucaults generaliserande av maktens specifika inbegripande på kvinnan och kvinnokroppen. Slutet av uppsatsen diskuterar hur Solanges irrationella beteende kan läsas som ett resultat av en dominerande patriarkal rationalitetstradition.

Uppsatsens syfte är att med hjälp av en kritisk diskursanalys undersöka framställningen av husmodern i Husmorsfilmerna mellan åren 1952 och 1975. I studien har teorier om genus använts samtidigt som en diskursanalytisk ansats appliceras för att studera de lexikala aspekterna i filmerna och som i sin tur synliggör förekomsten av samhälleligt förekommande diskurser. Utifrån tre frågeställningar analyseras materialet i studien: Hur konstrueras diskursen om den ideala husmodern i Husmorfilmerna? Vilka uttryck tar sig reformering av husmodern mellan årtalen 1952–1975? Hur avspeglar sig folkhemmets ideologi på husmorfilmernas innehåll? Husmorfilmerna och dess totala produktion på 31 filmer utgör studiens empiri. Materialet har studerats med uppsatsens frågeställningar som utgångspunkter för att sedan delas in i fyra underrubriker som har fått representera de teman som har varit återkommande i diskursen i samtliga husmorsfilmer: Husmodern i relation till familjen, husmodern i relation till folkhemmet, husmodern och förhållandet till hennes yttre samt husmodern i förhållande till yrkesarbetet. Dessa underrubriker representerar de olika aspekter av rollen som husmoder, som husmorsfilmerna repetitivt har förmedlats under studiens gång.  I filmerna påträffades en återkommande gestaltning av hur husmodern som roll bör vara. I inslagen, informativa såväl som reklam, så får hon representerar normgivande ideal om hur hon som kvinna ska utöva och praktisera sin roll. Husmorsfilmernas innehåll visar även på och ger konkreta exempel när det kommer till hur en lyckad husmor respektive en mindre lyckade husmor presenterar sig och agerar. Det blir tydligt att definitionen av en lyckad husmor är den som utövar och balanserar alla roller och ansvarsområden medan hon simultant ska balansera och ta hand om sin omgivning i form av familj och vänner. I slutdiskussion avhandlas husmodern som roll och hur den har skapats samt cementerats i hemmet då hennes funktion som hushållsarbetare inte bara har gynnat hennes nära omgivning utan även samhället strukturellt.

A life without freedom, what is that? This question was stated in a letter from a man institutionalized at one of Sweden’s mental asylums in the 1940s. It is also the title of this essay which explores the life and experiences of institutionalized individuals during 1941–1949. This analysis is based on letters they wrote to the Swedish author Astrid Väring who published her first book regarding the psychiatric care system I som här inträden (1944). Her book was a novel, which yielded great public interest and a year later was adapted for the screen. This led to people starting to write letters to Väring telling her about their stories from inside of the mental healthcare system. These letters constitute the basis for the results of this essay which aims to provide new knowledge on people’s experiences of institutionalization as expressed by their own words. The analysis is a part of the disability history field and a contribution to the critical study of the Swedish Folkhem. Based on both quantitative and qualitative methods, the letters and their contents tell us about those writing these letters and their experiences during, before and after confinement. The results from quantitative analysis of in total 404 letters out of which 207 are subject to in-depth study show that the majority of them were written by men and by people having experienced the mental health care system. Relatives to them, healthcare professionals and individuals without any connection to this system are also found among those writing letters to Väring. From these letters we learn of the abuse inmates endured during their institutionalization both physically and psychologically. Their lives before confinement and the reasons behind it are also focused on. Social friction with people in their surroundings, criminal offenses, and voluntary care exemplify some explanations to their confinement. The stories they share about their life upon release are defined by a sense of fear, persecution, and a loss of property, social networks and sense of security, in addition to a fear of being confined yet again or meeting those who once caused their incarceration. In all, the letters can be seen as a protest against the entire health care system they were faced with, which further reflects the helplessness and frustration they felt regarding their life and situation.