經濟成長一直是人們所關心的問題。而以前的經濟學家則是利用新古典的成長模型，來解釋經濟成長的現象。但是，他們對於在長期各國成長率不一致的現象，卻一直束手無策，直到最近內生成長理論的出現，這個問題才獲得圓滿的解釋。 　　由於上述的理由，本文就根據成長的動力是內生的角度，著手探討邊做邊學的效果對經濟長期的影響，並且再加入政府支出的效果，來討論兩者對經濟成長的解釋，是否要比單獨用邊做邊學效果來得好。 　　另外，本文除了理論模型的推導之外，還加入了實證分析。此分析乃是利用臺灣與南韓的資料，根據時間序列計量的方法，來進行迴歸分析。結果證明：邊做邊學的效果的確會影響經濟成長率，而且如果再加入生產性的政府支出，則會對經濟成長的解釋更有幫助；但是，如果加入的是消費性的政府支出，則會降低經濟成長率或者是經濟成長的解釋。此結果所顯示的經濟涵義乃是：一個國家如果要維持長期且持續的成長，則必須一方面累積資本，擴大邊做邊學的效果；另一方面，政府必須增加生產性的支出，減少消費性的政府支出，如此才能產生連鎖效果，帶動經濟的成長。

In the recent years, ongoing debates in the mineral sector has shown that efficient use of natural resources is of vital importance as the use of minerals is essential for modern living. Especially, in the context of sustainable development, it is required that mineral resources should be exploited to maximize the contribution to the well being of current generation without depriving the potential for future generations to meet their own needs. The aim of this thesis is to develop a decision support system using system dynamics methodology where

This thesis explores the position of hands-on building practices in architectural education by focusing on METU Summer Construction Practices (ARCH190), which has been conducted in the rural sites of Turkey since 1958. It is believed that the summer construction practice is a tool of education to acquire knowledge of architecture by building 1-to-1 scale constructions. METU Summer Construction Practices are examined by asking the questions of what is learned and how is learned in order to understand both the content and objectives and also the pedagogic strategies, learning methods of the summer construction practices. The main purpose of summer construction practices is learning how to build and ways of making architecture. The basic learning methods of METU summer construction practices are determined as learning by doing, learning with collaborative working, task-oriented and student-based active learning, integrating the tasks of designing-building, and learning from working with and for the context. This study emphasizes that learning by building 1-to-1 scale constructions are complementary of learning in design studios, and it should become an integral part of the whole learning process in the design education. Hands-on building practice is a productive process that supports the design education. Students are expected to derive and produce knowledge by building full-scale constructions in the real site. The thesis argues for the fact that hands-on building practice is to be more than the obtaining of knowledge and skill of making architecture only by instructions. Learning process is to be based on the simultaneous involvement of thinking-doing (taking action)-skill-production of knowledge rather than a linear process of knowledge-skill-taking action.

Die Dissertation befasst sich mit Einkommenszyklen offener Volkswirtschaften. Im Grundmodell werden Einkommensunterschiede der Länder durch verschiedene Lernexternalitäten ausgelöst. Arbeitsteilung im internationalen Handel verfestigt die Ungleichentwicklung. Das Aufkommen neuer Technologien benachteiligt Länder hoher Lernexternalitäten und ermöglicht die Umkehrung der Einkommensunterschiede. Mit immer neuen Technologien geht so ein ständiger Wechsel der Einkommenspositionen einher. In dieses Modell wird in der Dissertation eine Lernfunktion integriert. Erweiterungen befassen sich mit den Veränderungen des Einkommenszyklus durch anreizkompatible Verteilung der Handelsgewinne, durch Auftreten von Spillovers der Lernexternalität zwischen den Ländern und zwischen den Technologiegenerationen und durch Migration von Arbeit.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i årskurs F-3 tolkar begreppet hållbar utveckling samt hur de undervisar kring begreppet. Detta undersöks genom att intervjua samt observera 4 stycken pedagoger. En grupp av pedagogerna tyckte att hållbar utveckling mest bestod av miljöaspekten, såsom sopsortering och liknande medan den andra gruppen av pedagoger tyckte att begreppet är stort, brett och svårtolkat. Det visade sig också att arbete kring hållbar utveckling är något som måste vävas in i det dagliga arbetet och integreras med andra ämnen.  Vi upptäckte även att det står relativt lite om hållbar utveckling i läroplanen och att om det var med definierat så skulle det underlätta för pedagogerna. I denna studie använder vi benämningen pedagog för utbildade lärare i årskurs F-3.

TITLE: LEGO Mindstorms: Didactic utilization in mathematics with a focus on fractals ABSTRACT: The objective of this thesis is to determine whether the teaching of fractal geometry supported by computer and robotic LEGO Mindstorms NXT has its place in the education of primary and secondary schools pupils in the Czech Republic. The theoretical part focuses on key topics and personalities closely connected to fractal geometry problematics. It provides a brief historical overview of the fractal geometry development, its potential use in teaching mathematics (with reference to Turkish curriculum documents), and a description of LEGO Mindstorms NXT which can well serve as a manual for teachers and pupils. The practical part contains instructions for building a robotic turtle as well as a proposal of teaching block aimed to support pupils' algorithmic and geometric thinking including key competencies. Quantitative comparison of the results taken from Turkish studies and evaluation of the project by the author and pupils are a part of the experiment as well. KEYWORDS: LEGO Mindstorms NXT, fractal, programming, Logo, learning by doing, turtle, Papert, L-system, microworlds

Abstract The purpose of the research presented in this thesis was to explore experiences from studies on participatory ergonomics methods conducted during a period of seven years. The phenomenon of interest was participative methods for implementation of best practices in order to improve conditions in different work environments. The posed research questions dealt with the usefulness and applicability of the assessed ergonomics methods/tools. One question concerned the change agents, what those were, and in which way the workers could be empowered in their daily work. The thesis is built on four case studies using a qualitative approach. In the first study an assessment of the Future Workshop as a participatory ergonomics method was made. This was achieved by conducting workshops in which professional cleaners, health care personnel and miners participated, and by assessing their perceptions of the conducted workshops and their immediate and long-term effects on safety work. The second study determined whether home care personnel used their gained knowledge and skills after completing a training programme in patient transfer technique, and identified hindering and supporting factors for the use of safe work technique. The assessment was performed through focus group interviews and individual interviews with home care staff, unit leaders and safety representatives. The third study evaluated a team-based systematic risk assessment method and action plans at two municipal homes for elderly. Lastly, the fourth study described experiences from a participatory ergonomics project in home care services. In this case, an occupational therapist was working together within the home care teams, as well as functioning as an investigator during a period of three years. Studies one to three had an explorative, descriptive design, while the fourth study was inspired by action research. A phenomenological approach for analysing the data was used in the first and fourth study, and the second and third were analysed through qualitative content analysis. The research presented in this thesis contributes to theory and practice in two ways. From a pragmatic point of view, the research provides knowledge (knowing) from reality. The empirical findings in the four studies showed participative methods to be suitable and functional tools in safety and health work in different environments. The research also showed that the essential change agent is empowerment, and that employees are empowered by their own involvement in the work. From a theoretical point of view, the research gives support for earlier research within the area, and connects approaches such as learning by doing and reflective practice with the concept of participatory ergonomics. / Tiivistelmä Tässä väitöskirjassa tutkittiin kokemuksia osallistuvista ergonomiametoditapauksista seitsemän vuoden ajalta. Osallistuvia metodeja käytettiin tapaustutkimuksissa parhaiden toimintatapojen käyttöönottoon työolojen parantamiseksi. Tälle tutkimukselle asetetut tutkimuskysymykset kattoivat ergonomia metodeiden/työkalujen hyödyllisyyden ja soveltuvuuden arvioimisen. Yksi kysymyksistä käsitteli muutosagentteja: mitä ne olivat, ja millä tavalla työntekijät voidaan voimaannuttaa päivittäiseen työhönsä. Väitöskirja on rakennettu neljän tapaustutkimuksen pohjalta käyttäen laadullista lähestymistapaa. Ensimmäisessä tapauksessa tehtiin arvio ”tulevaisuuden työpajasta” osallistuvan ergonomian metodina. Tämä toteutettiin järjestämällä työpajoja ammattisiivoojien, terveydenhuollon työntekijöiden ja kaivostyöläisten keskuudessa ja arvioimalla niiden lyhyen sekä pitkänajan vaikutuksia turvallisuustyöhön. Toinen tapaus määritteli, käyttivätkö kotihoidon työntekijät potilaiden siirtotekniikkakoulutuksessa kartuttamaansa osaamista ja taitoja hyödyksi työssään. Tutkimus toteutettiin fokusryhmä- ja yksilöhaastatteluilla kotihoidon työntekijöiden, yksikönvetäjien ja turvallisuusedustajien parissa. Kolmas tapaus arvioi ryhmäpohjaista systemaattista riskinarviointimenetelmää ja toimintasuunnitelmia kahdessa kunnallisessa vanhustenkodissa. Neljäs tapaus kuvaili kokemuksia kotihoidon palveluita käsittelevästä osallistuvasta ergonomiaprojektista. Viimeisessä tapauksessa toimintaterapeutti työskenteli kotihoidon tiimeissä, osallistuen tutkijana kolmen vuoden ajan. Tapauksissa 1-3 tutkimusotteena oli eksploratiivinen, kuvaileva tutkimusote, kun taas neljäs oli toimintatutkimuksen inspiroima. Fenomenologista lähestymistapaa käytettiin saadun datan analysointiin ensimmäisessä ja neljännessä tapauksessa, kun taas toisen ja kolmannen tapauksen dataa analysoitiin laadullisen sisällönanalyysin keinoin. Tämän väitöskirjan tutkimus edistää teoriaa ja käytäntöä kahdella tavalla. Pragmaattisesta näkökulmasta tämä tutkimus tarjoaa tietämystä todellisuudesta. Neljän tutkimuksen empiiriset löydökset tukivat osallistuvien metodeiden soveltuvuutta ja työsuojelutyön toimivia työkaluja eri ympäristöissä. Tutkimus osoitti, että voimaannuttaminen (empowerment) on oleellinen muutosagentti ja että työntekijöiden oma työhön osallistuminen voimaannuttaa heidät. Teoreettisesta näkökulmasta tämä tutkimus tukee alueen aiempaa tutkimusta ja yhdistää osallistuvan ergonomian konseptiin tekemällä oppimisen ja reflektoivan käytännön.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

Die Dissertation befasst sich mit Einkommenszyklen offener Volkswirtschaften. Im Grundmodell werden Einkommensunterschiede der Länder durch verschiedene Lernexternalitäten ausgelöst. Arbeitsteilung im internationalen Handel verfestigt die Ungleichentwicklung. Das Aufkommen neuer Technologien benachteiligt Länder hoher Lernexternalitäten und ermöglicht die Umkehrung der Einkommensunterschiede. Mit immer neuen Technologien geht so ein ständiger Wechsel der Einkommenspositionen einher. In dieses Modell wird in der Dissertation eine Lernfunktion integriert. Erweiterungen befassen sich mit den Veränderungen des Einkommenszyklus durch anreizkompatible Verteilung der Handelsgewinne, durch Auftreten von Spillovers der Lernexternalität zwischen den Ländern und zwischen den Technologiegenerationen und durch Migration von Arbeit.

Studien bygger på en interventionsforskning med syfte att tydliggöra att praktiska övningar bidrar till begreppsinlärning hos elever i lågstadiet. Studiens utformning bestod av en undervisningssekvens innehållande en förkunskapskoll, en praktisk övning, en genomgång med diskussion, följt av ytterligare en praktisk övning. Avslutningsvis fick eleverna utvärdera lektionen. Vid genomförandet av interventionen var eleverna indelade i halvklass. Undervisningssekvensen utfördes därför två gånger och totalt medverkade 22 elever från årskurs 3. För att väcka elevernas intresse och engagemang var de praktiska övningarna som utfördes konstruerade på ett lekfullt och lustfyllt sätt. Eleverna fick testa att dra en stol utan och med en person på, samt glida över golvet med och utan strumpor för att tydliggöra fenomenet friktion. De komplement som eleverna fick till de praktiska övningarna var ett protokoll där de skulle skriva i vad de tror skulle hända, vad som hände och varför det hände. Det gjordes en observation under genomförandet av interventionen där en av oss förde löpande protokoll på dator och den andra av oss ansvarade för lektionen. Under de praktiska övningarna gick båda runt i klassrummet och observerade eleverna. Resultatet visar att eleverna kan utöka sin begreppsinlärning med hjälp av praktiska övningar samt vid diskussion, men att fenomenet är komplext och det behövs både mer tid att arbeta med det samt träning för att befästa djupare kunskaper. / The study is based on an intervention research with the aim of clarifying that practical exercises contribute to concept learning for students in primary school. The design of the study consisted of a teaching sequence containing a prior knowledge check, a practical exercise, a review with discussion, followed by another practical exercise. Finally, the students had to evaluate the lesson. At the time of the intervention, the students were divides into half classes. The teaching sequence was therefore performed twice and a total of 22 students from year 3 participated. To arouse the students´ interest and commitment, the practical exercises that were performed were constructed in a playful and fun way. The students had to try to pull a chair without and with a person on, and slide over the floor with and without socks to clarify the phenomenon of friction. The complement that the students received to the practical exercises was a protocol where they would write in what they thought would happen, what happened and why it happened. An observation was made during the implementation of the intervention where one of us kept notes on the computer and the other of us was responsible for the lesson. During the practical exercises, both walked around the classroom and observed the students. The results show that students can expand their concept learning with the help of practical exercises and in discussion, but that the phenomenon is complex, and it takes both more time to work with it and training to consolidate deeper knowledge.