This thesis deals with terms like experience and experiential learning in publications by John Dewey. The aim of this thesis is to find out how John Dewey works with issues of experiential learning. The thesis is structured in six main chapters. Each chapter is relevant to one Dewey´s book, which is related to experiential learning theory. In the first chapter, there are general thoughts of experiential learning from Experience and Nature. In the second chapter, Art as Experience is analysed, in which Dewey researches experience connected with art and aesthetics. The third chapter presents an analysis of The Child and The Curriculum, focused on curriculum from the point of experimental learning. The fourth chapter is concerned with The School and Society, in which there are obvious thoughts of experiential learning from educational and social perspective. The fifth chapter is based on Democracy and Education, where John Dewey thinks about experiential learning and its consequences for an individual in democratic society. Last chapter analyses Experience and Education, which sums up and complements the previous publications.

Jag har gjort en studie av English House i Danmark, där danska skolklasser får veckolånga språkbad. Att enbart tala engelska med eleverna blir där möjligt genom att även utnyttja andra sätt att kommunicera, än det rent verbala. Jag har relaterat undervisningen på English House både till språkforskningen, och till de vanligaste språkinlärningsmetoder som används i skolan. Att språk handlar om kommunikation mellan människor är naturligt på English House. Metoderna som används är många, för att passa så många som möjligt, och stimuleraså många sinnen det går. Bland annat finns inslag av direktmetoden, The Funktional Notional Approach och Total Physical Respons. English House handlar främst om att uppleva ett helt kulturpaket innehållande t ex historia, samhällskunskap och kulturyttringar så som sånger, lekar, traditioner och berättelser, där språket är både mål och medel. De yngsta gästerna på English House får lära sig många nya ord under en vecka som är vitt skild från den vanliga undervisnigen. Med många skratt och fysiska övningar tillägnar de sig det engelska språket, och får ett ökat förtroende för den egna språkförmågan. Cheryl Strike, som är lärare där, är oerhört kunnig och kreativ. Hon har satt sin prägel på undervisningen. Hennes sätt att arbeta stämmer väl överens med hur modern språkforskning anser att undervisning i främmande språk bör bedrivas. Att erbjuda svenska skolklasser denna möjlighet till intensivveckor i engelska, är något som skulle bidra till höjd kvalitet på engelskundervisningen. Arbetssättet, som dock ställer höga krav på lärarens språkliga och kreativa förmåga, skulle bidra till att uppnå målen som kursplanerna i Lpo 94 sätter upp för engelskundervisningen i den svenska skolan.

I skolorna talas det alltmer om utomhuspedagogik som arbetssätt och dess inflytande på elevers inlärning. Det finns forskning som behandlar huruvida arbetssättet påverkar elevers förståelse och kunskapslagring, men desto mindre kring hur arbetssättet bedrivs i praktiken. Frågor som kan ställas är om det även kan finnas faktorer som har inflytande på användandet av arbetssättet, och varför. Syftet med föreliggande studie är att bidra med kunskap om hur lärare i Stockholms innerstad kontra förorter, använder historiska platser i form av besök i samband med sin historieundervisning. Sju legitimerade grundskolelärare i årskurs 4–6 som arbetar på olika skolor runt om i Stockholm har deltagit i studien. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer med en abduktiv ansats. Intervjufrågorna som har ställts är öppna för att respondenterna ska få utrymme till mer utförliga svar med eventuella följdfrågor. Den övergripande teorin för studien är Learning by doing av John Dewey med särskilt fokus på begreppen utomhuspedagogik, platsbaserad undervisning och upplevelsebaserat lärande. Dessa är förankrade med undersökningens innehåll, och därav baseras arbetet utifrån dessa teorier gällande lärande. Resultatet av studien visade att geografiska förutsättningar ökar användningen av arbetssättet i samband med historieundervisningen, då det oftast används i innerstaden med närhet till många av Stockholms kulturhistoriska platser. / In schools you often hear about outdoor education as a way of teaching and its influence of the students learning. There is research that shows whether outdoor education has an impact on the student’s understanding and memorization, however it is hard to find research that describes how it is actually used and practiced. Questions that should be considered is whether factors that affect the use of outdoor education, and why that is. The aim of the study is to contribute with knowledge about how teachers in Stockholm’s inner city versus the suburbs, tend to use historical places in terms of visits in connection with their history teaching. The respondents who participated in the research are seven licensed primary school teachers who teach the history subject in grades 4–6 and work at different schools in Stockholm. The method that is used is qualitative and semi structured interviews with an aduktiv approach. The interview questions that have been asked are opened with the possibility to give the respondent space for a more free answer and also the possibility to ask supplementary questions. The overall theory for the study is learning by doing by John Dewey, with a particular focus on concept outdoor education, place-based education, and experience-based learning. These are strongly anchored with the consent of the research, and therefore the research is based upon these theories about learning. The result shows that the geographic closeness increase the use of the working method in connection with history education, as it is most often used in the inner city with closeness to many of Stockholm's cultural-historical places.

Syftet med studien är att öka kunskaper kring lärares tankar om hur utomhuspedagogik kan bidra till lågstadieelevers måluppfyllelse och lärande för socialt hållbar utveckling, samt kunskaper kring hur elever interagerar när lärare använder utomhuspedagogik. Syftet undersöks med hjälp av sex kvalitativa intervjuer av lärare som arbetar aktivt med utomhuspedagogik samt tre observationer av elevers interaktioner i lärarnas utomhusundervisning. Studiens resultat visar att lärarna eftersträvar att kombinera teoretiska och praktiska erfarenheter som de menar kan bidra till en ökad måluppfyllelse för eleverna. I resultatet framkommer det att lärarna anser att utomhuspedagogik kan vara en inkluderande arbetsmetod för elevers lärande när språket är begränsat, eftersom den autentiska lärmiljön tillåter eleverna, med hjälp av sina sinnen, att kommunicera genom sitt kroppsspråk. Observationerna av elevernas interaktioner i utomhusundervisning visar att de får träna sina sociala förmågor genom att samarbeta och kommunicera med hjälp av utomhuspedagogikens praktiska inslag. Lärarna beskriver att utomhuspedagogik tillåter elever att lära genom en friare undervisning i en social gemenskap, där aktiviteter som sker i grupp är kärnan i lärarnas undervisning mot socialt hållbar utveckling. En slutsats är att det är viktigt att lärare får utbildning och kompetensutveckling för att bedriva utomhuspedagogisk undervisning som kan bidra till elevers kunskapsutveckling mot en hållbar framtid. / The purpose of this study is to increase knowledge about teachers’ thoughts on how outdoor pedagogy can contribute to primary students’ goal achievementsand learning for social sustainable development, as well as knowledge about how students interact when teachers use outdoor pedagogy. The purpose has been achieved with the help of six qualitative interviews of teachers that actively work with outdoor pedagogy and three observations of students’ interactions in outdoor education. The results of the study show that the teachers aim to combine theoretical and practical experiences that they believe can contribute to an increased goal achievement for students. The results also show that the teachers believe that outdoor pedagogy can be an inclusive working method for students’ education when language skills are limited, as the authentic outdoor environment allowthem to communicate through gestures and visual communication. The outdoor observations of student’s interactions show that they can practice their social skills with the help of the practical elements of outdoor pedagogy through collaborations and communication. Finally, the study’s respondents describe that outdoor pedagogy allows students to learn through a social and unconfined teaching environment, where group work is the core of the teachers’ educational teachings towards social sustainable development. In conclusion, it is essential that teachers receive the education and skills needed to implement outdoor pedagogy that can contribute to students’ developmental knowledge towards a sustainable future.

The presented dissertation addresses main issues of film education. It deals with the fact, that film has become a subject of education in the Czech Republic and other European countries in the last years. Thus, it has also had its place in the Czech Framework Education Programme for elementary and grammar schools (gymnasia) since 2010, as Film and Audiovisual Education, a complementary subject of the Art and Culture educational area. This dissertation inserts this actuality into the historical context and reflects on the situation, that calls for a reconsideration of curricular matters of both artistic and media area: the importance of film as an artistic form, that has been an irreplaceable component of human culture for more than hundred years, as well as the omnipresence of the audiovisual medium in the society. The dissertation treats complex educational goals of Film and Audiovisual Education: it approaches the film education as an opportunity to develop so called film literacy and illuminates its meaning; it pursues the development of important personal traits of the pupils that the film teaching can bring. It maps out the main educational content, which can be divided into several categories, narrowly tied and reflecting the most important aspects of film art: film language, film narration...

Digitaliseringens framfart formar samhälle, arbetsmarknad och yrkesroller. Digitalt arbeteinnebär inte bara effektivitetsförbättringar utan även sämre matchning på arbetsmarknadenoch interna kompetensutmaningar. I takt med utvecklandet av nya teknologier kommer blandannat revisorns yrkesroll förändras till att innehålla mer digitala arbetssysslor, och därav skeräven en förändring av de kompetenser som arbetet kräver. Denna studie behandlar frågan omhur digitala kompetenser formar revisorns yrkesroll, med syftet att skapa förståelse fördigitala kompetenser inom revisorsprofessionen. Studien är kvalitativ samt i huvudsakinduktiv men innehåller även abduktiva inslag, och har genomförts genom en kombinationav att granska platsannonser samt genomföra semi-strukturerade intervjuer med revisorer. För att uppnå studiens syfte används de tre pelarna inom institutionell teori samt teori omroller som en referensram för att analysera det empiriska resultatet. De tre pelarna inominstitutionell har i tidigare studier använts för att analysera roller inom ekonomistyrning menhar inte applicerats inom revision. Studiens resultat visar på att digital kompetens inteframstår efterfrågas av arbetsgivare i platsannonser trots att revisorer upplever att god digitalkompetens kan effektivisera arbetet och därigenom utgöra en framgångsfaktor i yrkesrollensom revisor. Vidare framstår yrkesrollens behov av digital kompetens skifta under yrkeslivetdå arbetet för juniora revisorer framstår vara mer tekniskt krävande än för seniora revisorer. På så vis belyser studien hur yrkesrollen som revisor framstår progressivt övergå från mertekniskt krävande arbete till mer socialt orienterat arbete.

There is a high demand for competent Information Systems (IS) / Information Technology (IT) graduates in a globalised knowledge-driven economy with rapidly evolving Information and Communication Technology (ICT). However, becoming a competent IS/IT graduate is not a once-off event because rapid technological changes require that IS/IT graduates continually strive to be up-to-date and relevant. Continuous updating of knowledge, keeping up-to-date, acquiring a diverse set of IS/IT/ICT competencies, and being competent is a problematic task globally, and requires building competencies comprising knowledge, skills, abilities and values. This thesis employs Classic Grounded Theory Methodology (CGTM) with a single case to identify the main concern of senior IS undergraduates during their learning process, and how they resolve the concern. Data were obtained from two diverse groups of senior IS undergraduate classes using multiple data collection methods, embedded in constant comparative analyses. Understanding what was going on in the substantive research area and explaining how the senior IS undergraduates' main concern was resolved was the focus of the data collection and conceptualisation. Through the single case exploratory CGTM study, the senior IS undergraduates' main concern emerged as a perceived lack of IS Competency, and the main concern was explored. A substantive theory of Competency Maturing conceptualises and explains how these students attempt to resolve their perceived lack of IS Competency. A substantive theory of Competency Maturing is a Basic Social Process (BSP) which involves engaging in learning by doing, and spontaneous learning within an organic learning environment. Three phases of the BSP of Competency Maturing are student engagement, self-awareness of competency, and self-development. This thesis recommends a Framework for a South African senior IS undergraduates' programme and offers a set of conceptual propositions developed from empirical data. The thesis makes theoretical and practical contributions to the IS education body of knowledge of student engagement, learning environment, senior IS undergraduates' curriculum development and competency development. A substantive theory of Competency Maturing is relevant to IS educators who wish to break away from traditional, teacher-centred approaches in higher education, and are willing to create learning environments where senior IS undergraduates are motivated to learn in rich, relevant and real-world contexts. The thesis contributes to IS educators who seek to understand how the learning environment and IS educational content influence and support student engagement and Competency Maturing. This thesis also offers IS educational practitioners an understanding of the educational content and a delivery style that can provide senior IS undergraduates with strong theoretical and practical foundations. The thesis's findings suggest that creating an organic learning environment can be a useful approach to developing more competent IS graduates.

Studiens intention är att bidra med en inblick i hur förskollärare talar om sin roll när de deltar i barnens lek och förskollärares perspektiv om hur undervisning kan utgå från barns erfarenheter. Detta då undervisningsbegreppet är nytt i läroplanen för förskolan (2018) samt att det genom Skolinspektionens (2017) rapporter framkommer att det finns en osäkerhet om begreppet undervisning bland förskollärare. Studien har genomförts med kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metod. Studiens resultat analyseras utifrån Deweys perspektiv samt tre teoretisk begrepp. Utifrån den insamlade empirin resulterade studien i att studiedeltagarna talar om sin roll i barns lek och om undervisning på ett medvetet sätt men att deras roll i barns lek inte är självklar. Resultatet visade också utmaningar med lek och undervisning samt undervisningsbegreppet. Slutsatsen blev att förskollärare talar om sin roll och delaktighet i barns lek som stöttande och medforskande. Samtidigt som studiedeltagarna talar om att förskolläraren ska vara observerande och skapa förutsättningar för barnen att bli självständiga.

Background The teaching of Home Economics combines theory and practice. Most knowledge requirements are theoretical, but the subject includes practical cooking. The food is prepared with a purpose, which makes the food an educational tool. The student should be able to make healthy choices and gain knowledge to manage different everyday situations. Learning by doing summarizes pragmatism's view of the integration of theory and practice. In Home Economics, it means knowledge in action. With cooking techniques, students can proactively plan their cooking, read recipes, and solve unexpected challenges to develop their skills by training in authentic situations.Objective The purpose of the study was to investigate how teachers used cooking in Home Economics.Method Qualitative interviews were conducted with eight qualified, active teachers who teach Home Economics years 7–9. These were conducted using a semi-structured question guide. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed with qualitative content analysis.Results Three main categories and eight subcategories were identified. The teacher started from knowledge requirements by prioritizing method cooking, using all food groups and starting from central content of the subject when the teaching was planned. The teacher also started from practical conditions such as time, budget, and the room design. The basic idea of intertwining theory and practice was difficult to achieve due to students' expectations and taste, which meant that teachers' sense of care for students affected the content. The cooking was adapted to students and to give practical students the opportunity to feel good in an otherwise theoretical environment.Conclusion The teaching and cooking opportunity had an educational purpose. However, teachers' ambitions were hampered by practical circumstances, such as time, location, and budget. They also considered student concerns that the food should be tasty.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka pedagoger och rektorers attityder till användandet av utomhuspedagogik på två skolor belägna på olika geografiska platser i Sverige. Båda skolorna har en rik närmiljö och befinner sig på landsbygd. Syftet är således att jämföra skolorna för att se om det finns andra aspekter än närmiljön som kan vara eventuella möjligheter eller hinder för användandet av utomhuspedagogik. Detta har undersökts genom en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer.De frågeställningar som är utgångspunkt i vårt arbete är:• Hur ser pedagoger och rektorers attityder ut till att bedriva utomhuspedagogik?• Hur använder pedagoger sig av utomhuspedagogik, främst i grundskolans tidigare år ide naturorienterade ämnena?• Vilka möjligheter och hinder ser pedagoger och rektorer med att kunna bedrivautomhuspedagogik på sin skola?Genom hela arbetet används pragmatismen och Deweys vedertagna begrepp som teoretisk utgångspunkt och analysverktyg.I resultatdelen presenteras pedagogerna och rektorernas samsyn kring utomhuspedagogik, men också det som skiljer dem åt. Alla respondenter hade positiva attityder till utomhuspedagogik och skolornas rika närmiljö, men i själva användandet av den spelar det geografiska läget roll. Skillnader mellan skolorna är deras attityder till att vara ute i alla väder och årstider. Även aktiviteternas karaktär speglas av det klimat som präglar de två olika geografiska platserna.Nyckelord: Attityder, geografiskt läge, grundskola, grundskolans tidigare år, hinder, learning by doing, lärande, möjligheter, NO, närmiljö, pedagoger, rektorer, utomhuspedagogik.