Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärarnas förhållningsätt till den fysiska inomhusmiljön i förskolan och hur de arbetar med den för att främja barns utveckling och lärande.   John Deweys teori om barns lärande har varit den teoretiska utgångspunkten i denna studie. Deweys begrepp lärmiljö, learning by doing och erfarenheter visade sig vara användbara i studien när det gäller hur förskollärarna beskrev skapande av inomhusmiljö. Genom kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare kunde jag undersöka deras erfarenhet kring ämnet på ett djupare plan. Insamlade empiri analyserades genom den valda teorin och begrepp.   Studiens resultat visar att förskollärarna är medvetna om vilken stor roll den fysiska miljön har för barn genom att de skapar sådan miljö som stimulerar barns lärande och behov. Det har visat sig att material ska vara genomtänkt och ha ett syfte och att förskolläraren har ansvar att introducera materialet på rätt sätt om lärandet ska kunna ske. Barn är i konstant görande och enligt förskollärarna är det oerhört viktigt att vara närvarande pedagog, för det är då man ser vad är barn i behov av och utifrån det skapa en lärmiljö som gynnar barn. Resultat visar att inomhusmiljö och dess innehåll ska väcka barns utforskande, vilja att leka och lära genom olika upplevelser som en lärmiljö erbjuder och alla dessa lärande process kopplas till Deweys teori om lärande.

This study was done with the aim of seeing what space local history gets in the teaching of some selected middle school teachers in Ronneby municipality and what didactic considerations the teachers make in this work. Local history opens for collaboration with other institutions in society such as museums and associations, does the interviewed teachers have any experience with that and what are their thoughts on these collaborations? For the study, a qualitative interview study was chosen with five teachers  working in fourth-sixth grade in Ronneby municipality. The interviews were of a semi-structured nature to allow the teachers' own thoughts and reflections to emerge. Five teachers from four schools participated in the study, where the two teachers from the same school wished to participate together as both had taught the subject in different periods. The distribution between rural and urban schools is even. All the teachers in the study had worked with local history in their teaching in different ways and to varying degrees. Having various kinds of walks in the vicinity of the school was something everyone had done. Also, stories about the massacre in Ronneby 1564 was something that all teachers included in their lessons. Time, finances, and lack of knowledge were factors that the teachers saw as difficulties in working with local history. The teachers highlighted aspects such as increased interest in the students when the teaching comes close to the students; the possibility of concretization with the help of the local; as well as advantages of more practical teaching where several senses are activated. The rural schools had been involved and are still involved in projects with museums and local associations, while the urban schools were more dependent on the knowledge and initiative of the individual teacher. All the teachers were positive about collaborations and would have liked more external initiatives to contact the teachers, as it becomes easy to deprioritize if the teachers themselves must manage the contact.

[pt] Esta dissertação busca investigar a importância do aprender fazendo, como uma forma de adquirir e compartilhar o conhecimento, por meio do ensino-aprendizagem no design. O estudo faz uma revisita às origens do aprender fazendo que, combinadas às tecnologias existentes em diferentes períodos da história foram determinantes para o desenvolvimento do conhecimento (social, econômico e tecnológico) da humanidade. A pesquisa também procura apresentar pontos de convergência entre o processo evolutivo humano realizado pelo aprender fazendo e as demandas do período vigente. O trabalho se insere em um paralelo entre a prática do design analógico do passado, com o futuro-presente da era digital no design, gradualmente modificada com a chegada da revolução computacional e as novas tecnologias. De acordo com Klaus Schwab (2018, p.11), a Quarta Revolução Industrial será responsável por uma transformação tecnológica que mudará a maneira como vivemos, trabalhamos e nos relacionamos. A Internet de alta velocidade será uma das principais impulsionadoras desta transformação, permitindo acessar a informação e o conhecimento a qualquer momento e qualquer lugar. Uma mudança que exigirá do modelo de ensino tradicional adaptações constantes no processo de ensino-aprendizagem entre professores e designers em formação, que ganhará mais autonomia ao ser estimulado pela prática do aprender fazendo. Para realização desta dissertação será feita uma pesquisa teórica, documental e bibliográfica, para entender como a prática do aprender fazendo, associada às novas tecnologias, pode ajudar na formação de designers do século XXI / [en] This dissertation seeks to investigate the importance of learning by doing, as a way of acquiring and sharing knowledge, through teaching-learning in design. The study revisits the origins of learning by doing, which, combined with existing technologies in different periods of history, were decisive for the development of knowledge (social, economic and technological) of humanity. The research also seeks to present points of convergence between the human evolutionary process carried out by learning by doing and the demands of the current period. The work is part of a parallel between the practice of analog design of the past, with the present-future of the digital age in design, gradually modified with the arrival of the computational revolution and new technologies. According to Klaus Schwab (2018, p.11), the Fourth Industrial Revolution will be responsible for a technological transformation that will change the way we live, work and relate. High-speed Internet will be one of the main drivers of this transformation, allowing access to information and knowledge anytime and anywhere. A change that will require constant adaptations of the traditional teaching model in the teaching-learning process between teachers and designers in training, who will gain more autonomy when stimulated by the practice of learning by doing. In order to carry out this dissertation, a theoretical, documentary and bibliographic research will be carried out, to understand how the practice of learning by doing, associated with new technologies, can help in the training of 21st century designers.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om avgörande faktorer vid planering och genomförande av utomhuspedagogik i matematikundervisningen i årskurs 1–3. Detta genom att undersöka vilka faktorer som avgör att lärare undervisar matematik utomhus samt hur de planerar och genomför detta. Utifrån en kvalitativ intervjustudie har två lärare med utomhuspedagogisk erfarenhet intervjuats. Resultaten visar att lärare undervisar matematik utomhus för att skapa en växelverkan mellan teoretiska och praktiska kunskaper där praktiska kunskaper utomhus kompletterar teoretiska kunskaper inomhus. En annan faktor som avgör är att lärare ser ett behov hos eleverna att få lära med hela kroppen samt med olika sinnen. Lärare vill därmed erbjuda en variation av lärmiljöer och arbetssätt för att ge alla elever chans att lära. Ytterligare en faktor som avgör att lärare väljer att flytta ut matematikundervisningen från klassrummet är att de ser att elevernas motivation samt engagemang ökar vid lärande utomhus. I resultatet framkom det även att lärare lägger mer tid på planering inför undervisning utomhus då främst skapande av vattentåligt lektionsmaterial skapas och lamineras. Undantag är de gånger som undervisningen enbart utförs med hjälp av material som hämtas i naturen. Avslutningsvis visade studien att lärare planerar och genomför matematikundervisning utomhus där eleverna får arbeta praktiskt, i elevnära och autentiska situationer samt genom samarbete. Slutligen menade lärarna i denna studie att det krävs mycket av deras tid och energi för att undervisa utomhuspedagogiskt men att de har igen det i form av elevernas glädje och engagemang till undervisningen. ”Det krävs mycket av mig som lärare, men jag har igen det. Det är värt varenda sekund när man ser elevernas glädje” (Anna).

Socionomprogrammet i Sverige är en generalistutbildning som ska ge förberedelser inför arbetslivet som socionom. Vi upplever att flertal socionomstudenter är fundersamma om deras kunskaper från och förberedelser i utbildningen är tillräckliga för att ta sig an arbetsuppgifter som socionomer. Studiens syfte är att undersöka nuvarande och tidigare socionomstudenters upplevelse av kunskap och förberedelse inför arbetslivet, kopplat till olika ämnesområden, samt undervisnings- och examinationsformer. Valet av kvantitativ metod och enkät som mätinstrument baserades på att vi ville nå ut till fler personer och få en större överblick av situationen. Studien genomfördes på Hälsohögskolan i Jönköping och populationen valdes ut genom ett strategiskt urval, utifrån studiens frågeställningar.  Studien genomfördes i samarbete med socionomstudenter i termin 6 och socionomer som examinerades 2018. I resultatet framgår det att kunskap och förberedelse är sammankopplat, hög upplevd kunskap i ett område är kopplat till starkare känsla av förberedelse i ämnesområdet. Generellt är respondenterna neutrala eller lätt positiva kring sin förberedelse inför arbetslivet som socionom. Utmärkande var att VFUn ansågs vara det mest givande under hela utbildningen. / The social work program in Sweden is a generalist education that will prepare students for social working tasks. Our experience is that a lot of social work students are questioning whether their knowledge and preparations from the social work program are enough to prepare them for employment as social workers. The aim of this study is to examine current social work students and newly graduated social workers experience of knowledge and preparedness to work. Different topic areas, form of teaching, and form of examinations are surveyed. Choosing quantitative methods and survey as our instrument, was based on the fact that we wanted to reach more people and get a larger overview of the situation. The study was conducted at School of Health and Welfare in Jönköping, the population was strategically selected based on its relevance of the study topic.  The study was conducted with students attending their 6th semester and with social work students who graduated in 2018. Descriptive statistics were computed. The results reveal that knowledge and preparedness are connected, knowledge in one area is linked to preparedness to work with that area. Generally, the respondents are neutral or slightly positive about their preparedness to work. Periods on internship / working placement (VFU) was considered as the form of education that generated the strongest effect on preparedness out of the entire social work program.

En del socionomer kan uppleva obehag att samtala med människor som är i kris eller mår dåligt. Skolkuratorer är en av de som kan uppleva en osäkerhet huruvida de ska samtala med barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka vilka metoder skolkuratorer från Malmös grundskolor använder i sina samtal med elever, men även hur skolkuratorerna beskriver sina kompetenser i samtalsmetodik. Vi har utgått ifrån en kvalitativ metod där vi har intervjuat sex skolkuratorer med olika långa anställningar inom skolkuratorsyrket. Studiens resultat visar att skolkuratorer inte följer någon metod på hur de ska förhålla sig i samtal med elever. Det finns ingen mall på hur skolkuratorer ska utföra sitt arbete vilket innebär att de arbetar väldigt olika och utvecklar olika sätt att utföra samtalen som de själva anser ger bäst resultat. Istället för en metod så blir det en “plock” av alla möjliga metoder för att anpassa elevernas behov. Däremot såg vi flera likheter i modeller som de nämnde att de utgår ifrån, såsom motiverande samtal och empatiskt förhållningssätt där olika faktorer spelar en väsentlig roll för samtalets utveckling såsom ett gott bemötande. I enlighet med learning by doing visar resultatet på studien att skolkuratorerna får mer kunskap på hur man samtalar desto fler samtal de genomför. För att få bättre kompetenser i samtalsmetodik önskar skolkuratorer mer praktik och djupare kurser i samtalsmetodik från socionomutbildningen. / Some social workers can experience discomfort when speaking with people in a state of crisis or who are mentally unwell. School counselors are among those who can experience insecurity on how they should talk with children and teenagers. The purpose of this study is to examine what models school counselors from Malmö’s elementary schools use in their conversations with students and how the school counselors describe their speech methodic competences. We used a qualitative method where we interviewed six school counselors with varying lengths of employments within the profession. The result of the study shows that school counselors do not follow any model on how to act in conversations with students. There is no template on how school counselors should conduct their work which means that they work very differently and develop different ways to conduct conversations according to what they themselves believe give the best results. Instead of one method it becomes a pick of all sorts of different methods to adapt to the student’s needs. We did, however, see many similarities in models that they mentioned they use as a foundation, such as motivating talks and an empathic approach, where different factors play an essential part for the development of the conversations, such as a good reception. Furthermore, the result shows that school counselors learn to converse the more conversations they have, in accordance with learning by doing. To achieve better competences in conversation methodics, school counselors wish for more internships and more in-depth courses in conversation methodics from the social worker education.

Världen omkring oss förändras snabbt varje dag på grund av olika saker som sker runt om oss. I skrivande stund härjar Coronaviruset i en utbredd pandemi, och vi har alla på vårt eget sätt fått lov att anpassa oss för att leva ett liv med större social distans, vilket för många innebär studier och arbete via digitala plattformar från hemmet, snarare än arbete i skolsalar och kontor. Med dessa förändringar som gör att vi tillbringar mer och mer tid i virtuella rum behövs en djupare förståelse för de virtuella rummen och det lärande som tar plats där.  Syftet med studien har varit att synliggöra de virtuella rummen som rum för lärande, och de frågeställningar studien sökt svar på är: Vilket lärande och meningsskapande framträder i de virtuella rum som undersöks, FiveM och Discord? Hur möjliggörs detta lärande i dessa sammanhang?  Jag har genom att genomföra en deltagande observation, då jag själv spelat det digitala rollspelet FiveM, försökt svara på ovanstående frågeställningar. Det empiriska materialet har bestått av fältanteckningar, screenshots från FiveM, inspelade videosessioner från FiveM, samt screenshots från applikationen Discord. De teorier jag har använt för att tolka materialet har varit ​Design för lärande, och John  Deweys ​Learning by doing. Jag har också använt mig av begreppet “läckage” som ett verktyg för att tolka mitt material. Studien visade att det är ett mångfacetterat lärande och meningsskapande som tar plats i de virtuella rummen. Genom den typ av spel som studerats, digitalt rollspel i datorspelet FiveM, gör spelarna erfarenheter som genererar kunskaper och skapar mening. Spelarna får möjlighet att öva sig i olika färdigheter såsom exempelvis sociala interaktioner,  kommunikation och samarbete. Studien pekade också på att det finns ett läckage mellan det  virtuella rummet och den verkliga världen utanför. Det som sker i rollspelet i det virtuella rummet får ontologiska konsekvenser och påverkar livet i den verkliga världen.

Studiens syfte är att undersöka och skapa förståelse kring processerna för hur ledare lär sig vara ledare. Studien har som ambition att undersöka vad ledarna har lärt sig och hur dessa lärprocesser skett i ledarnas vardag. Nio stycken semistrukturerade intervjuer genomfördes med etablerade ledare inom olika branscher. En tematisk analys skildrade hur erfarenheter genom handlande i vardagen tillsammans med reflektion var de främsta processerna som ansetts avgörande för hur ledarna lärt sig vara ledare. Dessutom har villkor som viljan att leda och viljan att lära haft en central roll. Resultatet visade att förmågor som studien tolkar som mer mjuka värden har utvecklats över tid hos ledarna. Ledarna indikerar att personlig mognad, erfarenhet, reflektion och en vilja att lära varit bidragande till deras lärande och utveckling. / The purpose of the study is to investigate and create an understanding of the processes by which leaders learn to be leaders. The study also aims to examine what the leaders have learned and how these learning processes have occurred in the leaders' everyday lives. Nine semi-structured interviews were conducted with established leaders in various industries. A thematic analysis depicted how experiences through actions in everyday life together with reflection were the main processes considered decisive for how the leaders learned to be leaders. In addition, conditions such as the will to lead and the will to learn have played a central role. The result showed that abilities that the study interprets as softer values have developed over time in the leaders. The leaders indicate that personal maturity, experience, reflection and a willingness to learn contributed to their learning and development.

Den snabba digitaliseringen har inte bara lett till stora förändringar i samhället utan också utbildningssystemet i vilket kunskaper om tillämpningar och funktion av olika tekniska system och digitala verktyg har blivit en nödvändighet. Programmering har blivit en naturlig del av processen att förstå dagens digitala system men också ett verktyg för problemlösning och design av digitala lösningar. Processen att lära sig programmering kan för många elever bli utmanande och omges av en mängd svårigheter på vägen. En känd problematik för nybörjare har sedan länge varit felsökning som är en nödvändig kunskap både för att kunna förhindra olika typer av fel men också för att kunna lösa fel som uppstår i ett program. Detta är också ett av lärandemålen i kursen Programmering 1. I detta examensarbete utvecklades och testades en prototyp till en elevhandledning vars syfte är att stödja elever i att lära sig felsökning som en del av undervisningen i kursen Programmering 1 på gymnasiet. Vidare var syftet med studien att identifiera de felsökningsstrategier som elever använder för att åtgärda olika typer av fel i sina program. Examensarbetet genomfördes som en del av projektet K-ULF som bedriver praktiknära forskning genom ett samarbete mellan skolor och universitet i Stockholm. Studien genomfördes i huvudsak i fyra delar där den första var en förstudie bestående av observationer under vilken felsökning identifierades som ett problemområde. Under denna del av studien kunde flera teman identifieras kopplade till problemlösningsstrategier som eleverna använder sig av. Därefter påbörjades utvecklingsarbetet av en prototyp till elevhandledningen. Designen av elevhandledningen utgick från data som samlats in under förstudien i kombination med resultat från tidigare forskning om nybörjares svårigheter med felsökning. Prototypen testades sedan på en elevgrupp bestående av andra- och tredjeårselever som läser ett naturvetenskapligt gymnasieprogram. Elevmaterialet utvärderades sedan ur ett elev- och lärarperspektiv genom en enkät respektive en intervju. Därefter bearbetades den tidigare versionen av prototypen utifrån det som framkommit under den utvärderande fasen av arbetet. Att behovet av ett elevmaterial som stödjer elever i felsökning finns, blev tydligt under arbetets gång och bekräftades sedan i den senare delen av arbetet. Resultatet av studien visar att det finns fyra huvudteman kopplade till elevers felsökningsstrategier. Dessa är Lärarstöd, Självständig lösning, Stöd från klasskamrat och Google. Vidare framkom att elevmaterialet visat sig ha en positiv effekt på elevers lärande genom att bidra till en ökad förståelse om felens orsak och uppkomst vilket ledde till att fler elever kunde lösa problem i sin kod självständigt. / The rapid digitalization has not only led to major changes in society but also in the education system in which knowledge of the applications and functions of various technical systems and digital tools has become a necessity. Programming has become a natural part of the process of understanding today's digital systems, but also a tool for problem solving and designing digital solutions. The process of learning programming can be challenging for many students and beset with many difficulties along the way. A known problem for beginners has long been troubleshooting, which is a necessary knowledge both to be able to prevent various types of errors but also to be able to solve errors that occur in a program, which is also one of the learning objectives in the course Programming 1. In this thesis a prototype for a student guide was developed and tested whose purpose is to support students in learning debugging as part of the teaching in the course Programming 1 in upper secondary school. Furthermore, the purpose of the study was to identify the debugging strategies that students use to fix different types of errors in their programs. The thesis was carried out as part of the K-ULF project, which conducts practical research through a collaboration between schools and universities in Stockholm. The study was mainly carried out in four parts where the first was a pilot study consisting of observations during which troubleshooting was identified as a problem area. During this part of the study, several themes could be identified linked to problem-solving strategies that the students use. Then the development work of a prototype for the student guide began. The design of the student guide was based on data collected during the pilot study combined with results from previous research on beginners' difficulties with troubleshooting. The prototype was then tested on a student group consisting of second- and third-year students studying a high school science program. The student material was thereafter evaluated from a student and teacher perspective through a questionnaire and an interview respectively. The initial version of the prototype was then revised based on what emerged during the evaluation phase of the work. The need for a student material that supports students in troubleshooting became clear during the course of the work and was then confirmed in the latter part of the work. The results of the study show that there are four main themes linked to students' troubleshooting strategies. These are Teacher Support, Independent Solution, Classmate Support and Google. Furthermore, it emerged that the student material proved to have a positive effect on students' learning by contributing to an increased understanding of the cause and origin of the errors which resulted in more students being able to solve issues in their code independently.