Sammanfattning Vi kommer att undersöka om en fysisk person kan anses obegränsat skatteskyldig i Sverige efter att ha flyttat utomlands. I denna uppsats ska begreppet” väsentlig anknytning”undersöks med avseende anknytnings faktorn familj. Begreppet ”väsentlig anknytning”med anknytnings faktorn familj är inte definierat i lagtexten, och därför kommer vi attfokusera på rättspraxis för att förhoppningsvis kunna klargöra innebörden av anknytningsfaktorn familj i denna uppsats. Det som anses familj är make/maka och minderåriga barn. Omständigheterna som påverkar väsentlig anknytning kan variera beroendepå om maken eller makan och eventuella kvarvarande barn befinner sig i Sverige ellerflyttar tillbaka dit. Domstolen bör göra en helhetsbedömning av väsentlig anknytning,vilket betyder att andra faktorer påverkar när familjeanknytningen är relevant. Väsentliganknytning kan variera från fall till fall, beroende på olika omständigheter, och det ärdärför viktigt att ta hänsyn till alla faktorer som rör varje fall. Domstolarna bör ta hänsyn till individuella omständigheter i varje fall för att avgöra om väsentlig anknytningföreligger eller inte.

Att leva med barn som insjuknat i anorexia nervosa - En litteraturstudie om familjens upplevelser Abstrakt (Sv) Bakgrund: I Sverige är de ca 1 % av alla kvinnor som fått diagnosen anorexia nervosa. När ett barn insjuknat i anorexia nervosa påverkas hela familjen av denna livssituationsförändring. Familjens inflytande är en viktig del i behandlingen av anorexia nervosa, genom att sjukdomen har en okänd orsak upplever familjen sig som den bidragande faktorn till insjuknandet. Syfte: Belysa familjemedlemmars upplevelse av att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa. Metod: En litteraturstudie baserad på elva artiklar med en kvalitativ ansats. Resultatet från varje artikel har granskat, analyserat och sammanställts. Resultat: Resultatet redovisades i två kategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna är att leva i vanmakt och att leva under förändrade livsförhållanden. Konklusion: Att leva med ett barn som insjuknat i anorexia nervosa upplevs av familjen som påfrestande på grund av att sjukdomen bidrog till stora livsförändringar. Utifrån denna studies resultat kan sjuksköterskan anpassa sitt bemötande och ge god omvårdnad till alla familjemedlemmar. Nyckelord: Familj, barn, upplevelse, anorexia nervosa / Living with a child diagnosed with anorexia nervosa - A literature review of the family's experiences Abstract (En) Background: Approximately 1 % of all women in Sweden is diagnosed with anorexia nervosa. When a child is diagnosed with anorexia nervosa the whole family is affected by the life change the dieses brings. The family's influence is an important part of the treatment of anorexia nervosa. Since the disease has an unknown cause, the family often blame themselves as the contributing factor to the onset. Aim: The aim of the study is to highlight the family members' experience of living with a child suffering from anorexia nervosa. Method: A literature study was conducted based on eleven articles using a qualitative approach. The results from each article has been reviewed, analysed and compiled. Results: The results were presented in two categories and seven subcategories. The main categories are to live in powerlessness and to live under lifechanging conditions. Conclusion: Living with a child suffering from anorexia is experienced by the family as stressful because the disease contributed to major life changes. Based on the result of this study, the nurse can adjust attitude and provide good care for all family members. Keywords: Family, child, experience, anorexia nervosa

Att många barn världen över mist rätten till sitt biologiska hushåll och att flera befarar att hamna i samma situation är ingen nyhet. I Bosnien- Hercegovina råder en kaotisk efterkrigstid som satt sina spår på familjebanden. Detta i form av att gemenskapen familjemedlemmar emellan blir allt svagare eller löses upp. För två år sedan byggdes ett Familjecenter för stigmatiserade familjer vars mål är att stärka familjeband och ge hushållets medlemmar ny hopp. Jag blev väldigt nyfiken på detta Center speciellt eftersom det var så annorlunda från andra Sociala Välfärdscenter i staden. Syftet med detta arbete är framförallt att ur personalens synvinkel får kunskapen om vad Familjecentret En Starkare Familj är för verksamhet och att samtidigt få en bild av de familjer Centret samarbetar med. Även vill jag få fram kvalitén på personalens arbetsinsatser, både vad de själva tror samt vad familjerna anser.

Sammanfattning Syftet med denna studie är att få en kunskap om hur män och kvinnor inom detaljhandeln förenar yrkeslivet med familjelivet. Mina frågeställningar till respondenterna handlar om hur männen och kvinnorna ser på sitt yrke och om de upplever en stress när de är på arbetet och i hemmet. För att kunna ställa öppna frågor och en del följdfrågor till respondenterna, användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att få tillgång till så mycket empiri som möjligt. Därefter analyserades svaren och kopplades till Goffmans och Hochschilds teorier. Resultatet från samtliga intervjuer visade att både männen och kvinnorna hade partners hemma som tog hand om barnen och hushållet, när de arbetade sena kvällar och helger. Ibland kunde männen och kvinnorna få hjälp ifrån någon anhörig förälder med barnpassningen. Det fanns en viktig skillnad att kvinnorna hade anställning på deltid och männen på heltid. Av intervjuerna framgick det också att det fanns en inre stress på arbetsplatsen och i hemmet. En kvinna kunde känna av den stressen när det var mycket att göra i butiken och ibland i hemmet när hon var ensam med barnen. Två manliga respondenter blev lite stressade när de tänkte på sin partner som var ensam hemma med allt ansvar. Slutsatsen blev; för att kunna kombinera arbete i detaljhandeln på oregelbundna tider och med barn i skolan/förskolan, är det viktigt att ha en partner eller andra personer som tar hand om barnen.

Denna uppsats är en induktiv kvalitativ studie som avser att undersöka och belysa eventuella skillnader mellan kvinnliga och manliga chefers uppfattningar om karriärmöjligheter ur ett genusperspektiv. Metoden är semi-strukturerade intervjuer med sex chefer på två olika nivåer från tre olika avdelningar på ett statligt ägt företag. Datamaterialet behandlas med en kvalitativ innehållsanalys och tre olika teman lyfts fram som fokusområden, där materialet återkopplas till tidigare forskning, begrepp och teori: uppfattningar om attityder och stöd från företaget, uppfattningar om strukturella faktorer, samt uppfattningar om kombinationen av familj och karriär. Resultatet tyder på att individuella skillnader är mer framträdande än könsskillnader, men det går att se tendenser till könsskillnader inom våra fokusområden: (1) att de kvinnliga cheferna tenderar att vara mindre nöjda med sina karriärmöjligheter samt verkar uppleva ett lägre stöd från företaget än de manliga cheferna, (2) att varken de kvinnliga eller manliga cheferna anser att det finns negativa attityder eller könsstrukturer på arbetsplatsen mot ett specifikt kön, men att det dock finns en indikation på att de manliga cheferna kan gynnas av att vara i minoritetsposition, och (3) att de kvinnliga cheferna verkar ha en större ansvarskänsla för och påverkas mer av familjen i sina karriärer än de manliga cheferna. Det diskuteras dock att det är svårt att avgöra om skillnaderna beror på faktiskt upplevda skillnader eller om de har sin grund i genusskillnader i form av beteenden, uppfattningar och värderingar.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak. Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter. Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening. Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få. De negativa aspekterna var bristande information och stöd från vårdpersonal och att de upplevde sin nya livssituation som frihetsbegränsande.

<p>Det finns i Sverige en möjlighet för småbarnsföräldrar att förkorta sin lönearbetstid före barnen fyllt åtta år eller gått ur första klass. Eftersom detta är en uppgörelse mellan arbetstagare och arbetsgivare, utan inblandning från Försäkringskassan, saknas statistik både vad gäller hur många som utnyttjar denna möjlighet och hur fördelningen är mellan kvinnor och män.</p><p>Vår kvalitativa studie bygger på ett antal frågeställningar runt problemformuleringen: Vi vill undersöka hur kvinnor och män som tidigare arbetat heltid och sedan familjebildning valt att gå ner i arbetstid, upplever hur denna skillnad eventuellt påverkar lönearbete och hemarbete. Och i så fall, på vilket sätt yttrar sig det?</p><p>Vi genomförde sex intervjuer och alla våra respondenter lever i heterosexuella parförhållanden som sambos eller gifta. Vårt teoretiska perspektiv utgjordes av Anna Jonasdottirs kärlekskraftsteori och Yvonne Hirdmans teorier om genusordning och genuskontrakt. Vi blev även inspirerade av arbeten av Lisbeth Bekkengen och Mikael Nordenmark.</p><p>Den svenska jämställdhetspolitiken handlar bland annat om att möjliggöra för både kvinnor och män att kombinera förvärvsarbete med familjeliv. För småbarnsföräldrar handlar det ofta om att det skett en utökning av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet, och att föräldraskapet innebär att man måste prioritera för att räcka till både hemma som på arbetsplatsen. Våra respondenter visar bland annat på att det existerar en prioritering av föräldrarollen och att kvinnor tillför mer av hushålls- och omsorgsarbete i hemmet. Prioriteringar och val man gör som småbarnsföräldrar ser mer som en konsekvens av individuella val och slumpmässiga skeenden än att det har med föreställningar om kön att göra.</p>

I denna kvalitativa intervjustudie har sex syskon till personer med diagnos inom autismspektrumtillstånd intervjuats för att få ett inifrånperspektiv på familjens situation. Syftet var att se huruvida stämplingens effekter påverkade familjemedlemmarna för att kunna dra en slutsats kring om familjen kunde betraktas som medstämplade. Resultatet visade att interaktionen med myndigheter i många fall upplevdes som tärande vilket skapade oro hos respondenterna, utöver detta upplevdes ofta omgivningens reaktioner mot syskonet som smärtsamt. Resultatet ställdes i analysavsnittet mot norm samt avvikelseteori, där kunde det faktum att familjen blir påverkad utav stämplingen bekräftas. Vid analys mot normteori uppvisade resultatet tecken på ett eget utvecklat familjärt normsystem som användes för att syskonet med diagnos inom autismspektrumtillstånd ej skulle uppleva sig exkluderad. Detta normsystem tenderade att fungera begränsande för respondenten då denne valde att vänta alternativt avstå från att berätta saker för föräldrarna för att inte riskera en exkludering utav syskonet. I analysdelen visade det sig även att respondenten i flera fall idealiserades då denne kontinuerligt jämfördes med syskonet. Detta kan tydas som att respondenten som en konsekvens utav att syskonets stämplats som avvikande, i kontrast får utgöra idealet. Detta upplevdes i flera fall svårt då omgivningens idealbild ej stämde överens med respondentens självbild.

Bakgrund: Astma har ökat frekvent speciellt hos barn och ungdomar i Sverige. Sammanlagt besväras 5-10% av alla skolbarn av astma och 600 000 barn och ungdomar lider av sjukdomen. Det är familjens ansvar att se till att bamen får en bra utvecklingsprocess, både deras fysiska och psykiska behov. När ett bam får en kronisk sjukdom ökar behovet av stödet från familjen. Den nya livssituationen för familjen kräver anpassning och begränsningar i det sociala livet. Detta leder då till oro och stress för familjen. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva situationen i familjen med ett barn som har andningssvårigheter, som vid astma. Metod: Studien baseras på sammanlagt nio kvalitativa artiklar som är vetenskapliga och internationellt publicerade. Analysen skedde genom en trestegsmetod. Artiklama lästes igenom ett flertal gånger för att hitta skillnader och likheter för att sedan komma fram till en ny helhet. Resultat: Fyra teman som framkom; Familjens tillstånd och känslor som uppstår; då familjen kände oro och rädsla för att bamet skulle dö i deras armar och osäkerhet på hur de skulle ta hand om sitt sjuka barn. Diagnosen kom ofta som en chock och familjen blev orolig över situationen. Förändringar i det vardagliga livet; allt var inte lika enkelt längre, resor och liknande krävde mer planering, att inte längre kunna lämna barnet utan att vara orolig, inte kunna umgås med vänner lika ofta. Relationen mellan familjemedlemmarna; andra bam i familjen kände att de inte fick tillräckligt med uppmärksamhet som det sjuka bamet, vissa föräldrar skiljde sig eller så förbättrades relationen mellan familjemedlemmarna. Att känna brist på stöd och information; informationen från vårdpersonal om bamets sjukdom var dålig vilket ledde till att familjen på egen hand fick söka information. Slutsats: Familjer med bam som har andningssvårigheter lider av oro, rädsla, sorg och isolering. En orsak kan vara att familjen inte fått tillräckligt med information från sjukvården om sjukdomen eller inte haft nätverk med andra familjer i liknande situation. Faktorer som kan leda till att familjesituationen förbättras är bl.a.om familjen grundligt tillsammans planerar olika aktiviteter. Relevant information och gott bemötande från sjukvårdspersonalen är viktig för att familjen skall känna sig lugn och trygg.

Tidigare forskning visar på att det oftare rapporteras om mentala hälsoproblem som ångest, stress, rastlöshet, depression och sömnproblem bland yrkesmusiker än någon annan yrkesgrupp. Det visar sig även att yrkesmusiker upplever mer konflikter i hemmet när de försöker att balansera arbete och familjeliv då de tillbringar mycket tid hemifrån. Syftet med denna studie är att undersöka och söka förståelse för hur kringresande musikers yrkesutövning påverkar deras hälsa, familjeliv och livsstil. För att besvara syftet används en kvalitativ metod som är etnografiskt inspirerad för att skapa så stor förståelse som möjligt för yrket. Detta görs genom triangulering som innebär fältarbete, intervjuer, observationer och där författaren under ett par dagar upplever musikers vardag och levnadssätt. Informanterna som följs är fyra män i åldrarna 25-52, som alla spelar i samma band. Resultaten i denna studie visar att bandmedlemmarna är medvetna om att livet på turné är en livsstil som påverkar familj och hälsa, men med bra stöd från familj och vänner och rätt inställning från dem själva är detta levnadssätt hanterbart där passionen till musiken är den drivande länken.