I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.

Audit inquiry can be a valuable source of information for auditors, particularly when the client provides useful information about important issues that could affect the audit. Recent studies indicate that the way an audit inquiry is conducted can affect the level of cooperation in the client's response. In this study, I investigate the use of social norms as an intervention auditors could include in their inquiries to increase the likelihood of client cooperation. To test my hypotheses, I conducted a 2x2 between-subjects experiment with 138 MBA and senior accounting students who proxied for non-accounting and accounting managers, respectively. I manipulated the auditor's use of a positive descriptive norm, which informed participants that the desired behavior is typical among similar others. I also manipulated the auditor's use of a negative injunctive norm, which informed participants of social disapproval for not engaging in the desired behavior. The dependent variable was a scaled measure of the likelihood the participant would disclose useful information in their response to the auditor. I find evidence of a main effect for both social norms I test. I do not find evidence of an interaction between the two social norms. My findings contribute to the audit literature as well as to audit practice. First, I contribute to the audit literature by identifying factors that improve client cooperation with an audit inquiry, including the communication of a positive descriptive norm and a negative injunctive norm. Second, my findings contribute to practice by providing evidence that social norms included in an audit inquiry can persuade clients to cooperate with an inquiry.

Studiens intention är att bidra med föreställningar om förskolan som den kan utgå från för att förbättra sin verksamhet och undervisning. Syftet är därför att synliggöra de föreställningar som finns hos några hemmaföräldrar om förskolan som arena för barns sociala utveckling i relation till deras hemmaomsorg. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats och dessa är följande: Vilka möjligheter och hinder föreställer sig hemmaföräldrar med förskolan som arena för barns sociala utveckling? Hur föreställer sig hemmaföräldrar att förskolan skiljer sig från hemmaomsorg i relation till barns sociala utveckling? Studiens resultat har analyserats med hjälp av det teoretiska perspektivet normkritik. Undersökningen byggs på en kvalitativ metod med gruppintervjuer som tillvägagångssätt. Resultatet utgår från tre kategorier som beskriver de huvudsakliga faktorerna som hemmaföräldrarna menar påverkar att förskolan ska kunna fungera som en arena för social utveckling. Dessa faktorer är relationsskapande och trygga anknytningar, barngruppens påverkan på barnet och förskolans styrning i relation till barnets frihet. Slutsatsen är att hemmaföräldrarna anser att det finns flera faktorer som kan hindra den sociala utvecklingen på förskolan men det finns också en förståelse för att förskolan kan vara en bra plats för de familjer som har behov av den.

This essay takes aim on the issue that the concept of the best interest of the child has no distinct legal definition. This essay means to explore how the concept is constructed by the social workers in investigations about custody, accommodation and contact. Furthermore, previous research suggests that social norms have an influence on the construction of the concept. Therefore, this essay also aims to understand if this is the case and to what extent norms have an influence on the construction of the best interest of the child. Finally, the goal is also to understand how legal certainty is affected by the influence of social norms. This essay uses a content analysis of investigations that are presented in the court’s legal documents. The content analysis uses the theoretical framework from Håkan Hydéns norm model. The results show that social workers mainly use circumstances in the individual case to create meaning of what is and what is not the best interest of the child. Social workers also use their own knowledge and experience, as well as scientific knowledge. Lastly, social workers sometimes use their own interpretations, opinions and values to give meaning to what the best interest of the child means. The results also show that there is room for norms to influence the assessment of what is in the best interest of the child, but at the same time the result can’t explain to what extent social norms have an influence. Furthermore, the results show that the influence of norms may affect the legal certainty of children negatively.

The purpose of this study is to examine how gender is characterized in children's literature in the Swedish preschool. The research question is of great importance to investigate because the Swedish preschool operates as a social institution. The gender debate has exploded in the last decade, which means that preschools need to approach gender pedagogy in education. The Swedish preschool's curriculum also includes requirements on gender-pedagogically based education. It also includes norm-critical and equal values (Skolverket 2018). Since children's books are a big part of the preschool's education, it is of great importance to examine gender patterns in children's literature. The study is based on qualitative and quantitative analyses which highlights gender patterns in children's literature. The credibility of the literature study can be considered as valid because the research is based on two different supplementary gender analyzing schedules. The result that is prominent from the analyzing method is a male-dominant norm in the main and secondary characters of the children's books. The result showed that the characters who performed norm-breaking actions were more often performed by masculine characters. This result may not be considered surprising as the majority of the analyzed children's books have masculine main characters. The feminine characters who performed norm-breaking actions were for that reason not discovered as often as the male equivalent of the same phenomenon.  The conclusion of the study implies higher demands on preschool teachers' awareness when handling children's literature. The consequences of the lack of awareness contain two main grounds that were identified in the study. Firstly, there is a cultural heritage in already existing children's literature that needs to be preserved. Secondly, it may be considered financially unjustifiable to exclusively replace existing literature with new gender awareness books. / Syftet med denna studie är att undersöka hur genus karaktäriseras i barnlitteraturen i den svenska förskolan. Forskningsfrågan är av stor vikt att utreda eftersom den svenska förskolan fungerar som en samhällsinstitution. Genusdebatten har exploderat det senaste decenniet, vilket gör att förskolorna behöver närma sig genuspedagogik i utbildningen. I den svenska förskolans läroplan finns även krav på genuspedagogiskt förankrad utbildning. Den omfattar även normkritiska och lika värden (Skolverket 2018). Eftersom barnböcker är en stor del av förskolans utbildning är det av stor vikt att undersöka könsmönster i barnlitteraturen. Studien bygger på kvalitativa och kvantitativa analyser som belyser könsmönster i barnlitteraturen. Litteraturstudiens trovärdighet kan anses giltig eftersom forskningen bygger på två olika kompletterande könsanalysscheman. Resultatet som är framträdande från analysmetoden är en mansdominerande norm hos barnböckernas huvud- och bipersoner. Resultatet visade att karaktärerna som utförde normbrytande handlingar oftare utfördes av maskulina karaktärer. Detta resultat kan inte anses förvånande eftersom majoriteten av de analyserade barnböckerna har maskulina huvudkaraktärer. De feminina karaktärerna som utförde normbrytande handlingar upptäcktes av den anledningen inte lika ofta som den manliga motsvarigheten till samma fenomen. Slutsatsen av studien innebär högre krav på förskollärares medvetenhet vid hantering av barnlitteratur. Konsekvenserna av bristen på medvetenhet innehåller två huvudgrunder som identifierades i studien. För det första finns det ett kulturarv i redan befintlig barnlitteratur som behöver bevaras. För det andra kan det anses ekonomiskt oförsvarligt att uteslutande ersätta befintlig litteratur med nya genusmedvetandeböcker.

The aim of this paper is to examine how the religions Hinduism and Buddhism compared to Christianity are portrayed and described, in a number of Swedish text books. The research questions used in order to reach the aim of the study are: How are Hinduism and Buddhism portrayed in comparison to Christianity in textbooks, Are the religions described in relation to a Christian norm in the textbooks and in what ways, and How can the portrayal of the religions be understood using theories of religious change in a modern Swedish context? The study is based on four Swedish text books used in Swedish primary school and upper secondary school. All of the books are written in correlation with the latest curriculum for the Swedish school system. The research method used in this study is qualitative content analysis. The theoretical framework is based on Kumashiro’s theory about anti-oppressive pedagogy combined with studies of religious change in modern day Sweden. The result of the study shows that the descriptions of the religions Hinduism and Buddhism are different from how the authors describe Christianity. The authors mostly point out and focus on the philosophical sides of Hinduism and Buddhism, while the main focus in the texts about Christianity is on Christian history. Hindu- ism and Buddhism tend to be described through the lenses of stereotypes which are also upheld by the fact that some of the authors gives a more nuanced picture of Christianity. Most of the authors agree on that religion in the Western world and especially in Sweden is a private matter. When the authors describe the religions in their original countries the descriptions and portrayals vary and the religions are described both as private and public.

Denna uppsats är en kulturanalys av den svenska fikakulturen. Fika är en social institution i Sverige som innebär att ta en paus från en aktivitet eller bara ta en paus i vardagen för att dricka en kopp kaffe eller annan dryck och äta något sött till i sällskap med vänner, familj, bekanta eller arbetskollegor. Jag undersöker med hjälp av intervjuer, frågeformulär, observationer och arkivmaterial varför en så vardaglig företeelse som fika skulle kunna nomineras som immateriellt kulturarv, hur en eventuell kulturarvsprocess skulle kunna se ut samt vad i fika som eventuellt kan vara immateriellt kulturarv. Jag har även undersökt vad fika innebär för människor och kaffets roll. Vad innebär det om man till exempel inte dricker kaffe men ändå fikar? Resultatet visar att fika, trots begreppets omgärdande normer och regler, kan omtolkas för att passa för stunden och för individen. Begreppet fika skulle kunna bli immateriellt kulturarv då det uppfyller de kriterier Unesco ställer. I fikats fall handlar det inte om att bevara eller trygga; det handlar snarare om att uppmärksamma och synliggöra.

E-sport är en populär aktivitet i dagens samhälle vilket gör att deltagarantalet ökat och att e-sporten växer. International e-sport federation (IeSF) är en global organisation som sätter upp regler för deltagandet där kriteriet ”öppet för alla” innebär att ingen skall uteslutas på grund av till exempel kön eller etnicitet. Det råder dock ett problem med att få kvinnor att delta vilket kan bero på att e-sporten är mansdominerad. Utifrån ett genusperspektiv med manlig norm, genusordning och normativ femininitet som utgångspunkt undersöker denna studie kvinnors erfarenheter som spelare. Detta för att få förståelse för hur kvinnor upplever de normer som kringgärdar e-sporten. En kvalitativ studie har genomförts som bygger på intervjuande av aktiva kvinnliga utövare. Resultatet visar att e-sporten anses vara för män då en genusordning är tydlig. Det leder till att kvinnor trycks ned då de ifrågasätter dessa ideal genom bland annat deltagande. De följer även eller står emot de manliga normerna för att delta. En normativ feminin uppfostran begränsar kvinnors deltagande tillsammans med det låga antalet kvinnor som inom e-sporten leder till att kvinnor har en odefinierad roll inom e-sporten. Kvinnors deltagande, motsägelsen av manliga normer och avståndstagandet ifrån den uppbygda stereotypa kvinnobilden visar på motstånd mot de rådande normerna. En ojämnlikhet mellan könen återskapas inom e-sporten där kvinnors deltagande begränsas. Kvinnor uppmanas till en traditionell stereotyp kvinnobild som hindrar dem från att ta plats inom e-sporten samtidigt som motstånd mot dessa ideal också görs vilket gör dessa kvinnor som spelar till kämpar för att kunna delta i e-sport.

Syftet med denna studie var att undersöka hur föräldrar upplever normer relaterade till alkoholkonsumtion och kopplade till föräldraskapet samt att undersöka hur de upplever att dessa påverkar de egna alkoholvanorna. Alkoholkulturen är en stor del av det sociala livet både i Sverige och i övriga västländer och därför är det intressant att undersöka om och hur föräldrar upplever att alkoholvanorna har förändrats i samband med att de blivit föräldrar. Studien genomfördes utifrån en induktiv ansats i och med att det inte finns någon tidigare empiri på området och analysen utgick ifrån de definierade begreppen norm och moral. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer där övergripande teman användes. Urvalet inkluderade fem personer som valdes utifrån kriterierna förälder och alkoholkonsument. Analysen av intervjumaterialet visade att flera av föräldrarna till stor del anpassar sig till de normer om alkoholkonsumtion som är kopplade till föräldraskap. Denna studie bidrar med en ny aspekt av alkoholkonsumtion bland föräldrar då inga tidigare studier har genomförts i Sverige där fokus har legat på den subjektiva moralen och hur föräldrar anpassar sig till gällande normer kring alkohol specifika för föräldrar i det svenska samhället. Resultatet i denna studie överensstämde till stor del med forskningsresultat från andra länder med närliggande fokus då man påvisat en generellt negativ inställning till att konsumera alkohol i situationer då barn är närvarande.

Responses to norm violators are poorly understood. On one hand, norm violators are perceived as powerful, which may help them to get ahead. On the other hand, norm violators evoke moral outrage, which may frustrate their upward social mobility. We addressed this paradox by considering the role of culture. Collectivistic cultures value group harmony and tight cultures value social order. We therefore hypothesized that collectivism and tightness moderate reactions to norm violators. We presented 2,369 participants in 19 countries with a norm violation or a norm adherence scenario. In individualistic cultures, norm violators were considered more powerful than norm abiders and evoked less moral outrage, whereas in collectivistic cultures, norm violators were considered less powerful and evoked more moral outrage. Moreover, respondents in tighter cultures expressed a stronger preference for norm followers as leaders. Cultural values thus influence responses to norm violators, which may have downstream consequences for violators' hierarchical positions.