• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1873
  • 34
  • 6
  • 1
  • Tagged with
  • 1914
  • 1914
  • 665
  • 641
  • 471
  • 461
  • 433
  • 254
  • 240
  • 239
  • 224
  • 204
  • 172
  • 166
  • 155
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
371

Fysisk aktivitet på recept ur vårdpersonalens perspektiv : En litteraturstudie

Ha, Bing, Nguyen, Jenny January 2017 (has links)
Effekter av fysisk aktivitet kan minska olika riskfaktorer för uppkomst av sjukdomar som diabetes typ-2 samt hjärt- och kärlsjukdomar. Det framkommer även att fysisk aktivitet i många fall kan vara ett bättre ingrepp jämfört med läkemedel vid förebyggande och behandlande syfte. Fysisk inaktivitet och följder av högt Body Mass Index kostar det svenska samhället cirka 2,5 miljarder SEK varje år och är en av de största orsakerna till tidig död. Fysisk aktivitet på recept utvecklades år 2001 för att främja fysisk aktivitet, något som all legitimerad vårdpersonal kan förskriva till patienter som de anser vara otillräckligt fysiskt aktiva. Sjuksköterskans arbetsområde innefattar både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder. Trots att fysisk aktivitet på recept har funnits sedan 14 år så är det fortfarande mycket arbete som återstår för att det ska användas i större utsträckning i praktiken. Syftet är att beskriva vårdpersonalens syn på att förskriva fysisk aktivitet på recept till vuxna. Åtta vetenskapliga artiklar har analyserats i denna litteraturstudie studie. Resultatet visar att brist på kunskap och tidsbrist är de två vanligaste anledningarna till att många recept inte utfärdats när förväntat. I diskussionen framkommer vårdpersonalens syn på förskrivning av fysisk aktivitet på recept och hur metoden kan kopplas till en hållbar utveckling.
372

Effekter av egenvård vid Diabetes Mellitus typ 2 : Med inriktning på fysisk aktivitet och kost

Jobe, Kodou, Paavola Lundgren, Angelica January 2017 (has links)
Diabetes Mellitus typ 2 är en endokrin sjukdom som kännetecknas av hyperglykemi. Sjukdomen utvecklas under en längre tid till följd av höga plasmaglukoshalter i blodet orsakade av insulinresistens i skelettmuskulaturen och defekta betaceller i pankreas. Orsaker till sjukdomen är relaterat till livsstilsfaktorer som fysisk inaktivitet, ohälsosamma kostvanor, obesitas men även genetiska anlag kan påverka utvecklingen av diabetes typ 2. För att patienten skall förbättra sitt sjukdomstillstånd och öka sitt välbefinnande och sin livskvalité krävs livsstilsförändringar och egenvård. Sjuksköterskan har ansvar för att ha adekvat kunskap om effekter av egenvård vid diabetes typ 2 för att korrekt kunna informera och undervisa patienter med diagnosen. Syftet med studien var att beskriva effekterna av egenvård vid diabetes typ 2 med inriktning på fysisk aktivitet och hälsosam kost. Fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 203–220) modell och sammanställts i form av en litteraturstudie. I resultatet framkom fyra huvudteman: Fysiologiska förändringar, Förebyggande vård, Att bryta gamla vanor och Behov av kunskap om diabetes typ 2. Resultatet påvisar att fysisk aktivitet kan främja patientens livskvalité. Det kan även bidra till fysiologiska förändringar så som sänkt HbA1c  och sänkta plasmaglukosnivåer i blodet. Aktuell forskning visar att all form av fysisk aktivitet kan ge positiva effekter. Patienter kan uppleva svårigheter att bryta gamla levnadsvanor och resultatet vittnar om att kosten kan vara en ständig kamp vid diabetes typ 2. I diskussionen framkommer sjuksköterskans stödjande roll och patientens delaktighet.
373

Kan fysisk aktivitet innan och under graviditeten påverka förlossningstiden? : En kvantitativ studie

Pöykkö, Pekka, Åhag, Louvisa January 2017 (has links)
Syfte och frågeställningar Syfte Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet innan och under graviditeten och förlossningstiden hos förstföderskor. Frågeställningar 1. Har de kvinnor som följer FYSS rekommendationer1 angående fysisk aktivitet under graviditeten kortare förlossningstid jämfört med de kvinnor som inte följer rekommendationerna? 2. Finns det en korrelation mellan grad av fysisk aktivitet under graviditeten och förlossningstiden (latensfasen och den aktiva fasen)? 3. Har de kvinnor som har kortare förlossningstid varit mer fysiskt aktiva innan graviditeten än de kvinnor som haft längre förlossningstid? Metod Den här studien är en kvantitativ studie som genomfördes genom en enkätundersökning. En pappersenkät och en online-enkät skapades innehållande bakgrundsfrågor, frågor om fysisk aktivitet och övriga frågor som kunde komma att påverka resultatet. Pappersenkäten delades ut på Friskis&Svettis samt på mördavårdcentraler och online-enkäten lades upp på Facebook på tre grupper för de som fött barn under 2016. Sammanlagt var det 184 svar som skickades in, varav tio svar gick som bortfall och därmed var det 174 svar som analyserades. Resultatet sammanställdes i ett excel-dokument och analyserades i SPSS (IBM SPSS Statistics version 24). One-way ANOVA-test och icke-parametrisk Spearman rank order korrelations-test genomfördes för att få fram eventuella samband. Resultat Inga signifikanta korrelationer kopplade till studiens syfte och frågeställningar kunde hittas. Istället hittades korrelation mellan den totala förlossningstiden och ålder på kvinnan (p=,006), barnets vikt (p=,020) samt graviditetstid (p=,028). Slutsats Fler studier där fysisk aktivitet isoleras från andra påverkande faktorer behövs för att bekräfta om graden av fysiska aktiviteten påverkar förlossningstiden. 1 FYSS rekommendationer för fysisk aktivitet under graviditeten innebär 150 minuter medelintensiv aktivitet eller 75 minuter högintensiv aktivitet. Även muskelstärkande aktivitet två gånger i veckan samt undvikande av stillasittande. (FYSS 2015b)
374

Klimakteriehäxa, på gott och ont : En kvalitativ innehållsanalys om kvinnors upplevelser av livsfasen klimakteriet

Lodén, Anneli January 2017 (has links)
Klimakteriet är en diffust definierad tid i kvinnors liv som kan ses ur flera olika perspektiv. Det kan ses som en social konstruktion eller som en naturlig livsfas i varje kvinnas liv. Det vanliga är att klimakteriet ses som ett medicinskt tillstånd med symtom uppkomna  till följd av hormonell brist. Menopaus, den sista menstruationen i en kvinnas liv, inträffar i Sverige i genomsnitt när kvinnan är 51,5 år. Denna siffra är konstant de senaste 100 åren. Kvinnors liv har i hög grad förändrats på hundra år och idag är inte en kvinna den samma som hon var för ett sekel sedan när hon inträdde i klimakteriet. Dagens femtioåringar är mitt i livet med allt vad det innebär av yrkesliv, familj, kärleksrelationer och självförverkligande. Kvinnors grad av besvär under klimakteriet varierar men få kvinnor passerar klimakteriet obemärkt. Det är en fysisk och psykologisk omställningsfas. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnors upplevelse av att befinna sig i livsfasen klimakteriet. Med begreppet ”livsfasen klimakteriet” vill författaren understryka att det brett handlar om denna tid och inte enkom om de besvär som då kan uppstå. Sju kvinnor intervjuades med semistrukturerade frågor. Metoden som användes var en kvalitativ innehållsanalys då den lämpar sig väl för denna typ av studier när en djupare förståelse av ett fenomen eftersökes. Resultatet indikerar att kvinnor har upplevelsen av sparsamma kunskaper om vad de har att vänta sig under denna tid. Inte heller kände kvinnorna till vart de kunde vända sig för att få hjälp eller svar på sina frågor. Kvinnor upplevde ett ointresse från omgivningen, så väl i den privata som i den professionella sfären. Resultatet visar även att klimakteriet verkligen är ”både ock.” En tid av besvärliga symtom och av en viss psykisk instabilitet men även av att växa som människa och finna nya värden.
375

Matematik i rörelse : med fokus på sannolikhetslära

Persson, Elin January 2016 (has links)
Syftet med studien var att dels skapa ett färdigt och beprövat lektionsmaterial i sannolikhetslära, dels att genom olika matematiska aktiviteter studera elevers inlärning och mottagande av arbetssätt. Jag har genom denna studie tagit reda på om rörelse, lek och laborativt material främjar inlärning i matematik. De datainsamlingsmetoder jag har använt är fyra lektionsplaneringar och genomförandet av dessa, för- och eftertest av elevernas kunskap i sannolikhetslära, skriftlig utvärdering och muntlig utvärdering utförd som gruppintervjuer samt studier av läromedel i matematik.  I min undersökning framgår att rörelse, lek och laborativt material i undervisningen främjar inlärning i matematik.  Jag har bara påträffat studier som talar för att fysisk aktivitet har koppling med och en positiv inverkan på kognition. I undersökningen visades ett märkbart växande intresse för sannolikhetslära hos stora delar av undersökningsgruppen och samtliga elever förbättrade tydligt sina testresultat från för- till eftertest och visade en ökad förståelse för begreppet sannolikhet.
376

Tester och träningsplanering : efterfrågan av fältanpassade tester för löpare

Shemweta, Alfred January 2016 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att undersöka vilka typer av testmetoder som används mest frekvent av tränare i dagsläget och beskriva efterfrågan av fältanpassade tester för löpare. Studiens frågeställningar är: Vilka typer av testmetoder används mest frekvent av tränare och till vad används de? I vilken utsträckning efterfrågas enkla och fältanpassade testmetoder i förhållande till träningsplanering och ha kontroll på löparens utveckling? Hur stor betydelse har fysiska egenskaper för prestation inom löpning? Hur stor betydelse har motivation för prestation inom löpning? Metod Denna studie har utförts kvantitativt genom surveyundersökning. Med tanke på geografisk spridning och olika typer av deltagare, ansågs surveyundersökning online (webbsurvey) som en fördelaktig datainsamlingsmetod. Bekvämlighetsurval användes. Resultat 20 friidrotts- och löptränare av 30 tillfrågade deltog i undersökningen och i dagsläget använder 65 % sig av en annan typ av testmetod än labbanpassade vetenskapligt beprövade tester (25 %) och eget utvecklat testbatteri (10 %). Majoriteten (90 %) svarade ja, det vill säga att en enkel och fältanpassad testmetod är något önskvärt för dem. Mer än 50 % anser att kondition, mjölksyretröskel, anaerob förmåga, styrkeutveckling, rörlighetsförmåga, koordinationsförmåga och löpteknik (dvs. fysiska egenskaper) har stor betydelse eller mycket stor betydelse för löpares prestation. Majoriteten (90 %) bedömer att motivation har mycket stor betydelse för löpares prestation. Slutsats Resultatet påvisar att majoriteten av tränare i Sverige använder sig av en annan typ av tester än labbanpassade vetenskapligt beprövade testmetoder. Resultatet visar även att det i stor utsträckning finns en efterfrågan på enkla och vetenskapligt beprövade fältanpassade testmetoder för att planera träning och kontrollera prestationsutveckling för löpare. Resultatet visar också att utöver högt inflytande av fysiska egenskaper har motivation mycket stor betydelse för prestation inom löpning. Ytterligare forskning behövs med flera deltagare och dokumentation (observation) av faktiska tester som utförs.
377

Påverkas hälsan av den fysiska aktivitetsnivån för bröstcancerpatienter under cytostatikabehandling?

Bohlenius, Maria January 2017 (has links)
Bakgrund: Bröstcancer är den vanligast förekommande cancerformen hos kvinnor. Vid diagnos och behandling är det vanligt med psykiska reaktioner och biverkningar. Bland annat förekommer ångest, oro, infektionskänslighet och trötthet. Fysisk aktivitet bidrar till många positiva hälsoeffekter som exempelvis ökad muskelstyrka och kondition, minskad depression och ångest och förbättrat immunförsvar. Detta gör det intressant att undersöka om detta samband även förekommer hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Syfte: Syfte med studien är att undersöka hur hälsan påverkas av den fysiska aktivitetsnivån hos bröstcancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Arbetet är en litteraturstudie. Artiklar söktes i databasen PubMed. Inklusionskriterier var att artiklarna skulle undersöka effekter av fysisk aktivitet avseende hälsan hos bröstcancerpatienter som behandlas med cytostatika. Resultat: Bröstcancerpatienter som utförde fysisk aktivitet under sin cytostatikabehandling, förbättrade, bibehöll eller minskade nedsättning av status på flertalet av de hälsoområden som undersöktes. På vissa hälsoområden sågs ingen skillnad mellan tränings- eller kontrollgrupp eller så var skillnaden inte signifikant. Fysisk aktivitet sågs inte i någon studie försämra hälsan hos patienterna. I något fall sågs att en mindre träningsdos var bättre än en högre. Fysisk aktivitet gav inga biverkningar. Slutsats: En ökad aktivitetsnivå för denna patientgrupp ger positiva hälsoeffekter, därmed bör fysisk aktivitet rekommenderas.
378

Motivation till fysisk aktivitet vid psykisk ohälsa - En utmaning inom vården : En litteraturöversikt

Lagerqvist, Johan, Setthagen, Johan January 2019 (has links)
Den psykiska ohälsan ökar i Sverige och medför ett stort lidande för patienter. Personer med psykisk ohälsa utsätts även för stigmatisering från både samhälle och vård. Det finns god evidens att fysisk aktivitet har positiva hälsoeffekter på psykisk ohälsa och är ett gott komplement till farmakologisk behandling. Brist på följsamhet kan innebära ett problem vid motivering av patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Det finns inte mycket forskning tillgänglig kring hur vårdare upplever det motiverande arbetet av patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Det ingår i sjuksköterskans ansvar att vårda med patienter i fokus, där vården utgår från varje patients unika behov. Syftet med studien är att beskriva vårdares upplevelser av att motivera patienter med psykisk ohälsa till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturöversikt som inkluderar både kvalitativ och kvantitativ litteratur, och inkluderar åtta artiklar. Tre teman identifierades, Positiva och stimulerande faktorer, begränsningar hos vårdaren och upplevda komplicerande faktorer och dessa tre huvudteman har totalt nio subteman. Fysisk aktivitet kan bidra till att minska lidande hos personer med psykisk ohälsa, dock finns det ett antal hinder som försvårar för motivering till fysisk aktivitet i omvårdnadsarbetet.
379

Rörelsepauser - rogivande eller rörigt? : En studie om elevers upplevelse av regelbundna rörelsepauser

Rosqvist, Jenni, Fjällström, Fanny January 2019 (has links)
No description available.
380

Fysisk aktivitet i fritidshem : En intervjustudie om hur fritidslärare skapar förutsättningar för barn att bli fysiskt aktiva / Physical activity in the leisure-time center : An interview study on how teachers in the leisure-time center creates prerequisites for children to become physical active

Babawi, Sarmad, Jillesjö, Robin January 2019 (has links)
Studien belyser den fysiska aktiviteten på fritidshem med inriktning mot hur fritidslärarna på tre olika fritidshem arbetar övergripande med olika metoder att lära ut i utövandet av fysiskaktivitet i fritidshem. Vi belyser även vad fritidslärana anser om betydelsen av fysisk aktivitet för barnen. Syftet med studien är att belysa de förutsättningar som barn ges till fysisk aktivitet på fritidshem. Vår frågeställning i studien är: Hur skapar fritidslärare förutsättningar för elever att bli delaktiga till fysisk aktivitet? Valet av studiens metod är den semistrukturerade kvalitativa metoden, där vi samlade in relevant data som kunde besvara vår frågeställning. Vi har genomfört sex intervjuer med trefritidslärare på tre olika fritidshem. Vi har använt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsteorisom visar på relationen mellan barnen och samhället. Studiens resultat visar att alla fritidslärare som har deltagit i studien anser att det är en viktigdel i arbetet på fritidshemmet att arbeta för att skapa förutsättningar som bidrar till att barnen blir fysiskt aktiva. Vidare framkom det att fritidslärarna anser att arbetet med fysisk aktivitet på fritidshem grundar sig i fyra olika aspekter: planerade aktiviteter; fritidslärarnas förhållningssätt; miljö ute och inne; och tid.

Page generated in 0.4375 seconds