Syftet med denna undersökning var att se om det fanns några skillnader på kommunala kontra fristående grundskolor angående specialpedagogiskt stöd. I samband med detta är syftet också att lyfta fram hur de ser på uttrycket “en skola för alla” vilket är en stor del i specialpedagogens uppdrag att se skolan följer. Men uttrycket “en skola för alla” tolkas olika beroende på vem som får frågan och likaså var de för rektorerna. För att kunna få svar på mina frågeställningar har litteratur om inkludering, perspektiv på en skola för alla m.fl. gåtts igenom samt intervjuer med rektorer. Resultaten visar att det skiljer sig en del på olika frågor beroende på om det är en fristående eller en kommunal grundskola. Rektorerna väljer själva att lyfta inkludering i frågan om “en skola för alla” vilket en av rektorerna inte alls kunde förlika sig med och ville istället lägga benämningen på En skola.

Denna studie behandlarlärares uppfattningar om inkludering mellan grundsärskolan och grundskolan i matematikundervisning. Studien genomfördes med hjälp av fokusgrupp och webbenkät. Fyra grundsärskollärare och grundskollärare i åk 1-6 fick mötas för att diskutera inkludering, dess möjligheter och hinder samt vilka tankar som väckts efter att lärarna fått diskutera med varandra om inkludering i matematikundervisning. Resultatet av studien visar att lärarna som medverkat i studien är positiva till inkludering av grundsärskoleelever i matematikundervisning men saknar tydliga direktiv och styrning från ledning vad det gäller utformning av inkludering i undervisning i ämnet matematik. Vidare ser lärarna i studien både möjligheter och hinder. De möjligheter som lärarna bland annat upplever är att det finns större potentialer och förutsättningar för inkludering av de yngre eleverna på lågstadiet. En annan möjlighet som lärarna i studien ser är att läroplanerna för de båda skolformerna är relativt lika vilket skapar goda förutsättningar för inkludering i ämnet matematik. De hinder som lärarna i studien påvisar är bland annat att matematik upplevs som ett teoretiskt ämne och därför sällan blir aktuell vid inkludering i någon större utsträckning. Ett annat hinder som lärarna i studien ser är att det redan nu är svårt att tillmötesgå alla elevers individuella behov. Lärarna anseratt svårigheten att tillmötesgå alla elever kommer att öka då elever från grundsärskolan inkluderas i den ordinarie matematikundervisningen i grundskolan.

<p>Studien syftar till att undersöka hur begreppen inkludering och exkludering tolkas och används av några olika skolaktörer, samt hur de uppfattar att man kan nå en inkluderande undervisning. Vad är det för faktorer som bidrar till att läraren arbetar inkluderande och hur förhåller sig läroplanen till inkludering? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod med djupintervjuer som tillvägagångssätt. Vi delade in aktörerna i ett externt och ett internt perspektiv utifrån deras position i skolvärlden. Detta för att få en bredare bild av hur inkluderingen fungerar på olika nivåer. De 6 skolaktörerna redovisar för vilka faktorer som spelar in när en lärare ska arbeta inkluderande och vad det kan finnas för hinder mot en inkluderande undervisningsform och 5 av skolaktörerna redovisar sin syn på inkludering i relation till läroplanen och huruvida den verkar inkluderande i skolans praxis. Vad vi kom fram till i studien och vad som var tydligt är hur viktigt det är med lärarens förhållningssätt gentemot skollagen, sitt yrke, sina elever och sina kollegor för att nå en inkluderande undervisning. Bristen på tid för reflektion och samtal är ett stort hinder när det kommer till att inte hinna ägna tid åt att arbeta inkluderande. Vi fann ett uttryck för någon slags missnöje över hur läroplanen idag är konstruerad.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att tydliggöra sambandet mellan lärare och specialpedagog/ speciallärare och vilken inställning lärare har till det specialpedagogiska arbetet. Studien omfattar en attitydundersökning i enkätform med 32 medverkande klasslärare för skolåren 1-6 på tre skolor i tre olika kommuner. Resultaten visar att de flesta av lärarna upplever att man har möjlighet att diskutera special-pedagogiska frågor i arbetslaget. Flertalet efterlyser handledning i större utsträckning än idag. Regelbunden handledning, såväl individuellt som i arbetslaget, är dock relativt sällsynt förekommande enligt studien. Den vanligaste samarbetsformen kring elever i behov av särskilt stöd är att specialpedagog/ speciallärare arbetar med eleven utanför klassrummet. Värt att notera är att endast ett fåtal av lärarna önskar ett mer inkluderat arbetssätt, där stödåtgärder genomförs i klassrummet. De flesta av lärarna som deltagit i undersökningen är nöjda med stödåtgärderna kring elever i behov av särskilt stöd, men anser samtidigt att det behövs större specialpedagogiska resurser. Många anser sig även behöva egna specialpedagogiska kunskaper i klassrumsundervisningen. Vår analys är att lärarna generellt sett reflekterar kring hur man utformar undervisningen för elever i behov av särskilt stöd, men att man upplever det som svårt att realisera sina önskemål i praktiken p.g.a. bristande tid och resurser. Lärarna har många idéer kring hur samarbetet med specialpedagog/speciallärare skulle se ut om de själva fick välja samarbetsform.</p>

<p>Denna uppsats belyser ur ett lärarperspektiv hur idrottslärare bemöter elever med olika kulturell bakgrund. Syftet med arbetet var att få en uppfattning om elever, med hänsyn till om de har svensk kulturbakgrund respektive annan kulturell bakgrund än svensk, blir bemötta olika av idrottslärare på idrottslektionerna i en skola för alla. Undersökningen grundar sig på 12 observerade idrottslektioner och fem kvalitativa intervjuer med sex idrottslärare, varav två med svensk kulturell bakgrund och fyra med annan kulturbakgrund än svensk. I litteraturen står det att det idag ställs andra krav på skolan än tidigare då inflyttningen av människor med olika kulturell bakgrund ökar och att samtliga som arbetar inom skolans värld måste sätta sig in i vad en kulturell mångfald innebär. Detta medför att det blir en utmaning för personalen eftersom de ska skapa förutsättningar för alla elever att få en bra och kunskapsfylld skolgång i en skola för alla. Observationerna visar att den kulturella bakgrunden har betydelse i idrottslärarnas bemötande av eleverna men ser vi till resultatet av intervjuerna blir svaret ett annat. Det som där avgör idrottslärarnas bemötande är personligheten hos eleverna och deras attityd.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jämföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nå en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen är personal i en förskola, klasslärare och specialundervisande lärare i en låg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har använts för datainsamlingen. Teoretisk utgångspunkt har varit socialkonstruktivismen där förskola och skola ses som två olika sociala konstruktioner skapade av människor utifrån behov i samhället. I undersökningen har framkommit många likheter men också vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser på en skola för alla. Gemensamt för alla informanter är grundsynen att alla ska ha en plats i förskola/skola samtidigt som de upplever resursbrist som ett hinder för att nå målet med en skola för alla. De största skillnaderna finns i synen på barn och kunskap.</p>

<p>Syftet med föreliggande studie är att få en inblick i sex pedagogers upplevelser och hantering av utagerande beteende, ta reda på vilket pedagogiskt synsätt som tycks råda hos de intervjuade pedagogerna, samt undersöka möjliga orsaker till varför utagerande beteende hos elever uppkommer och utvecklas. Som arbetssätt används semistrukturerade intervjuer. Enligt föreliggande författares tolkning visade resultatet av studien att pedagogerna upplevde att en god föräldrasamverkan är viktig i arbetet med utagerande beteende hos elever. Pedagogernas perspektiv och förhållningssätt gentemot eleverna varierade. Samtliga av de fyra special- och resurspedagogerna undervisade utifrån ett relationellt perspektiv då de ansåg det viktigt att skapa långsiktiga lösningar för eleven och utgå från relationen mellan hem- och skolmiljö. De två grundskolepedagogerna undervisade istället utifrån ett kategoriskt perspektiv då de ansåg att deras brist på tid och kompetens inom det specialpedagogiska området istället medförde kortsiktiga lösningar för eleven. Dock var alla respondenter överens om att specialpedagogisk inkludering i undervisningssituationen är positivt både för eleven och för dess omgivning. Samtliga av informanterna använder sig också av olika samtalstekniker och värderingsövningar för att skapa ett lugnt klassrumsklimat. Informanterna och tidigare forskning delar en samstämd bild om att orsakerna till ett utagerande beteende kan vara många och svårbestämda, dock framkommer det att hemmiljön många gånger är en dominerande riskfaktor för uppkomsten av beteendeproblem. Definitionen av vad utagerande beteende innebär är också relativt samstämd medan emellertid forskningen visar ett betydligt bredare spektrum av uttrycket utagerande beteende. Kort kan definitionen beskrivas som ”stökigt” beteende med samarbets- och anpassningssvårigheter. Merparten av pedagogerna anser att undervisningen måste individualiseras och göras till ”en skola för alla”, men både de intervjuade pedagogerna och forskningen är relativt eniga om att praktiken ofta inte överensstämmer med teorin.</p>

<p>Syfte: </p><p>Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande “att stödja elever i behov av särskilt stöd” med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. </p><p>Metod: </p><p>Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. </p><p>Slutsats: </p><p>Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver. Detta för att få eleverna att förbättra sina resultat, så att de kan återgå till sina klassrum. Rektorsområdena strävar efter att stärka eleverna som ligger efter, så att dessa kommer upp till ett resultat som anses godkänt utifrån de statliga direktiven. På detta sätt anser rektorsområdena att de arbetat för “en skola för alla”. Rektorsområdena nämner att arbetet med att hjälpa eleverna i behov av särskilt stöd på detta vis, får eleverna att känna sig trygga, ökat självförtroende och en känsla av att de passar in. Två av de tre undersökta rektorsområden anser jag organiserar sig efter elevvårdsmodellen, detta genom en stark och självständig elevvård. Det tredje rektorsområdet organiserar sig efter vinthundsmodellen då specialläraren arbetar relativt avhängd från lärarna på rektorsområdet.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva och förstå den så kallade lilla gruppens funktion i en skola för alla. Detta utifrån de förhållningssätt och synsätt som finns i samhället utifrån olika perspektiv på <em>en skola för alla</em>. Skolans styrdokument strävar mot en integrerad skola där alla elever skall kunna gå tillsammans, samtidigt som varje elev skall få utvecklas och lära efter sin egen förmåga. Detta kräver stora kunskaper hos lärarna som ska kunna bedriva en undervisning som passar alla elever. Det finns dock tecken som visar på brister i kompetensen hos lärare och även i lärarutbildningen. Denna konflikt visar sig även då alla skolor i den kommun som studien gjorts bedriver en segregerande verksamhet av elever i behov av särskilt stöd. Jag har genom kvalitativa intervjuer med speciallärare som undervisar i den lilla gruppen, rektorer och ordförande i barn- och ungdomsnämnden fått tolkningar av detta begrepp och deras synsätt då det gäller inkludering och segregering. Resultatet visar tydligt de svårigheter som ligger i tolkningen av dessa begrepp och dess olika konsekvenser i praktiken. Studien visar att lärare och rektorer ser detta problem utifrån ett individperspektiv och talar om eleverna och deras behov. Kommunpolitikern visar ett mera generellt och resurstänkande perspektiv. I denna studie finns tydliga tecken på denna klyfta som gör det svårt att förstå och genomföra visionen om en skola för alla.</p>

<p>I den här uppsatsen är utgångspunkten att belysa lärarens uppfattning av ett inkluderande arbete i en skola för alla. Detta hos lärare som har mer eller mindre erfarenhet från att arbeta med elever med annat modersmål än svenska. Tidigare forskning samt en mindre kvalitativ intervjustudie, med fyra lärare från två olika skolor i grundskolans tidigare år, är grunden för denna studie. Resultatet visar att begreppen är komplexa och att de lärare vi intervjuat har olika uppfattning om begreppen. Tidigare forskning samt vårt resultat visar att skolan ännu inte nått fram till en inkluderande skola, en skola för alla, men det att det finns en strävan att arbeta mot detta.</p>