I takt med att sociala medier har växt sig större har konsumenters shoppingbeteende förändrats. Inköp av produkter sker numera i allt större utsträckning på sociala medier. Den senaste plattformen TikTok har påskyndat förändringen av informationssökning med sitt korta videoformat som låter användare dela information om produkter samtidigt som de har roligt. Studiens syfte är att undersöka hur TikTok som plattform används vid informationssökning och hur konsumenterna påverkar varandra vid användandet av TikTok. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att samla in material för att besvara studiens syfte. Fem teman kring konsumenters upplevelse av TikTok har identifierats genom en tematisk analys. Teorierna electronic word-of-mouth (eWOM) och flow har använts för att analysera de fem temana. Resultatet visar att TikTok är en källa till inspiration som kan leda till konsumtion och nöje. På TikTok skapas en ny form av communities som är löst sammansatta till skillnad från communities som har varit slutna på andra sociala plattformar. Flow är en betydande del av den underhållande upplevelsen och engagemanget på TikTok men studien visar också att flow kan leda till negativa effekter. Studien har ett begränsat omfång på grund av urval av respondenter men kan användas som grund för vidare forskningen kring flow och communities på TikTok då den visar att detta påverkar konsumenters informationssökning. / As social media has grown in popularity, consumers’ shopping behaviour has changed. The purchase of products is now increasingly done on social media. The latest platform TikTok has accelerated the change in information seeking with its short video format that allows users to share information about products while having fun. The purpose of the study is to investigate how TikTok as a platform is used when searching for information and how consumers influence each other when using TikTok. Qualitative semi-structured interviews have been conducted to collect material to answer the study's purpose. Five themes surrounding consumers' experience of TikTok have been identified through a thematic analysis. The theories electronic word-of-mouth (eWOM) and flow have been used to analyse the five themes. The result shows that TikTok is a source of inspiration that can lead to consumption and enjoyment. TikTok has formed a new form of communities that are loosely composed, unlike closed communities on other social platforms. Flow is a significant part of the joyful experience and engagement on TikTok, but the study also shows that flow can lead to negative effects. The study has a limited scope due to the selection of respondents, but can be used as a basis for further research on flow and communities on TikTok as it shows that this affects consumers' information search. This study will be written in swedish.

Peer-to-peer sharing platforms appear as a valid option to stop excessive consumerism. The success of a peer-to-peer sharing platform at Kungliga Tekniska Högskolan university mostly depends on the capability to comprehend the potential users’ motives for engagement. To investigate the relative significance of consumer motives for and against this platform, a theoretical model based on a comprehensive set of potential consumer motives was developed. The model was validated by employing a survey of325 participants. Findings suggest ecological sustainability, sense of belonging, trust in other users, and familiarity as the four most important drivers and prerequisites of platform attitude and process risk concerns as the main barrier. Moreover, attitude shows the most significant effect on behavioral intention and is slightly influenced by reasons of age, gender, type of participant, and school to which the participant belongs. Services in general and study materials appear as the items with the highest number of potential consumers and suppliers; while the free system proves to be the preferred system. Based on the findings, recommendations for future research and implementation of the peer-to-peer platform are suggested. / Peer-to-peer-delningsplattformar visas som ett giltigt alternativ för att stoppa överdriven konsumtion. Framgången hos en peer-to-peer- delningsplattform vid Kungliga Tekniska Högskolan beror oftast på förmågan att förstå de potentiella användarnas motiv för engagemang. För att undersöka den relativa betydelsen av konsumentmotiv för och mot denna plattform, utvecklades en teoretisk modell baserad på en omfattande uppsättning potentiella konsumentmotiv. Modellen validerades genom att använda en undersökning av 325 deltagare. Resultat tyder på ekologisk hållbarhet, känsla av tillhörighet, förtroende för andra användare och förtrogenhet som de fyra viktigaste drivkrafterna och förutsättningarna för plattformshållning och processriskhänsyn som huvudbarriären. Vidare visar attityden den mest signifikanta effekten på beteendets avsikt och påverkas något av ålder, kön, typ av deltagare och skolan som deltagaren tillhör. Tjänster i allmänhet och läromedel förekommer som föremål med högsta möjliga potentiella konsumenter och leverantörer, medan det fria systemet visar sig vara det föredragna systemet. Baserat på resultaten, rekommenderas rekommendationer för framtida forskning och genomförande av peer-to-peer-plattformen.

Denna studie undersöker användarrecensioners påverkan på konsumenters beslutsprocess vid köp av produkter eller tjänster och faktorer som påverkar förtroendet för dessa recensioner. Studien visar att användarrecensioner har en betydande inverkan på konsumenters köpbeslut, med subjektiva normer och upplevd beteendekontroll som viktiga faktorer i beslutsprocessen. Det finns signifikanta skillnader i preferenser och beteende mellan olika åldersgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för konsumenters beteende och preferenser vid online-shopping och ger vägledning för framtida forskning inom detta område. Företag och e-handelsplattformar kan använda studiens insikter för att förbättra sina produkter, tjänster och marknadsföringsstrategier, genom att ta hänsyn till användarrecensioners betydelse och de faktorer som påverkar konsumenters förtroende för dessa recensioner. / This study examines the impact of user reviews on consumers decision-making process when purchasing products or services and factors that influence trust in these reviews. The study shows that user reviews have a significant influence on consumers purchasing decisions, with subjective norms and perceived behavioral control as important factors in the decision-making process. There are significant differences in preferences and behavior among different age groups. The study contributes to a better understanding of consumer behavior and preferences in online shopping and provides guidance for future research in this area. Companies and e-commerce platforms can use the insights from the study to improve their products, services, and marketing strategies by considering the importance of user reviews and the factors that influence consumers trust in these reviews.

The purpose of the paper is to create a deeper understanding of the effects a company’s CSR activities have on consumers' purchase decisions in the fast fashion industry. Additionally, how consumers' brand image changes when a company does not meet the criteria for CSR initiatives. We want to investigate if consumers prioritize and truly care about companies' sustainability work in the fast fashion industry. This considering clear statistics that the consumption of clothing increases even if companies do not meet the requirements within the various sustainability perspectives. The fast fashion industry is the second most polluting industry in the world. By examining the consumers’ perspective, we will potentially discover the components that make a consumer choose to shop from a fast fashion company, as well as finding what influences the consumer to refrain from supporting a company that does not fulfill its obligations within CSR. / Syftet med uppsatsen är att skapa en djupare förståelse för vilka effekter ett företags CSR-aktiviteter har på konsumenternas köpbeslut i fast fashionindustrin. Samt hur konsumenternas varumärkesimage förändras när ett företag inte uppfyller kriterierna för CSR-initiativ. Vi vill undersöka om konsumenterna prioriterar och bryr sig om företagens hållbarhetsarbete. Detta med tanke på tydlig statistik om att konsumtionen av kläder ökar även om företagen inte uppfyller kraven inom de olika hållbarhetsperspektiven. Fast fashion industrin är det näst mest förorenade industrin i världen. Genom att undersöka konsumentperspektivet kommer vi potentiellt att upptäcka vilka komponenter som gör att en konsument väljer att handla från fast fashionindustrin, samt hitta vad som påverkar konsumenten till att avstå från att stötta ett företag som inte uppfyller sina åtaganden inom CSR.

Nyligen har forskning inom marknadsföring fokuserat på konsumenternas köpbeteende och köpmönster, vilket har haft stor inverkan genom digitaliseringen i samhället och runt om i världen. Allt fler vetenskapliga studier forskar om konsumenternas personliga integritet och hur den kan påverkas av personliga erbjudanden från företag, till exempel genom marknadsföringsmetoden 'Retargeting'. Personliga erbjudanden, även kallade skräddarsydda erbjudanden, blir alltmer synliga i B2C för att "sticka ut" från klustret av personaliserade erbjudanden och öka företagens försäljning och vinst genom att sälja produkter och tjänster. Konsumenterna kan dock uppleva både en positiv och en negativ upplevd respons baserat på dessa personaliserade erbjudanden från företag. Fem (5) tydliga faktorer som kan kopplas till konsumenternas upplevda respons är; (1) reaktans, (2) irritation, (3) bojkott, (4) integritetsoro samt (5) attraktion, varav endast den senare uppfattas som positiv. Anledningen till dessa kan bero på tre (3) nyckelfaktorer som kan påverka effekten av anpassade erbjudanden på konsumenterna; graden av (1) förtroende, (2) graden av kontroll och (3) graden av transparens. Flera vetenskapliga studier inom detta område diskuterar både likheter och skillnader mellan effekterna och konsekvenserna som uppstår och hur de utmanar balansen mellan företag och konsumenter. Å ena sidan får konsumenter personifierade erbjudanden som företag antar att konsumenter upplever som attraktiva, å andra sidan samlar företag, lagrar och använder konsumenternas personliga data i en omfattande utsträckning eftersom ett mer digitalt samhälle ständigt kräver att konsumenter alltmer kopplar upp sig digitalt, till exempel via sociala medier och företagswebbplatser. Denna studie undersöker därför de tre nyckelfaktorerna separat men också interaktionen mellan dessa och hur de påverkar personliga erbjudanden från företag i förhållande till konsumenternas upplevda respons. Förtroende upplevdes som en avgörande faktor som kan förbättra relationen mellan företag och konsument, däremot ansågs den även som en skör tråd då ett minskat eller förlorat förtroende kan leda till negativa konsekvenser. Graden av kontroll ansågs som tillräcklig till en viss nivå, då det konstaterades att valmöjligheter för konsumenten att kunna kontrollera den personliga informationen om de vill var nödvändigt. Graden av transparens konstaterades som en väsentlig faktor för att skapa en ökad förståelse och insyn i företagens hantering av den personliga data som konsumenterna delar med sig av, vilket företagen samlar in, lagrar och använder i deras personaliserade erbjudanden för att matcha konsumenternas upplevda behov. / Research in marketing is heavily focused on consumers' buying behaviour and buying patterns, which has had a major impact through the advancement of digitalisation in society and around the world. More and more scientific studies are being conducted regarding consumers' personal integrity and how it can be affected by personalised offers from companies, for example through the marketing method 'Retargeting'. Personalised offers, also called tailored offers, are becoming increasingly visible in Business-to-Consumers (B2C) companies to "stand out" from everyday offerings and increase the companies' sales and profits by selling targeted products and services to individual users. There are five unique factors that can determine a consumers' perceived response: (1) reactance, (2) irritation, (3) boycott, (4) concern for integrity and (5) attraction, of which only the latter is perceived as positive. The reason for these is due to three key factors that will affect the effectiveness of personalised offers on consumers: (1) the degree of trust, (2) the degree of control and (3) the degree of transparency. Several scientific studies in this area discuss both similarities and differences between the effects and the consequences that arise and how they challenge the balance of purchasing between companies and consumers. On the one hand, companies provide consumers with personalised offers which can been perceived as attractive to the buyer, on the other hand, companies collect, store, and use consumers' personal data for company gains regardless of conduct of use. We live in an age where consumers are constantly connecting to the digital society and companies can collect and store the data from social media, and websites. This study therefore examines the three key factors: trust, control, and transparency. Additionally, the interaction between these and how they affect personalised offers from companies in relation to consumers' perceived response. Trust was perceived as a decisive factor that can improve the relationship between companies and consumers, however, trust was also considered as a fragile factor in case of reduced or lost trust which can lead to negative consequences. The degree of control was considered sufficient to a certain level, as it was found that the consumers’ choices regarding to be able to control their personal information were perceived as necessary. The degree of transparency was identified as an essential factor in creating a greater understanding and transparency in companies management of the personal data that consumers share, which companies collect, store and use in their personalised offerings to match consumers' perceived needs.

In a time where environmental issues have become an important topic on the political agenda, car companies have begun transitioning from fossil-fueled vehicles to battery-driven electric vehicles. In this transition, multiple Chinese electric car manufacturers have emerged on the European car market. The purpose with this study has been to investigate Norwegian consumers' perception of Chinese electric car manufacturers. Empirical data was gathered through a self-completion questionnaire that was sent out to Norwegian electric car-related forums and Facebook groups. The results showed that Norwegians had a positive attitude towards electric cars and large intentions of purchasing one. This did not correlate with their attitude and intention of purchasing a Chinese electric car. A contributor to the Norwegians’ negative effect on Chinese electric cars consisted of the individuals’ political views of China. Lastly, it was seen that social norms and perceived behavioral control cannot be considered predictors of the intention. / I en tid där miljöfrågor har blivit ett viktigt ämne på den politiska agendan har bilföretagen påbörjat en övergång från fossildrivna fordon till batteridrivna elfordon. I denna övergång har flera kinesiska elbilstillverkare dykt upp på den europeiska bilmarknaden. Syftet med denna studie har varit att undersöka norska konsumenters uppfattning om kinesiska elbilstillverkare. Empirisk data samlades in genom ett självfyllande frågeformulär som skickades ut till norska elbilsrelaterade forum och Facebook-grupper. Resultaten visade att norrmän hade en positiv inställning mot elbilar och hade stora avsikter att köpa en. Det här korrelerade inte med deras inställning och avsikt om att köpa en kinesisk elbil. En stor bidragande faktor till norrmännens negativa effekt på kinesiska elbilar var individernas politiska syn på Kina. Slutligen uppmärksammades det att sociala normer och upplevd beteendekontroll inte kan betraktas som prediktorer för deras avsikt.

The environmental issue is more relevant and important than ever. As society’s awareness of environmental issues has gained, consumers’ and companies’ concerns aiming for a positive environmental impact have increased to save our planet. Eco-labels are common in grocery stores, where the labels guide consumers to choose an environmentally friendly alternative. However, consumers’ actions do not seem to correspond to their attitudes and intentions regarding environmental issues related to food products. This study investigates consumers’ attitudes towards eco-labels between Generation X (1965-1980) and Generation Z (1995-2002). Furthermore, this study aims to present, analyze, and compare somewhat differences and similarities in their attitudes, buying intentions, and purchase decisions. The theoretical framework is based on the theory of planned behavior by Azjen (1991) and the analytical framework, motivational and behavior, by Moisander (2007). In addition, the theoretical framework is complemented by concepts and theories within attitudes, eco-labels, and the attitude-behavior gap. The thesis is based on a qualitative research method with semi-structured interviews. The thematic analysis emerged five themes: environmental knowledge, motivation, buying intention, consumers’ behavior, and consumers’ understanding of eco-labels.  The paper concludes that the attitude-behavior gap occurs in Generation X and Generation Z. However, the study results show that there is no clear attitude-behavior gap among the respondents in Generation X in comparison with Generation Z. Generation X is environmentally conscious, and their intentions and consumption behavior are carefully considered. Eco-labels are given priority compared to Generation Z, which is also environmentally aware but does not prioritize eco-labels in their consumption behavior.

Skiftet från en bensindriven bil till en elbil är ett ämne som drastiskt accelererat under de senaste fem åren med motivation av miljömässiga fördelar. Detta skifte börjar inte bromsa in, utan snarare att fler konsumenter väljer en elbil framför en bil med en förbränningsmotor. I takt med att bilen blir mer avancerad, blir även tekniken inuti bilen mer komplicerad för konsumenter att använda. Syftet med denna studie är att jämföra köpintentioner av en Elbil mellan Tyskland och Storbritannien, med specifik hänsyn till Technology acceptance model (TAM). Studien är genomförd som en kvantitativ undersökning med Polestar som samarbetspartner. För Tyskland respektive Storbritannien är respondenterna 54 respektive 56 styck. Analysering av resultat har gjorts genom en deskriptiv analys samt en korrelationsanalys, för att hitta mönster i de datamaterial som insamlats. Resultatet påvisar att det finns såväl likheter som skillnader i köpintentionerna för såväl Tyskland som Storbritannien. Exempelvis påvisar resultatet att TAM har en likvärdig inverkan på köpintentionerna hos de båda länderna, samtidigt som exempelvis miljö har en större inverkan hos konsumenter i Storbritannien än i Tyskland. / The shift from a petrol-powered car to an electric car is a topic that has accelerated dramatically over the past five years with the intention of environmental benefits. This shift is not starting to slow down, rather more consumers are choosing electric vehicles over cars with internal combustion engines. As the car becomes more advanced, the technology in the car also becomes more complicated for consumers to use. The purpose of this study is to compare the purchase intentions of electric cars in Germany and the United Kingdom, with specific regard to the Technology acceptance model (TAM). The study was conducted as a quantitative study partnered with Polestar. For Germany and the United Kingdom, the respondents are 54 and 56 respectively. Analysis of results has been done through descriptive analysis and correlation analysis, to find patterns in the data material collected. The results show that there are similarities and differences in the purchase intentions for both Germany and the United Kingdom. For example, the results show that TAM has an equal impact on the purchasing intentions of the two countries, while for example, the environment has a greater impact on consumers in the UK than in Germany.

The purpose of this thesis is to investigate how green marketing can bridge the gap between young consumers' attitudes towards green fashion and their actual purchase intentions. In order to identify and gain an understanding of the factors that influence the effect of green marketing, a multi-research method is used (a combination of qualitative and quantitative methods). The qualitative data is collected through focus groups and is analyzed using thematic analysis. The findings from the focus groups are summarized as three themes: green identity, environmental knowledge, and consumer cynicism. The quantitative data is collected through a questionnaire that is based on the three identified themes. The quantitative data has two main functions, a descriptive one, as it examines a larger sample, and the ability to study the correlation between the identified factors and the affected purchase intention.  The result presents that the green gap between young consumers' attitudes toward green fashion and their purchase intentions is affected by fashion companies' green marketing on social media. The results of the combined statistical and thematic analysis show a significant negative correlation between two of the identified themes (environmental knowledge and consumer cynicism) and the variable affected purchase intention. The third identified theme, green identity, indicates a positive significant correlation with affected purchase intention, although the correlation is weak. / Det finns en vilja hos många konsumenter att konsumera hållbart men den hållbara attityden återspeglas inte alltid i konsumentens köpintentioner eller köpbeteenden. Detta fenomen kallas för attitude-behavior gap och omtalas ibland på svenska som det gröna gapet. I denna uppsats undersöks hur svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier påverkar det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner. För att identifiera och studera vilka faktorer som påverkar effekten av grön marknadsföring används en flermetodsforsknings, en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod. Den kvalitativa datainsamlingen utgörs av fokusgrupper och den kvantitativa av en enkätundersökning. Genom en tematisk analys av fokusgruppernas data identifierades mönster bland de unga konsumenternas tankar och upplevelser, som sammanställts under tre teman: grön identitet, miljömedvetenhet och konsumentcynism. Med utgångspunkt i dessa teman, studiens syfte och uppsatsens teoretiska referensram utvecklades en analysmodell, baserad på delar av Ajzens (1991) modell theory of planned behavior. Utifrån analysmodellens teman utformades enkäten. Data från enkätundersökningen har bidragit med deskriptiv data från ett större stickprov från populationen men har även gjort det möjligt att statistiskt analysera korrelationen mellan variablerna relaterade till analysmodellens teman.  Resultatet visar att det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner påverkas av svenska modeföretags gröna marknadsföring på sociala medier. Det föreligger signifikanta negativa samband mellan två av analysmodellens teman, miljömedvetenhet och konsumentcynism, som testats mot variabeln påverkad köpintention. Resultatet från fokusgrupperna och enkätundersökningen har visat att en medelhög nivå av miljömedvetenhet har en positiv påverkan på det gröna gapet. En hög nivå av miljömedvetenhet resulterar istället i att konsumenter blir mer skeptiska gentemot företags gröna budskap och har därmed en negativ påverkan på det gröna gapet. Konsumentcynism har i båda undersökningarna visats ha en stark negativ påverkan på det gröna gapet. Bland konsumenter som upplever att grön marknadsföring skapar köpintentioner finns ingen utbredd konsumentcynism vilket kunde identifieras bland en övervägande majoritet av konsumenterna som upplever att grön marknadsföring inte påverkar deras köpintentioner. Det föreligger ett signifikant positivt samband mellan temat grön identitet och variabeln påverkad köpintention. Emellertid är korrelationen svag och inga betydande skillnader kunde identifieras i den sammanställda empiriska data. Grön identitet har således ingen påverkan på det gröna gapet mellan unga konsumenters attityder till grönt mode och deras faktiska köpintentioner.

Sammanfattning Titel: Konsumenters Respons på Etiska Skandaler: En Undersökning av Varumärkesbild och Köpavsikt. Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Busara Surapee och William von Sicard Handledare: Katarina Arbin Datum: 2024 – januari Syfte: Syftet med denna studie är att belysa etiska skandalers påverkan på konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Metod: I detta arbete har vi tillämpat en deduktiv metod och genomfört en kvantitativ undersökning. Informationen för studien har samlats in genom enkäter distribuerade via olika sociala plattformar. Sammanlagt inkom 102 enkätsvar, vilka kodades och analyserades med stöd av statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: I studiens resultat framkommer att allvarlighetsgraden inte hade någon signifikant påverkan vare sig på varumärkesbild eller köpavsikt. Däremot visade studien att varumärkesbild har en påtaglig effekt på köpavsikten. Detta ger insikter om betydelsen av varumärkesbild och dess koppling till konsumentens köpbeslut. Examensarbetets bidrag: Den teoretiska bidraget av studien ligger i att fördjupa förståelsen för hur etiska skandaler påverkar konsumenternas köpavsikt och varumärkesuppfattningar. Resultaten visar att endast varumärkesbilden påverkar köpavsikten, vilket kontrasterar med andra studier. På praktisk nivå ger studien insikter för varumärken om sambandet mellan varumärkesbild och konsumentens köpavsikt efter en etisk skandal. Företag kan dra nytta av att fokusera på att förbättra varumärkesbilden för att minimera påverkan på köpavsikten, oavsett allvarlighetsgrad på etiska skandaler. Förslag till fortsatt forskning: För vidare forskning föreslås att inkludera fler företag inom klädbranschen för en bredare förståelse av variablernas effekt. En jämförelse över olika branscher och kulturer skulle ge insikter om variablernas allmängiltighet. Dessutom kan framtida studier överväga att utvidga studiens modell med andra variabler för att utforska potentiella förändringar i resultaten. Nyckelord: Etiska skandaler, Konsumentbeteende, Varumärkesbild, Köpavsikt, Allvarlighetsgrad på skandalen. / Abstract Title: Consumer Response to Ethical Scandals: An Examination of Brand Image and Purchase Intention. Level: Bachelor's degree thesis in business administration Author: Busara Surapee and William von Sicard Supervisor: Katarina Arbin Date: 2024 – january Aim: The purpose of this study is to highlight the impact of ethical scandals on consumers' purchase intention and brand perceptions. Method: In this work, we have applied a deductive method and carried out a quantitative investigation. The information for the study has been collected through surveys distributed via various social platforms. A total of 102 survey responses were received, which were coded and analyzed with the support of the statistical program SPSS. Results and conclusions: In the results of the study, it appears that the degree of severity had no significant impact on either brand image or purchase intention. However, the study showed that brand image has a tangible effect on purchase intention. This provides insights into the importance of brand image and its connection to consumer purchase decisions. Contribution of the thesis: The theoretical contribution of the study lies in deepening the understanding of how ethical scandals affect consumers' purchase intention and brand perceptions. The results show that only brand image affects purchase intention, which contrasts with other studies. On a practical level, the study provides insights for brands on the relationship between brand image and consumer purchase intention following an ethical scandal. Companies can benefit from focusing on improving brand image to minimize the impact on purchase intent, regardless of the severity of ethical scandals. Suggestions for future research: For further research, it is suggested to include more companies in the clothing industry for a broader understanding of the effect of the variables. A comparison across different industries and cultures would provide insights into the general validity of the variables. Additionally, future studies may consider expanding the study's model with other variables to explore potential changes in the results. Key words: Ethical scandals, Consumer behavior, Brand image, Purchase intention, Severity of the scandal.