I dagsläget finns det inga infrastrukturer för separat insamling av textilavfall i Sverige, textilier slutar således upp i det kommunala avfallet. Ett producentansvar kommer träda i kraft den 1 januari 2022 vars syfte är att textilier ska samlas in separat för återanvändning eller återvinning. Insamlingen kommer att vara begränsat till textilier i form av kläder, hemtextil, inredningstextil, väskor och accessoarer. För närvarande beaktas inte textila återanvändningsbara mensskydd i befattningen. Trots att det finns flera textila alternativ på marknaden idag, vilket kan skapa en relevans för att utveckla ett system dedikerat till insamling för återanvändningsbara textilt mensskydd. Studien undersöker kvinnors syn på ett framtida insamlingssystem för textila återanvändningsbara mensskydd, deras möjliga deltagande samt hur de resonerar kring sina val av mensskydd. Studien är empirisk och har använt sig av kvalitativ forskning med enskilda semistrukturerade intervjuer för datainsamling. Syftet med intervjuerna var att fastställa konsumenters relation till mensskydd, återanvändningsbara mensskydd och ett insamlingssystem. En tematisk analys användes för att söka kopplingar och mönster i den insamlade empirin. Det finns en stark bild av menstruation som något ohygieniskt och mycket privat vilket har hämmat diskussioner om ämnet. Utan en aktiv debatt om de engångsmensskydd som används idag och dess miljöpåverkan kan inte behovet av mer hållbara alternativ motiveras. Det finns således mindre anledning för konsumenter av engångsmensskydd att skifta till en ny produkt som inte är lika etablerad på marknaden. Möjligheten till insamling av återanvändningsbara textila mensskydd i återvinningssyfte sågs dock som något positivt, då det skulle öka viljan hos respondenterna att använda den typen av produkter. / Today there is no infrastructures dedicated to collecting textile waste in Sweden, thus textiles tend to end up in the municipal waste. A producer responsibility will be instated on the 1st of January 2022, its purpose is to collect textiles separately from other waste to enable reuse and recycling. It will be limited to collecting apparel, household textiles, decorative textiles, bags and accessories. Today reusable textile menstrual products are not mentioned in correlation to the producer responsibility even though there are several products available on the market. This makes the development of a system dedicated to collecting reusable textile menstrual products a relevant cause. This paper examines women’s views on a future collecting system for reusable textile menstrual products, their roles within the system and how they view their choice of menstrual products. The paper is empirical and has been conducted through qualitative research and semi-structured interviews for collection of data. The purpose of the interviews was to determine the relationship between consumers, reusable textile menstrual products and a system for collection. A thematic analysis was used to search for patterns and connections within the collected empirical data. Menstruation is often viewed as something unhygienic and private which has caused discussion of the subject to stagnate. Without an active debate surrounding the environmental effects caused by disposable menstrual products, the need for more sustainable alternatives can ́t be motivated. Thus there is less reason for consumers to make a shift towards reusable textile menstrual products that hasn’t been as established on the market. Although the possibility to recycle reusable textile menstrual products was viewed as something positive by the participants in this study, sins this would increase their will to use this type of product.

Introduktion: Utbrottet av Covid-19 pandemin har lett till förändrade vanor och beteenden. Det framhålls att konsumenter blir alltmer miljömedvetna samtidigt som hushållen är den sektor där mest matsvinn uppstår. Författarna har via redan existerande forskning funnit att uppkomsten av matsvinn har förändrats i hushållen som påföljd av Covid-19 pandemin i andra länder. Forskning på huruvida det har påverkat uppkomsten av matsvinn i Sverige existerar inte i dagsläget.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en disruptiv händelse som en global pandemi påverkar den upplevda förändringen i uppkomsten matsvinn hos svenska konsumenter. Vidare syftar studien till att identifiera och analysera konsumenters förändring i inköp av livsmedel till följd av Covid-19 pandemin. Studien ämnar att undersöka konsumenters miljömedvetenhet och om det finns några attityd-beteendegap för matsvinn och hållbara livsmedel.  Metod: Denna fallstudie av induktiv karaktär har en kvalitativ forskningsdesign. Den empiriska datainsamlingen består av 13 stycken semistrukturerade intervjuer med svenska konsumenter.  Slutsats: Studiens datainsamling visar att det föreligger förändringar i konsumenters inköp av livsmedel innan och under covid-19 pandemin. Faktorer till uppkomsten av matsvinn har visat liten skillnad innan och under Covid-19 pandemin. Fortsättningsvis visar resultatet att konsumenter inte agerar i enlighet med sina attityder om hållbara livsmedel. Samtliga konsumenter anser att matsvinn är ett miljöproblem men det finns diskrepanser mellan deras attityder och beteenden. / Introduction: Food waste is a complex problem which affects the environment, the economy and social factors. The outbreak of the Covid-19 virus has led to dramatic changes in habits and behaviours. It is accentuated that consumers are more and more environmentally aware but at the same time the consumer household is the sector where most of all food waste emerges. The following study has, through already existing research conducted in other countries, found that the occurrence of food waste has been altered. Research about the changes in food waste emergence caused by the Corona pandemic in Sweden does not exist by the time of this investigation.  Purpose: The purpose of this study is to investigate how a disruptive event such as a global pandemic affects the perceived alteration of food waste emergence produced by Swedish consumers. Furthermore, this study aims to identify and analyze the altered buying process of daily goods caused by the Corona pandemic. The paper also intends to study the environmental awareness of the consumers and if there exists any attitude behaviour gaps in food waste and sustainable food products.  Method: This case-study is of an inductive character and has a quantitative research nature. The empirical data collection consists of thirteen semi-structured interviews with Swedish consumers.  Conclusion: From the data collection of the study, it is found that there exist changes in the consumers’ food buying behaviours before and during the pandemic. Causes for the perceived emergence of food waste have shown small changes before and during Covid-19. Further, the result shows the consumers do not behave in accordance with their attitudes towards sustainable products. Every consumer considers food waste to be an environmental problem however there exists discrepancies between their attitudes and behaviours.

E-handels snabba utveckling det senaste årtiondet har öppnat upp nya möjligheter för både företag och konsumenter och det har gjort att betalsätten förändrats. I takt med den tekniska utveckling som skett har även konsumenters intentioner och uppfattningar förändrats och faktorer som användbarhet, användarvänlighet, tillit och risk är starkt kopplat till köpbeteende online. De två vanligaste betalsätten för svenska e-handels konsumenter idag är bankkort/kreditkort och faktura. Studiens syfte var att undersöka svenska konsumenters intention och uppfattning av betalningssätten kort och faktura samt situationer med fler betalningsalternativ vid handel online. Till vår hjälp har den teknologiska acceptansmodellen (TAM) används tillsammans Pavlous (2003) e-handels modell för att se om faktorerna de fann också påverkade svenska konsumenter. En enkät togs fram med fokus på tre delar, 1) bankkort/kreditkort, 2) faktura och 3) flera betalsätt. Den insamlade data analyserades med hjälp av SPSS och resultatet visade att faktorn som hade störst påverkan var användbarhet. För betalsätten bankkort/kreditkort och när flera alternativ listades visade analysen att faktorn risk inte påverkade intentionen till att använda betalsätten. Faktura var det betalsätt som upplevdes som minst riskfyllt bland respondenterna. Resultatet visade också att trots bankkort/kreditkort har en högre risk, är de flesta benägna att använda det betalsättet vid nästa köp kontra faktura, som hade en lägre risk vilket kan förklaras att bankkort/kreditkort är det betalsätt i Sverige som används mest. / The rapid development of E-commerce over the past decade has opened up new opportunities for both businesses and consumers, and this has changed the payment methods. In line with the technological development that has taken place, consumers' intentions and perceptions have also changed and factors such as usability, ease of use, trust and risk are strongly linked to online purchasing behavior. The two most common payment methods for Swedish e-commerce consumers today are bank cards / credit cards and invoices. The purpose of this study was to examine the intention and perception of payment methods, cards and invoice of Swedish consumers, as well as situations with more payment options when shopping online. To our aid, the Technological Acceptance Model (TAM) has been used together with Pavlous (2003) e-commerce model to see if the factors they found also affected Swedish consumers. A questionnaire was developed focusing on three parts, 1) bank card / credit card, 2) invoice and 3) several payment methods. The data collected were analyzed using SPSS and the results showed that the factor that had the greatest impact was usability. For the payment methods bank card / credit card and when several options were listed, the analysis showed that the risk factor did not affect the intention to use the payment methods. Invoice was the payment method that was perceived as least risky among the respondents. The result also showed that although bank cards / credit cards have a higher risk, most people are inclined to use the payment method in the next purchase, as opposed to invoice, which had a lower risk which can be explained by bank card / credit card being the most used payment method in Sweden.

Dagens textilindustri står inför ett problem där det produceras för mycket kläder i relation tillefterfrågan. Den höga konkurrensen i branschen förutsätter att företagen använder sig av kampanjer och realisationer för att få varorna sålda. Trots detta rapporterar flertalet företag att de inte lyckats sälja slut reavarorna vilket har lett till minskade marginaler. Den här studien kommer att undersöka hur skyltning i butik påverkar konsumenternas uppmärksamhet vidshopping på rea. De två aspekterna undersökningen kommer utgå från är färgens och budskapets inverkan på uppmärksamheten. Tidigare forskning påvisar att skyltning är ett effektivt sätt att locka kunder till butiker. Vid utformningen av skyltningen bör företagen ta hänsyn till kundsegmentet eftersom konsumenter tenderar att respondera olika beroende på vilket sätt ett budskap är utformat. Studien baseras på ett kontrollerat experiment med ett tekniskt verktyg, eyetracking. Experimentet utfördes i en klädbutik eftersom en naturlig shoppingupplevelse eftersträvades. En kompletterande enkät användes för att samla in den information eyetracking-glasögonen inte kunde generera. Resultatet av studien visar att konsumenter tittar på skyltningen vidshopping på rea. Gällande budskapet på skylten framgår det att procentavdrag är mest attraktivt då dessa skyltar givits mest uppmärksamhet. Studien visar även att en grå skyltfångar konsumenternas uppmärksamhet i större utsträckning än en röd. / Today’s textile industry faces a problem as it produces too much clothing in relation to the demand. The high level of competition in the industry require the companies to apply different campaigns and sales to successfully sell off the products. Despite this, several companies report that they have failed to sell off their discounted products which has resulted in reduced margins. This study will examine in-store signage and its impact on consumers’ attention when shopping reduced price products. The two aspects the study will proceed from are the effect of the colour and the message on consumers’ attention. Previous studies demonstrate that signage is an effective approach of attracting customers to stores. When it comes to the framing of signs, companies should consider customer segment since customers tend to respond differently depending on how a message is framed. The study is based on a controlled experiment with a technical tool, eye tracking. The experiment was conducted in a clothing store for the purpose of pursuing a real-world environment and experience. A complementary questionnaire was used to collect information that the eye tracking-glasses were unable to generate. The results of the study states that customers pay attention to signage when shopping discounted products. Regarding the choice of message framing, it appears that percentage promotions are most attractive due to the attention payed to these signs. The study also shows that the grey sign captured consumer attention to a greater extent than the red one. The study is a bachelor thesis written in Swedish.

The aim of this study is to discuss Swedish professional football clubs approach towards consumer attraction as a marketing term, by analysing the unique factors of sport consumer behaviour. The theoretical framework discusses the difference between traditional consumer and the sport costumer, as well as the marketing mix and relationship marketing for the sport organisations purpose. Based on the theoretical considerations, four semi-structural interviews were conducted with marketers and communicators from different Swedish professional football clubs. The thematic analysis of the empirical material was based on eight factors characterize the sport consumer attraction, two of which are considered as a study’s novelty into the theoretical contribution as they have not been previously addressed in research field. / Följande studie avser att undersöka svenska elitfotbollsklubbars tillvägagångsätt inom konsumentattraktion. Utifrån detta skapas en förståelse för idrottskonsumenten och dess unika faktorer. Syftet med studien är att skapa en diskussion samt öka kunskapen för hur svenska elitfotbollsklubbar arbetar med sin konsumentattraktion. Idrottskonsumenten är en vital del för organisationernas ekonomi därav uppkomsten av studien. Då studien fokuserar på konsumentattraktion inriktar arbetet sig på marknadsföring. I teoriavsnittet framgår skillnader mellan idrottkonsumenten och konsumenten inom detaljhandel. Vidare tas marknadsföringsmixen och relationsmarknadsföring kopplat till idrott upp. Genom teorin har en intervjuguide strukturerats som har används vid insamlingen av data. Totalt intervjuades fyra respondenter där alla besitter en roll inom marknadsföring för en svensk elitfotbollsklubb. Med hjälp av en analys av det empiriska materialet skapas en förståelse för hur svenska elitfotbollsklubbar förhåller sig till konsumentattraktion och idrottskonsumentens unika faktorer. Vid analysen uppstår det åtta faktorer som behandlar organisationernas konsumentattraktion, sex av dessa stämmer överens med den teori vi presenterar i studien och två kan ses som studiens teoretiska bidrag då det är faktorer som inte har behandlats tidigare. Det vi slutligen anser som huvudsakliga delar i svenska elitfotbollsklubbars konsumentattraktion är att de förhåller sig till idrottskonsumentens unika faktorer. Relationsmarknadsföring är även det som kan anses vara av högsta betydelse.

Denna uppsats handlar om hur sociala medier påverkar svenska konsumenters köpbeslut. Nya tjänster inom sociala medier såsom Facebook, Snapchat och Instagram har fått en ökad popularitet blandmänniskor. En intensiv teknikutveckling har bidragit till att konsumenter genomför sina inköp på en mängd olika sätt. Uppsatsens syfte var att undersöka hur sociala medier påverkar konsumenternas köpbeslut i relation till hur konsumenter använder sig av sociala medier vid inköp av konfektionsvaror. Den metodansats som valts att användas är en kvantitativ metod bestående av en enkätundersökning. Ett urval gjordes där enbart kvinnor i åldrarna 20-50 studerats. Slutligen redovisas resultatet av undersökningen. Resultatet har kodats via SPSS för att förtydliga sambanden mellan variablerna. Teorikapitlet strävar efter att ge en bild av den generella påverkan som kan uppstå hos konsumenternas köpresa. Till följd presenteras den huvudsakliga teorin, Instagram , köpprocessen online och e-WOM, som ligger till grund för undersökningen. Slutgiltligen redovisas studiens undersökningsmodell och hur de olika teoretiska delarna hör ihop. Två hypoteser har även tagits fram för att testas om ett samband finns mellan dem. Resultatet av undersökningen visar att det tillkommer fler alternativ för inköp av konfektionsvaror online, där konsumenter värderar tillgänglighet, pris, bekvämlighet och informationssökning vid genomförandet av köpet. Respondenterna i undersökningen visar att dessa funktioner påverkar deras köpbeslut och att det är behov som är den viktigaste delen av köpprocessen på Instagram. Dessutom indikerar studiens resultat att konsumenters tendens till impulsköp har utvecklats med hjälp av sociala medier, såsom Instagram. En slutsats dras, som visar att konsumenters aktivt deltagande för underhållning på Instagram leder till att de exponeras för reklam och rabatter som ökar deras köplust och eventuella köpbeslut. / This essay is about how social media affects Swedish consumers purchasing decisions. New social media services such as Facebook, Snapchat and Instagram have gained a growing popularity among people. Intensive technology development has helped consumers to make their purchases in a variety of ways. The purpose of this thesis was to investigate how social media affects consumers purchasing decisions in relation to how consumers use social media when purchasing clothing products. The method approach chosen to be used is a quantitative method consisting of a survey. A selection was made where only women in the ages 20-50 have been studied. Finally, the results of the survey are reported. The result has been coded thru SPSS to clarify the relationships between the variables. The theory chapter seeks to provide a picture of the general impact that can occur in the consumers buying journey. As a result, the main theory, Instagram, the online buying process and e-WOM, which form the basis of the survey, are presented. Finally, the study's research model and how the different theoretical parts are connected are presented. Two hypotheses have also been developed to test whether a relationship exists between them. The results of the survey show that there are more options for purchasing ready-to-wear clothing online, where the consumers value availability, prices, convenience and information research when making the purchase. The respondents in the survey show that these features influence their purchasing decisions and that needs are the most important part of the buying process on Instagram. In addition, the study’s findings indicate that consumers' tendency toward impulse purchases has evolved using social media, such as Instagram. A conclusion is drawn, which shows that consumers active participation for entertainment on Instagram leads to them being exposed to advertisements and discounts that increase their buying desire and possible purchasing decisions.

Introduction – Shopping groceries online has had an explosive growth in relation with Covid-19 pandemic, where consumers have been restricted and has had to re-prioritize how and where they shop, which has forced new habits and consumer behaviors. Grocery stores are constantly trying to influence consumers’ buying behaviors through a number of different promotional tools to get a response from consumers. Purpose – The purpose of our study is to examine how the adoption process is affected when consumers start shopping groceries online and gain a deeper understanding of how consumer behavior has changed. Theoretical frame of references – The theoretical frame of reference is based on previous research on food trade via the internet and factors that influence consumer behavior. The areas that we have identified as important for analyzing our empirical data with theories are: The adoption process, perceived customer values, online promotion and impulse buying behavior. Methodology – Based on the purpose of the study, we have chosen to do a qualitative study with a deductive approach. The collected material consisted 6 personal interviews where we chose a semi-structured interview method. The collected material has been transcribed and analyzed based on the thematic analysis method. Results – The results of the study showed that there are several factors that affect the respondents’ consumer behavior. However, our results show the importance of situational factors in understanding why consumers start and interrupt their online grocery shopping. Furthermore, our results indicate that online grocery shopping has attracted a wider range of consumers in relation with Covid-19 pandemic, thus affecting consumers by various factors depending on the type of buying behavior consumers have. Contribution – The study contributes both practically and theoretically where we have developed a new model that grocery stores can use to strength the motivation and influence consumers’ buying behavior through a dynamic marketing strategy. / Inledning - Att handla livsmedel via nätet har haft en explosionsartad tillväxt i samband med Covid-19 pandemin där konsumenter har blivit begränsade och har fått omprioriterat hur och var de handlar, vilket har tvingat fram nya vanor och konsumentbeteenden. Livsmedelsbutiker försöker ständigt påverka konsumenternas köpbeteenden genom ett antal olika promotionverktyg för att få en respons från konsumenterna. Syfte - Syftet med denna studie är att förklara hur adoptionsprocessen påverkas när konsumenter börjar handla livsmedel via nätet och få en djupare förståelse för hur konsumentbeteendet förändrats. Teoretisk referensram - Den teoretiska referensramen är uppbyggd på tidigare forskning om handel av livsmedel via nätet och faktorer som påverkar konsumentbeteendet. De områden som vi har identifierat som viktiga för att analysera vår empiri med teorier är: Adoptionsprocessen, upplevda kundvärden, online promotion och impulsköpbeteendet. Metod - Utifrån studiens syfte har vi valt att göra en kvalitativ studie med en deduktiv ansats. Det insamlade materialet bestod av 6 personliga intervjuer där vi valde en semistrukturerad intervjumetod. Det insamlade materialet har transkriberats och analyserats utifrån den tematiska analysmetoden. Resultat - I studiens resultat framkom att det finns flera faktorer som påverkar respondenternas konsumentbeteende. Dels visar vårt resultat situationsfaktorernas betydelse för att förstå varför konsumenter börjar och avbryter sin handel av livsmedel via nätet. Vidare tyder vårt resultat på att handel av livsmedel via nätet har tilldragit sig ett bredare spektrum av konsumenter i samband med Covid-19 pandemin, således påverkas konsumenterna av olika faktorer beroende på vilken typ av köpbeteende konsumenterna har. Bidrag - Studien bidrar både praktiskt och teoretiskt där vi har tagit fram en ny modell som livsmedelsbutiker kan använda för att stärka motivationen och påverka konsumenternas köpbeteende genom en mer dynamisk marknadsföringsstrategi.

Den ökade digitalisering har lett till att e-handeln ökat rejält vilket har resulterat i att köp i fysiska butiker minskat. Idag är inköpen inte begränsade till fysiska butiker, utan konsumenter kan enkelt handla via sina datorer, surfplattor eller mobiltelefoner. När Covid-19 pandemin slog till så ökade e-handeln ännu mer, och flera bedömningar har varit att e-handeln kommer att fortsätta växa efter att restriktionerna från pandemin är över.  Idag är kläder den näst mest köpta produkten via e-handel utav svenska konsumenter. Syftet med studien har varit att jämföra två olika åldersgruppers konsumentattityder gentemot köp av kläder via e-handel respektive i fysiska butiker till följd av Covid-19 pandemin.Undersökningen skedde via kvantitativ metod i form av enkätundersökningar som riktades till de två olika åldersgrupperna. Respondenterna ur den yngre åldersgruppen var individer som tillhörde generation z. Respondenterna ur den äldre åldersgruppen var individer som tillhörde generation y. Vi valde att fokusera på tre möjliga barriärer som vi fördjupade oss i, nämligen tillgång till information, trygghet, samt lojalitet. Vår studie visar att den yngre generationen är mer benägen att handla kläder via e-handel till skillnad från den äldre generationen till följd av pandemin. Vidare visar vårt resultat att det råder skillnader mellan de olika åldersgruppernas syn på tillgång till information, trygghet samt lojalitet.  Slutligen ämnar studien bidra till en djupare förståelse av de förändrade konsumentbeteendena till följd av Covid-19 pandemin. / The increased digitalization has led to a significant increase in e-commerce, which has resulted in a decrease in purchases in physical stores. Today, purchases are not limited to physical stores, but consumers can easily shop via their computers, tablets, or mobile phones. When the Covid-19 pandemic struck, e-commerce increased even more, and several assessments have been that e-commerce will continue to grow after the restrictions from the pandemic are over. Today, clothing is the second most purchased product via e-commerce by Swedish consumers. The purpose of the study has been to compare the consumer attitudes of two different age groups towards buying clothes via e-commerce and in physical stores as a result of the Covid-19 pandemic. The survey was conducted via a quantitative method in the form of questionnaire surveys aimed at the two different age groups. The respondents from the younger age group were individuals who belonged to generation z. The respondents from the older age group were individuals who belonged to generation y. We chose to focus on three possible barriers that we delved into, namely access to information, safety, and loyalty. Our study shows that the younger generation is more likely to buy clothes via e-commerce unlike the older generation due to the pandemic. Furthermore, our results show that there are differences between the different age groups' views on access to information, safety and loyalty. Finally, this study aims to contribute to a deeper understanding of the changing consumer behaviors resulting from the Covid-19 pandemic.

Bakgrund: Marknadsföring har varit en del av samhället sedan den industriella revolutionen (Barregren, 2014). Genom åren har den förändrats och anpassat sig efter samhällets förväntningar, vilket har gjort att på senare tid har företagens marknadskommunikation övergått till att fokusera på klimatavtrycket och det sociala ansvaret som företagen har samtidigt som konsumtionen ökar i samhället. Svenska konsumenter köper och slänger mer kläder än vad som kan antas går att förbruka. En anledning till detta kan vara fast fashion där priserna är låga nog att konsumenterna kan lockas att handla mer eftersom priserna är låga. Detta även trots konsumenterna ofta anser eller vill ha en miljövänlig attityd köper de kläder som inte matchar konsumenternas värderingar om hållbarhet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka kvinnliga konsumenter i åldrarna 20-30 och deras uppfattning av hur hållbar marknadskommunikation påverkar dem när de skall köpa kläder. Teoretisk referensram: Den teori som ligger till grund för arbetet är attityder, Corporate social responsibility och den gröna marknadsmixen. Dessa tre delar symboliserar både konsumenter, företag och produkten. Metod: För att samla in data har en kvalitativ metod använts i form av semistrukturerade intervjuer där 14 kvinnliga respondenter deltog. Slutsatser: Resultatet i studien visade att konsumenten påverkas av hållbar marknadskommunikation genom att de legitimerar konsumentens köp av mindre hållbara kläder av företag som marknadsför sig som hållbara. I studien hade alla respondenter i undersökningen en positiv uppfattning av mer hållbara kläder däremot var det inget som de handlade själva. Sambandet mellan företagets Corporate social responsibility och köp intentionen spelade ej stor roll. Att plaggen skulle vara hållbara ses mer som en trevlig överraskning än något som konsumenten prioriterar. / Bakground: Marketing has been a part of the society since the industrial revolution (Barregren, 2014). Through the years the marketing has adapted after the expectations of the society, and in later years the marketing communication has focused on company's social responsibility and the impact the consumption has on the climate. At the same time the consumption has increased. Swedish consumers buy and dispose of more clothes than one can assume they can consume. One reason for this can be the prices in fast fashion, because of the low prices the consumers can buy whatever they want and do not need to worry about their economy. Even though the consumer often sees themselves as environmentally friendly doesn't mean they chose the most sustainable choice of clothing. Purpose: The purpose of the study is to examine female consumers in the ages between 20-30 years old and their assumption on how green marketing affects them in the shopping experience of clothes. Theory: The theory is based on consumers attitude, corporate social responsibility and the green marketing mix. These three parts symbolise the customer, the company and the green marketing mix. These three parts symbolise the customer, the company and the product. Method: We used a qualitative method and semistructured interviews were held with 14 female consumers. Conclusion: The result of the study showed that consumers were affected by green marketing communications by legitimizing the consumers consumption of un sustainable clothes by the same company. Even though all the women in the study had a positive attitude towards sustainable clothes where there none that intentionally bought clothes that were marketed sustainable.

Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar som centrumutvecklare står inför i sitt arbete för att få en levande handelsplats, där tre problemformuleringar tagits fram. Problemformuleringarna syftar till att förstå vilka de största utmaningarna är för en levande handelsplats och hur centrumutvecklare arbetar med dessa utmaningar. Den sista problemformuleringen studerar hur framtiden kan komma att se ut för de levande handelsplatserna, enligt centrumutvecklare. Studien analyserar de största utmaningarna som centrumutvecklare står inför, där diskussionen i slutsatsen präglas av dessa. Bland annat diskuteras samverkan mellan olika aktörer i staden, där rollen som centrumutvecklare är viktig och central. De har inte något formellt beslutsfattande vilket gör dem beroende av andra aktörer, där en politiskt fattad handelspolicy kan underlätta. Även en pågående omställning inom digitaliseringen, allmän beteendeförändring hos konsumenterna, trygga stadskärnor och attraktivt utbud är utmaningar. I framtiden kan begreppet handelsplats omformuleras till mötesplats, då centrumutvecklare prognostiserar att det kan efterfrågas mer upplevelser, där social interaktion är centralt. / The purpose of the study is to investigate the challenges that center developers face in their work to achieve a vibrant marketplace, where three problem definitions have been developed. The first problem definition aims to understand what the biggest challenges are for a vibrant marketplace according to the center developers themselves, where the second problem definition aims to understand how they work with these challenges. The final problem definition will be studied around what the future may look like for the vibrant marketplaces, according to center developers. The study in its analysis and conclusion shows that the biggest challenges center developers face are collaboration between different actors in the city, where their role is important and fundamental. They also do not make any formal decision-making themselves, which makes them dependent on other actors, where a politically understood trade policy can help. Additionally, the ongoing transition into digitalisation, general changes in consumer behavior, secure city centers and an attractive range of offers are also challenges. In the future, the term marketplace might be rephrased to meetingplace, as center developers predict experiences, where meeting is a central part of social interaction, will be higher in demand. We may have to stray away from the word marketplace and instead lean towards the phrase meeting place.