Sammanfattning I det här examensarbetet undersöker vi IT som verktyg i skolan.  Hur lärare använder sig av dator, smartboard, smartphone, surfplatta eller digital kamera, dessa kallar vi digitala redskap, i undervisningen. En smartboard är en interaktiv tavla med touchfunktion som är kopplad till en dator och projektor. Vårt syfte är att undersöka i vilken omfattning de digitala redskapen integreras i undervisningen och de frågor vi ställer oss är: I hur stor omfattning använder sig lärare av digitala redskap i undervisningen? Hur beskriver lärare sina möjligheter- tankar kring-att använda IT i undervisningen?   Det material studien bygger på är inhämtat genom intervjuer och observationer på två skolor. Intervjufrågorna är utformade efter den litteratur vi läst och utifrån det vi vill undersöka. Intervjuerna spelas in för att underlätta vår bearbetning och sammanfattning av resultatet i del fyra. Eftersom det behövs fullmakt vid videoinspelning, av både lärare och elevernas föräldrar så valde vi att endast observera lärarna och de digitala redskapens påverkan på klassen. Vid sidan av detta har vi även valt att titta närmare på hur arbetet kring IT är formulerat i läroplanen. Riktlinjerna och målen relateras till den tidigare forskning som presenteras i studien och de resultat som framkommit i vårt eget arbete. Ett flertal statliga projekt har varit aktiva sedan 1970-talet för att införa digitala redskap i skolan. Vi har tagit del av en modell, TPACK och en teori, Pull-and Push. TPACK modellen används som ett redskap för att synliggöra användningen av digitala redskap i undervisningen. Eftersom vi menar att eleverna visar ett större intresse för lektionens innehåll när läraren använder digitala redskap. TPACK uppstår, som vi senare går in på, när lärarna använder sig av sin faktakunskap, pedagogisk kunskap samt den tekniska kunskapen samtidigt. För att uppmärksamma effekterna av samhällets användning av digitala redskap och vad samhället kräver att man bör kunna, använder vi Pull-and push teorin. Det visar på en efterfråga som resulterar i ett större användande av till exempel digitala redskap i skolan. Studiens resultat visar bland annat att lärarna vill använda de digitala redskapen mer men att de saknar kunskap och utbildning i de digitala redskapen. Majoriten av de intervjuade lärarna uttrycker att det behövs satsas mer på tekniken i skolan så att den blir lättare att arbeta med samt mer tid.

<p>Syftet med vårt arbete var att ta reda på vad studenterna i avgångsklasserna vid Sjöfartshögskolan i Kalmar har för åsikt gällande användandet av skolfartyget Calmare Nyckel. Vidare hade vi för avsikt att undersöka vilken åsikt Sjöfartshögskolan i Kalmar har rörande användandet samt att ta reda på ifall det finns en skillnad mellan respektive åsikter.</p><p>Genom en analys och sammanställning av vår enkätundersökning kom vi fram till att 98 % av studenterna ansåg att de antal gånger de fått använda Calmare Nyckel, för navigation och manövrering, varit för lite. Ur våra intervjuer med anställda på skolan framkom det att de däremot är nöjda med hur de låter Calmare Nyckel komma till användning i utbildningen av sjökaptener.</p><p>Vi kunde se en tydlig skillnad i åsikter mellan skola och studenter. Skillnaden bottnade bland annat i skolans bristfälliga information om deras syfte och målsättning med Calmare Nyckel. En annan anledning till skillnaden beror på hur skolan marknadsför deras skolfartyg samt hur studenterna tolkar denna. Majoriteten av de tillfrågade studenterna i vår enkätundersökning hade en förväntan om att de skulle få använda Calmare Nyckel mer än vad de gjort under utbildningen.</p>

<p>Tidigare studier visar att människor som bor på särskilt boende ofta lider av depression och ensamhet. Personalen som jobbar på särskilt boende är ofta upptagna med de dagliga sysslorna och tiden för social interaktion med de boende är ofta begränsad. Detta kan resultera i en känsla av övergivenhet och ångest hos den boende. Genom århundradena, så har människan alltid använt sig av husdjur som ett sällskap och tröst. Studier visar att den generella hälsan förbättras och stärks genom umgänget med djur. Syftet med denna studie var att beskriva vårdpersonalens uppfattningar av vad ett husdjur på särskilt boende kan ha för inverkan eller betydelse för vården av de boende. En kvalitativ intervju studie genomfördes för att undersöka studiens syfte. Sju undersköterskor intervjuades. Resultatet visar att husdjur har en positiv påverkan på människan. Det stärker glädjen hos människor omkring och skapar en avslappnande atmosfär. Vårdtagarna på särskilt boende, där ett husdjur bor permanent på avdelningen har uppvisat en lugnande, positiv effekt. Hundar och katter är bland de mest populära sällskapsdjuren på grund av tillfredställelsen det ger att klappa och dess vänliga natur. Det finns dock även nackdelar med husdjur på särskilt boende. Allergier, rädsla för vissa djur och risken för att djuret kan orsaka skada eller att djuret själv kan ta skada förekommer. Författarna anser att det finns behov av fortsatt forskning om husdjur inom vården av äldre.</p> / <p>Former studies show that people living in nursinghomes are often suffering from feelings of depression and loneliness. The staff working at the nursing homes is often occuped with daily chores and the time for social interaction with the residents are limited. This results in feelings of desolations and anxiety. Troughout the centuries, man have always depended on pets as a company and comfort. Studies show that general health improves when interaction with animals occur. The purpose of this study was to describe the staff’s opinion of a pet in nursinghomes and what influence or meaning it may have on the care of the residents.<strong> </strong>A qualitative interview study was made to examen the purpose of the study. Seven assistant nurses were interviewed. Results show that<strong> </strong>pets have a positive affect on human beings. They often make people around them feel more joyful and relaxed. The residents in nursing homes, who have experienced a pet living with them at the unit, have showed a calming, positive effect in their behaviour. Dogs and cats are among the most popular animals as a company because of the satisfaction of stroking and its friendly nature. Allergy, fear for some animals and the potential risk for the animal to cause injury to it self or others occurs. The authors acknowledge the need for futher research about animals involved in caregiving.</p>

Björk är ett av Sveriges mest vanliga trädslag med en uppdelning av två huvudarter, glasbjörk och vårtbjörk. Vilka är etablerade i hela landet. Utöver dessa två björkarter finns i Sverige även underarter. En av dessa är masurbjörk, en variant av vårtbjörken. Masurbjörken finns framför allt i södra Sverige och kan knytas an till gamla kulturmarker inom såväl jordbruks- som svedjebrukslandskapet. Masurbjörken har ett mycket speciellt och karaktäristiskt utseende vilket beror på en genetisk störning i tillväxten, något som medför bristningar i kambiet. Det var just detta speciella utseende som gjorde att masurbjörken blev väldigt populär i de svenska folkhemmen. Inom den svenska möbelindustrin har masurbjörk efterfrågats under hela 1990-talet. Det finns ett flertal olika typer av masurbjörk; knölmasur, halsmasur, ringmasur, randmasur och buskmasur vilka skiljer sig åt i både utseende, kvalitativa och egenskaper. Vanligaste är knölmasur.   Syftet med denna studie var att beskriva den exteriöra och interiöra karaktären hos några utvalda trädindivider vid ett klonförsök av masurbjörk anlagt år 2002 i Bispgården, Jämtland. Samt att analysera sambandet mellan dessa.   Detta examensarbete var upplagd som en fältstudie där såväl mätningar som fotografisk dokumentation ägt rum.   Den genomförda kvalitetsundersökningen visade att 77% av de undersökta trädindividerna hade exteriöra och interiöra tecken på masurbildning. Av de utvalda träden saknade 22% de exteriöra tecknen medan 6% saknade masur interiört samtidigt fanns en andel om 6% där masurbildningen saknades helt, både exteriört och interiört. Kvalitetsundersökningen visade också att det fanns ett visst samband mellan trädindividernas dimension och höjdtillväxt. Vilket gällde såväl den totala höjdtillväxten som masurbildningens höjdsträckning. När det gällde lämpliga användningsområden för de undersökta trädindividerna visade undersökningen att 40% passade till faner, 27% som knivämnen medan de resterande 33% ansågs lämpliga för övriga slöjdändamål.   Ett av det mest överraskande resultatet i kvalitetsundersökningen var den trädindivid som inte visade några som helst tecken på masurbildning varken exteriört eller interiört. Detta var mycket anmärkningsvärt, hur kunde detta komma sig?   Med hypotesen att de klonförökade trädindividerna hade 100% masurbildning och masurstruktur, av mer eller mindre omfattning och utbredning. Visade dock studiens utfall på överraskade resultat. Naturen skapar inte alltid förutsättningarna för att generera högkvalitativa träd även om plantorna i utgångsläget hade dessa förutsättningar. / Curly birch has a very special and characteristic appearance, which is due to the genetic growth disturbance of the silver birch, which causes rupture in the cambia. This caused the curly birch to become very popular in Swedish family homes throughout the 1990s. Which meant that the Swedish furniture industry demanded curly birch during this period. The most common type of curly birch is the knotted. The purpose of this study was to describe the exteriors and interiors of some selected tree subjects in a cluster of curly birch and to analyze the relationship between them. The quality survey showed that 77% of the tree species surveyed had exterior and interior signs of curly birch formation. 22% lacked exterior characters, 6% lacked interior signs and 6% lacked both exterior and interior signs of curly birch formation. Of the tree species surveyed, 40% fit the category veneers, 27% as knives and 33% were suitable for other handicraft objects. Nature does not always create high-quality trees, even if the material at the outset had those conditions, the most important conclusion of the study.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT,huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år nio brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.

Syftet med denna rapport är att undersöka om datalager, en sorts databas som fungerar som beslutsstödssystem, kan användas av mindre företag och organisationer inom en snar framtid. Datalager har tidigare varit en fråga främst för stora företag. Mindre företag nämns sällan i datalagersammanhang. Datalagerteknologin är ny vilket gör att den fortfarande utvecklas i hög takt. Svaret söks genom en litteraturstudie samt en empirisk studie. I den senare tillfrågas ett antal datalagerutvecklare. Litteraturstudien fokuserar på fyra synvinklar: en storleksmässig synvinkel, en nyttomässig synvinkel, en ekonomisk synvinkel och framtida möjligheter. Ur dessa synvinklar studeras mindre företags möjligheter att använda datalager. Den empiriska studien fokuserar på spridningen av datalager i Sverige och mindre företags möjlighet att använda datalager. Resultatet visar att det redan idag finns möjligheter för mindre företag att använda datalager. Även om möjligheterna finns är det en komplex process att implementera ett datalager och arbetet med datalagret upphör inte efter implementationen.

Web Services är en av de mest populära utvecklingstrenderna som finns idag. Inom litteraturen tas en mycket positiv bild fram av Web Services som är en relativt ny teknik och är därmed inte helt färdigutvecklad. Enligt Deitel et al. (2003) kan det därför vara svårt för företag att utnyttja tekniken för att kunna uppnå alla fördelar som teoretiskt sägs finnas med interna och externa Web Services. Syftet med undersökningen är att undersöka i vilken omfattning som Web Services finns idag på svenska företag när det gäller interna och externa Web Services, och hur företagen anser att tekniken fungerar med avseende på fördelar, jämfört med vad som sägs inom litteraturen. För att besvara problemställningen har litteraturstudier och intervjuer genomförts. Resultatet visade att svenska företag har mestadels interna Web Services men att omfattningen även innefattar externa Web Services, vilka för tillfället växer. Svenska företag upplever att Web Services kan tillföra främst tekniska fördelar, men är osäkra på om de gynnas av de ekonomiska fördelarna.

Användningen av informationsteknologi (IT) på arbetsplatser ökar markant. Detta innebär att organisationer och människor utsätts för förändringar och omstruktureringar som kan vara svåra att hantera. Vid IT-satsningar är satsningens framgång helt beroende av en effektiv användning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsätter att slutanvändarna accepterar och vill använda det. På en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan påverka användaren och användningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer är ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsättningar och förhållanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv användning och ökad förståelse för IT. Undersökningen som gjordes på Försäkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utsträckning en chef för en avdelning kan påverka IT-användning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försäkringskassans genomförda IT-satsning.

Användningen av dator, internet och mobiltelefon visar på att den nya tekniken integreras snabbt i ungdomars och barns vardagsliv. Undersökningen baseras på tidigare forskning kring IKT (informations-och kommunikationsteknik) och ungdomars IKT-användning. Syftet är att genom intervjuer undersöka hur fyra ungdomars vardagskommunikation sker med hjälp av olika former av IKT samt hur användningen påverkar vardagslivet. Undersökningen koncentreras till medierna internet, mobiltelefon och datoranvändning. Resultaten visar att ungdomarna använder sig av IKT, huvudsakligen mobiltelefon och internet, som strategier för sociala ändamål. Datorns användningsområde rör skolarbeten, foton samt internetanslutning. Föräldrar och ungdomar diskuterar sällan internetupplevelser. Undersökningen visade att ungdomarna i år 9 brukar internet och mobiltelefon i större utsträckning än gymnasieeleverna. Mobiltelefonen föredras av bekvämlighetsskäl jämfört med internet och mejl.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur lärare använder sig av högläsning i elevernas tidiga läsinlärning och utveckling i läsförståelse samt att ta reda på hur högläsning kan påverka elevers läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Tidigare forskning har visat på att högläsning är en viktig del i elevernas läsinlärning. Genom att lyssna till högläsning så får eleverna bland annat ett större ordförråd, en medvetenhet kring språkförståelse och grammatisk förståelse och de får kunskaper om om olika ämnen som de kan ha nytta ut av i sina liv. Utifrån en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer har sex lärare i årskurs f-3 fått svara på hur de använder sig av högläsning i undervisningen för att stödja elevernas läsinlärning och utveckling i läsförståelse. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder sig av högläsning nästan varje dag för att främja elevernas läsinlärning. De har diskussioner med eleverna utifrån högläsningsboken och då har eleverna möjlighet att dela med sig av de åsikter, tankar och idéer som de har. Informanternas elever verkar tycka om att lyssna till högläsning, vilket lärarna lägger märke till för att eleverna är tysta och uppmärksammade på att lyssna. Deras elever verkar tycka att det är spännande och intressant att vara med i högläsningssammanhang.