Syfte: Linde Bjur och Engström (2009) skriver att det finns 2000 äldre stationshus i Sverige och att det är en kulturhistorisk skatt. Under tidens gång har de förlorat sin status och flera rivits. Idag nyttjas ej längre flertalet byggnader inom Trafikverkets verksamhet och ska därför rivas eller säljas (Trafikverket, 2015). Fokus bör ligga vid försäljning men då uppstår nya problem. Då stationshusen skiljts från järnvägsverksamhet krävs en ändrad användning. Myndigheter kan då ställa krav likvärdig en nyproduktion, exempelvis på energianvändning. 2020, när nya direktiv sätts från Europaparlamentet och rådet (EU) på energihushållning blir kraven strängare, bebyggelse ska motsvara NNE-hus. Boverkets byggregler (BBR) beskriver dock att fall vid ombyggnad kan ha som enda mål att eftersträva specifika U-värden. De förändringar som då bör göras för att uppnå energikraven i stationshus från 1860-1900 kan komma att påverka stationshusets insida och/eller utsida vilket då inskränker på bevarandekrav. Målet med denna studie är att undersöka möjligheter om byggtekniska detaljer som praktiskt behöver och kan utföras för att uppnå energikraven 2020 vid ändrad användning för stationshus med kulturhistoriskt värde och bevarandemärkning.   Metod: I denna studie används både kvalitativa- och kvantitativa metoder. Arbetet inkluderar fem fallstudier med fem tillhörande intervjuer och beräkningar gällande energianvändning. Beräkningar görs för byggtekniska detaljer (U-värden) och för hela byggnaden (specifik energianvändning) genom ett beräkningsprogram. Resultat: Denna studie visar att U-värden i klass med ett NNE-hus i helt klimatskal är starkt problematiskt att nå då bevarandekrav gäller och om byggnaden är uppförd 1860-1900. Detta då de äldre byggnadernas byggtekniska detaljer har hög värmegenomgång i sitt ursprungsläge och kräver mer tilläggsisolering än en modern byggnad. Den byggtekniska lösningen som verkar mest positivt för både bevarandekrav och U-värdeskrav är isolering av vindsbjälklaget om vindsutrymme kan avvaras. Detta då ingen del som berörs av bevarandekrav exteriört förvanskas och är lättast att genomföra praktiskt.    Konsekvenser: De slutsatser som kan dras från denna studie är i linje med BBRs rekommendationer. BBR beskriver att ”om vindsutrymmet inte är avsett att vara uppvärmt kan isoleringen placeras i vindsbjälklaget” (BFS 2011:26). Även ägare har visat sig vara mest positiva till isolering av taket samtidigt som just isolering av vindsbjälklaget kan vara negativt då det tar upp annars disponibel yta. Begränsningar: Varje byggnad som ansöker om ändrad användning eller genomgår en större ombyggnad kan tvingas uppnå tidsenliga krav på energiförbrukning. I studien undersöks specifikt stationshus uppförda 1860–1900 med bevarandekrav. Andra byggnader som uppkommit under samma tidsspann kan förväntas ha någon form av bevarandemärkning. Därför kan denna studie tillämpas generellt på byggnader från nämnt tidsspann som möter liknande problematik, dock kan resultatet bara tillämpas där vindsutrymmet kan avvaras.

Utvecklingen och framstegen av e-handelssystem har dominerat den elektroniska handeln de senaste åren. Problem som ofta förekommer är hur säker är hanteringen av konsumentensdata, specifik när den gäller det personliga metadata som användaren genererar ifrån sig när de handlar via nätet. Många företag och organisationer investerar mycket på att utöka tjänsterna för sina konsumenter med hjälp av marknadsstrategi företag-till-kund, men de flesta verksamheter som samlar in data har lite koll gällande konsekventa handlingar som förekommer med hanteringen av den personliga integriteteten, insamlingen av de personliga metadata och det rättsliga skyddandet av just denna typ av data. Arbetet tar fram utmaningar med hur personlig metadata hanteras och hur den skulle kunna verkställas till att användningen blir mindre problematisk. Arbetet hittade att utmaningen ligger mest dels inom samordningen mellan teknik och lag. IT-experterna måste specificera på vilket sätt ska metadata samlas in, hur det ska lagras och vad ska den användas till, medan de juridiska experterna måste kvalificeras ifall metadata ska behandlas som traditionella data eller om den ska få en särskild rättsordning. Andra fynd som insamling, lagring och användning av metadata togs även fram i detta arbete. / The development and progress of the e-commerce system has dominated electronic trade in recent years. Problems that often arise are how confident is the handling of consumer data, specifically regarding the personal metadata that the user generates when shopping through the net. Many companies and organizations are investing a great deal in expanding their consumer services using market strategy Business-to-Consumer (B2C), but most collecting data have little attention to consistent documents that occur with the management of personal privacy, collection of personal metadata and the legal protection of this type of data. This paper addresses challenges with how personal metadata is handled and how it can be implemented to make the use less problematic. Survey in this paper found that the challenge lies mostly in the coordination between technology and law. IT experts must specify how metadata should be collected, how it should be stored and what should it be used for, while legal experts must qualify if metadata is to be treated as traditional data or whether it will have a specific legal system. Other findings such as the collection, storage and usage of metadata were also featured in this work.

I den här studien undersöks användningen av ett urval av nyord ur Språkrådets nyordslistor från 2015–2019. Syftet med undersökningen är att se hur stor kännedomen om nyord är, hur väl de kan förklaras, hur utbredd användningen är samt om det finns skillnader i användning mellan olika åldersgrupper. Undersökningen har gjorts i form av en webbaserad enkät med 170 medverkande informanter. Resultatet visar att informanternas kännedom om de undersökta nyorden är ganska låg och att deras rapporterade användning av nyord är ännu lägre. Störst kännedom har de äldsta åldersgrupperna och det är också de informanterna som i störst utsträckning använder nyorden. Slutsatsen blir att den här undersökningen bekräftar tidigare undersökningars resultat kring användningen av nyord. Dock bekräftas inte uppfattningen att det främst är ungdomar som känner till och använder nyord.

Detta examensarbete är ett produktutvecklingsprojekt som behandlar utvecklingen av ett koncept av en ny stereotaktisk huvudram för användning inom neurokirurgin. Arbetet har utförts i samarbete med Elekta Instrument AB som är ett av världens ledande företag för utveckling av utrustning som behandlar cancer och andra sjukdomar i hjärnan. Elekta har idag en produkt som heter Leksell Stereotactic System (LSS) och består av en ram och en båge, tillverkade i aluminium, som används vid stereotaktisk kirurgi. I och med att diagnosmetoderna förändras och att främst MRI använder kraftfullare magnetfält finns ett behov av att använda icke elektriskt ledande eller magnetiska material i ramen. Målet med arbetet var att ta fram en ny huvudfixeringsram som fram-för allt var förbättrad inom följande; material, kompatibilitet, design och patientkomfort. Arbetet inleddes med en förstudie och en studie av användarnas antropometriska mått. En QFD genomfördes för att ta fram kundönskemål och krav på produkten. Ett funktions-medel-träd skapades för att studera produktens funktioner. De medel som skapats i funktions-medel-trädet användes sedan för att generera konceptlösningar som sedan utvärderades och en slutlig lösning valdes. Ett materialseminarium hölls där bästa materialet ansågs vara glasfiber förstärkt epoxy tillverkad i RTM med en lackad yta. En del brister fanns med det valda konceptet och som ett resultat skapades ett nytt koncept som i slutändan ansågs bättre och valdes för fortsatt utveckling. Konceptet Doublebend’s, se figur 1, fördelar var dess form, som tillät ingrepp till alla delar av hjärnan, vinklingsbara skruvinsatser och bra möjligheter till tillverkning. Ramens deformation analyserades och resultatet användes vid placering av låsningspunkter på ramen till angränsande adaptrar. En MRI-adapter togs fram och en prototyp tillverkades i SLS. Prototypen användes för validering vid ett möte med en neurokirurg. Slutsatserna från arbetet är att det framtagna konceptet har potential att utvecklas till en bra produkt, men att mycket arbete kvarstår. Djupare analyser, materialprov och detaljkonstruktion återstår som framtida arbete. / This report presents the development of a concept for a new stereotactic head frame for use in neurosurgery. The work has been performed at Elekta Instrument AB, which is one of the world's leading companies for the development of equipment that is used to treat cancer and other diseases of the brain.  Doublebend  The conclusions of the work are that the developed concept has the potential to progress into a quality product, however much work remains. Further analysis, material testing and detailed design remain as future work.

Tack vare förbättrade levnadsförhållanden och förbättrad vård har andelen äldre i världen ökat. Detta skapar utmaningar i samhället då andelen äldre som ökar belastar vården. En annan utmaning är att en naturlig del av åldrande innebär olika ändringar. Dessa förändringar kan handla om olika fysiska och kognitiva nedsättningar. IoT som stödjer dessa utmaningar äldre upplever kan hjälpa avlasta vården och även möjliggöra äldre att leva säkra och självständiga liv. Denna studie ämnar att undersöka vad för stöd IoT lösningar kan erbjuda för fall och felmedicinering. Vidare kommer studien att redogöra för acceptansen av dessa lösningar. Studien kommer utföras genom en litteraturundersökning, där relevant material söks fram i databaserna; DiVA, Scopus, SpringerLink, ScienceDirect, IEEE och Pubmed. För att analysera resultatet kommer Senior technology acceptance model (STAM) (Chen och Chan, 2014) att användas. Modellen beskriver hur olika variabler har en påverkan på PU som syftar till den upplevda användbarheten, PEOU vilket syftar till den graden användaren upplever att tekniken är lätt att använda samt UB som beskriver den grad av användningen. Dessa variabler berättar för oss huruvida användaren använder sig av en IoT lösning och kan därmed bidra till förståelsen av acceptansen. Resultatet visar att äldre i överlag accepterar assisterande IoT, faktorer som kostnad eller oro över integritet är några av många faktorer som kan påverka den äldres uppfattning och acceptans av en viss lösning. Resultatet tillför en stark grund till hur de presenterad IoT lösningar och IoT generellt kan stödja äldre i hemmet mycket positivt.

It is widely recognized that changes in climate have an effect on people all around the world.There is also data supporting the claim that people are affected differently based on their ability (or lack thereof) to handle the imposed risks. The degree of ability can also determine whether adaptation and mitigation measures will be successful. This thesis discusses a few climate justice theories and principles to settle on those that can handle the variety in degrees of imposed risks. Arguments against isolated treatment of greenhouse gas emissions are drawn from discussion of the per capita principle. It is also argued that ideas about justice ought to be included into the theories and principles which guide international agreements. It is also shown that the absence of an account of historical responsibility ignores important considerations. Arguments against the rival account of Posner and Weisbach further strengthens the defended view. / Att förändringar i klimatet har påverkan på världens befolkning är välkänt. Det finns även data som bekräftar att människor påverkas i varierande utsträckning på grund av deras möjlighet (eller avsaknad av sådan) att handskas med riskerna som förändringar i klimatet utgör. Faktorer som påverkar dessa möjligheter avgör även framgången av anpassnings- och mildringsåtgärder. Den här uppsatsen behandlar några klimat-rättvise teorier med tillhörande principer för att avgöra vilka på bästa sätt kan ta hänsyn till den varierande graden av utsatthet för de negativa konsekvenserna av klimatförändringar. Argument mot principer som behandlar utsläpps-rätter i isolation visar att ett annat tillvägagångssätt bör anammas. Det argumenteras även för att uppfattningar om generella rättvise-frågor bör integreras. Vidare visas det att ett historisktperspektiv, i form av historisk ansvarsskyldighet, ger stöd till viktiga uppfattningar som inte kan ignoreras. Argument mot den motsatta teoribildningen, som förespråkas av Posner ochWeisbach, styrker det försvarade tillvägagångssättet.

Syftet med den här studien var å ena sidan att granska den grammatiska progressionen beträffande reflexiva verb i några utvalda spanska läroböcker för nybörjare i åk. 6-7, då det i dessa läroböcker förekommer ord och uttryck relaterade till reflexiva verb, vars grammatiska förklaring ligger i senare kurser. Å andra sidan var även syftet att undersöka lärares uppfattningar och arbetssätt utifrån de grammatiska instruktioner och utformningar dessa läroböcker innehåller för att förebygga felaktigheter i elevernas inlärning av verb. Metoden var dels att analysera de utvalda nybörjarläromedlen i spanska för att se hur grammatiken presenteras och dels att analysera svar från ett frågeformulär som skickades ut online till ett antal utvalda lärare, om hur deras uppfattning är kring den här problematiken och om de delar samma erfarenhet. Resultatet av undersökningen kring för tidig användning av reflexiva verb visade sig inte vara ett överhängande problem, utan det fanns snarare annan problematik då det kom till verbinlärning. Studien bidrog dock till ny och bredare kunskap beträffande vad lärare möter förproblematik hos nybörjarelever. Den gav också nya frågeställningar och nya idéer till att genomföra fler studier i ämnet med elevfokus istället.

Bibliotherapy is activities centered around how texts can affect the reader rather than exploring the meaning of the text itself. There are some different theories/terminology regarding bibliotherapy presented in this thesis. Bibliotherapy can be categorized after how it is organized or the process that is thought to take place within the individual/s. This wide range of categorization offers complexity to the term.  The purpose of this thesis is to examine attitudes towards and the use of bibliotherapy as a method within Swedish public libraries. Furthermore, when used, what forms of bibliotherapy have or are occupied, as bibliotherapy is a complex term and can encompass several different methods. To answer the purpose in this thesis, semi-structured interviews were conducted with six librarians who have worked with bibliotherapy or something similar at Swedish public libraries. The analysis of the interviews identified several recurring themes. These themes relate to the organization of bibliotherapeutic activities such as target groups and environmental factors or the perceptions around bibliotherapy such as importance of education and bibliotherapy as a controversial term. The most prominent form of bibliotherapy occupied by the public libraries where the interviewees work are activities organized in groups, using fiction with focus on group discussions. This can be categorized as the theoretical forms interactive and creative bibliotherapy. The interviewed librarians perceive that this activities can affect users, e.g. as developing, escapist and social, this relates to the theory about the bibliotherapeutic process.

Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.

I denna studie undersöks hur och varför Malmö stad tillämpar temporär användning istadsutvecklingen. Temporär användning har under de senaste åren blivit ett allt merförekommande inslag i stadsutvecklingen, bland annat utifrån att de ekonomiskaförutsättningarna för kommuner och myndigheter har blivit allt mer begränsad.Temporär användning bygger på att bryta sig fri från den traditionella storskaliga ochlångsamma planeringsprocessen, och i stället tillämpa småskaliga temporära ingreppsom stegvis kan anpassas för att skapa förändring på lång sikt.Studien omfattas av en flerfallsstudie där vi genomfört två kvalitativaintervjuer med tjänstemän från Malmö stad. Förutom intervjuerna har vi ävengenomfört en dokumentanalys. De tre tre fall vi studerat är Malmö stads medverkan iEuropean Mobility Week 2016, försöksprojektet av sommargågata på Friisgatan 2017och två foodtrucksevenemang i Malmö.Studien visar att Malmö stad tillämpar temporär användning med varierandesyften och utformningar. Analysen visar att den bakomliggande orsaken till att Malmöstad tillämpar temporär användning i stadsutvecklingen är dels för att testa utformningari gaturummet. Samtidigt också för att aktivera platser som anses outnyttjade under enbegränsad tid, och dels för att förstärka platsers kvaliteter. Genom temporär användninghar Malmö stad försökt öka medborgardeltagandet inom stadsutvecklingen genom attskapa en tillfällig plattform. Malmö stad uppvisar ambitioner att arbeta mer medtemporär användning i stadsutvecklingen, och påvisar en medvetenhet omtillvägagångssättets styrkor och svagheter. Malmö stads långsiktliga målsättningar ochvisioner för Malmö har genomsyrat den temporära användningen. Tillvägagångssättethar tillåtit Malmö stad direkt implementera stadens målsättningar och visioner under enbegränsad tid. / This study investigates how and why Malmö stad applying temporary use in the urbanplanning. Temporary use has during the recent years become significantly moreoccurring in the urban planning process, partly because the economic conditions for themunicipality has become increasingly limited. Temporary use is based on breaking freefrom the traditional large-scale and slow planning process, and instead applying smallscaletemporary interventions that can be gradually adjusted to create long-term change.The study is covered by a multiple case study where we conducted twoqualitative interviews with officials from Malmö stad. In addition to the interviews, wehave also conducted a document analysis. The three three cases we have studied areMalmö stads participation in the European Mobility Week 2016, the summer street onFriisgatan and two different foodtrucks events located in Malmö.The study concludes Malmö stad applying temporary use with differentpurposes and variated embodiments. The analysis shows that the underlying cause ofMalmö stad applying temporary use in the urban development is partly to activatedeemed unused sites for a limited time, but also to enhance the quality of the sites. Butalso to test different designs in public places. With temporary use, Malmö stad target toincrease citizenship involvement in the urban development process by creating atemporary platform. Malmö stad exhibits a ambition to work more with temporary usethe in urban development, and demonstrating awareness of the strengths andweaknesses of the approach. Malmö stads long-term goals and visions for Malmö havepermeated the temporary use. The approach has allowed Malmö stad to implement thesegoals and visions directly for a limited time.