The main goal of this thesis is to design a furniture piece for a public interior and produce a prototype in 1:1 scale, which should reveal the right approach to the design, setting of proportions, ergonomics, and use of proper materials in line with international safety standards. The first part of the work is based on the research of historical and modern trends in seating and upholstery, anthropology, and regulations concerning furniture making. The second part contains the design process, drafts and sketches, choice of materials, technical drawings and construction of the functional model itself, including the use of theoretical information obtained during the design process and previously summarized in the first part of the thesis.

The purpose of this study was to determine the impact of educational technology integration on school-based agricultural education (SBAE) teacher self-efficacy. In-service SBAE teachers from four upper middle-western states were surveyed to assess their current teacher self-efficacy in terms of educational technology in their classroom and curriculum. According to the findings of this study, SBAE teachers are using educational technology in their classroom and curriculum daily and are only slightly confident in their ability to do so. It is recommended that teachers participate in professional development which is focused on not only how to use educational technology, but also on how to teach agriculture content using the educational technology specific to their 1:1 issued device.

Denna studie handlar om elevers och lärares upplevelse av att arbeta med datorer i undervisningen inom ramen för ett nyligen infört en-till-en-projekt i en genomsnittlig svensk gymnasieskola år 2012. Syftet med undersökningen är att analysera och diskutera vilka för- och nackdelar lärare och elever upplevde i relation till det införda en-till-en-projektet år 2012. Studien avser vidare att diskutera vilka bakomliggande faktorer som bidrog till de problem som upplevdes, och hur detta kan relateras till den tidigare forskning på området som fanns att tillgå vid tidpunkten för studiens genomförande samt till dagens forskning. Det empiriska materialet för undersökningen består av en enkätundersökning bland fyra klasser och två lärare, samt uppföljande intervjuer med nämnda lärare samt med datoransvarig på skolan. Resultaten visar att eleverna är relativt nöjda med en-till-en-projektet. Lärarna håller i stort sett med eleverna om vilka positiva aspekter som finns av en-till-en, men är sammantaget relativt missnöjda då de har vidare ambitioner som omöjliggörs av bland annat brister i tekniken, brister i organisationen inom skolan vad gäller datorerna, samt brister i deras egen kompetens. Elevernas relativt nöjdhet kan då förklaras med att de saknar lärarnas insikt, vilket visar att elevers självutvärdering av deras egen situation inte nödvändigtvis speglar kvaliteten på det som utvärderas. Resultaten från undersökningen är i stort i linje med den forskning som fanns att tillgå 2012, men denna forskning behöver kompletteras av oberoende aktörer då den utfördes på uppdrag av initiativtagarna till två stycken en-till-en-projekt med relativt hög mediaprofil.

With the use of contemporary design tools, the modes of representation and fabrication in architecture have started to blur and overlap. Can this overlapping alter the role of and potential for material and materiality in architecture? Applying a composite logic in terms of tools, techniques and materials, the project reflects upon the tools of the architect. It presents a full scale installation, exploring material processes and contrasting a dichotomist view on form and matter. / I och med användandet av nya verktyg för design och gestaltning är det inte längre tydligt var gränsen går mellan representation och fabrikation - inom arkiteturfältet finns idag en överlappning eller sammanblandning av dessa. Kan denna överlappning förändra begreppet materialitet inom arkitekturen? Genom att tillämpa blandade logiker vad gäller verktyg, tekniker och material reflekterar projektet över arkitektens olika verktyg. Det presenterades i form av en fullskale-installation.

Digitala verktyg i undervisningen har ökat de senaste åren och satsningen 1:1, där varje elev ges tillgång till ett personligt digitalt verktyg, blir allt vanligare. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka möjligheter och svårigheter för kommunikation och samarbete mellan eleverna som ett digitaliserat klassrum kan medföra, samt undersöka hur lärare kan planera och arbeta för att skapa ett samarbetande och kommunicerande klimat i de digitaliserade klassrumsmiljöerna. Utifrån detta syfte formulerades frågeställningarna: Vilka möjligheter och svårigheter för kommunikation och samarbete mellan elever i F-3 kan det digitaliserade klassrummet innebära? Hur kan lärare skapa ett kommunicerande och samarbetande klimat i de digitaliserade klassrummen? Studien är kvalitativ och metoden som har använts för insamling av material är semistrukturerade intervjuer med tre verksamma lärare i F-3. Resultatet visar att den tillgång som 1:1 erbjuder ses som positiv men också att den innebär svårigheter för kommunikationen och samarbetet, och för att ett produktivt samarbete ska äga rum bör eleverna istället arbeta tillsammans på ett verktyg. Resultatet visar också att en tydlig struktur är viktig för att samarbete ska ske, och att detta blir ännu viktigare då digitala verktyg används. Slutligen visar resultatet att lärarna har ett stort ansvar då det kommer till att förmedla dessa strukturer till eleverna, i synnerhet då verktygen används, vilket ställer nya krav på deras planering av undervisning. Min slutsats är att digitala verktyg har möjlighet att bidra till kommunikation och ett produktivt samarbete mellan eleverna, men då behöver lärarna förmedla tydliga strukturer för arbetet.

Det här arbetet undersöker lärares och skollednings syn på 1:1 på en gymnasieskola i Sverige. 1:1 innebär att varje elev på skolan får tillgång till sin egen personliga dator. Arbetet försöker besvara frågan om hur skolan har påverkats av 1:1.Arbetet är gjort genom kvalitativa intervjuer med lärare och skolledning på skolan. Förutom det har jag använt mig av litteratur och aktuell forskning för att besvara frågeställningarna.Det som har framkommit genom arbetets gång är att det finns ett behov av kompetensutveckling och gemensamma policys kring datoranvändning för att implementeringen av 1:1 ska vara framgångsrik. Det som upplevs som negativt med 1:1 är att eleverna tappar fokus när de får tillgång till en dator. Samtidigt finns det stora möjligheter med att använda datorn i undervisningen, då man får tillgång till fler arbetssätt och kan fånga upp fler elever.

I denna studie söker vi svar på vilka föreställningar som finns kring 1-till-1-datorer. Vad vet man och vad tror man sig veta? Vilka problem förutser man vid införande av 1 till 1-datorer? Vilka är motiven bakom införandet och de uppfattade vinsterna av 1-till-1- datorer? Fyra personer med olika anknytning till 1-till-1-projekt har intervjuats i en öppen samtalsform i syfte att få ett kvalitativt resultat. Intervjuerna har sedan analyserats med metoden kvalitativ innehållsanalys. De teman och vissa av de kategorier som framkom efter denna analys har sedan diskuterats vidare tillsammans med observation som författarna gjort i sin yrkesroll som gymnasielärare. Resultatet av intervjuerna visar att våra intervjupersoner tänker mycket kring risker och möjligheter samt nya sätt att arbeta. Det uttrycks stor oro inför den förändring som ett 1-till-1-projekt innebär samtidigt som man har positiva förväntningar. Verkligheten är väldigt komplex och utvecklingen går snabbt framåt vilket gör att det är svårt att med enkla samband beskriva den förändring som skett och hur den påverkar undervisningen i skolan.

The survey focuses on students from the latter years of primary education in Sweden and their thoughts and attitudes towards their use of internet during class. Over 200 students answered an online-survey with 13 questions about how much, for what, if the use in some way affected them negatively and finally in which ways we should work with internet in education. To analyze the results of the survey the essay uses the theoretical views of cognitivism and constructivism as a basis when concluding what the students think about internet in education, and why they think so. The results of this essay conclude that the students do not generally see the unsanctioned use of computers and smart phones as problematic, but if it is a problem it is to be solved by the teachers, in various manners. Prior research, as well as this paper, find that the results of the already low achievingstudents are the most affected in a negative way. This might create an even bigger dividebetween students but could be diminished by teaching both students and teachers the correct way to use technology and the internet in schools.

A template is a key tool that we use to study knotted periodic orbits in the three-dimensional flow. The simplest type of template is the Lorenz template. In [5], Birman and Williams studied knotted periodic orbits with the aid of the Lorenz template. They discovered remarkable properties of Lorenz knots and links. No half twists exist in the Lorenz template. The new template is referred to be a Lorenz-like template when we add half twists. We looked at the template L(1,-1) in this paper, which has a positive half twist on the left-side and a negative half twist on the right. We look for the different types of knots and links that the template contains. Afterward, it was discovered that some knot types in L(1,-1) are fibered. Additionally, we look into the linking number of links in L(1,-1), as well as L(m; n) for m > 0 and n < 0. We have also explored the subtemplate of L(1,-1).

Denna forskningsöversikt behandlar digitaliseringen av undervisningen utifrån koncepten 1:1 (en dator per elev) och ASL (att skriva sig till läsning). Vi har via databassökning och manuell sökning tagit del av relevant litteratur som vi sedan gjort en kvalitativ innehållsanalys på. Vi behandlar vilka effekter koncepten enligt forskningen har för elever och lärare. Det råder ingen allmän konsensus om detta, då forskningsresultat pekar mot både positiva och negativa effekter. Vi söker därför även i litteraturen efter faktorer som visat sig gynna goda resultat. De faktorer vi funnit är struktur av fortbildning och stöd, av både teknisk och didaktisk karaktär, samt ett sociokulturellt arbetssätt.Genomgående i den litteratur vi läst efterfrågas mer forskning på området. Detta inkluderar både kritisk granskning av den forskning som nu finns och ny forskning som tar hänsyn till fler aspekter av de begrepp som berörs och som innefattar en vidgad kunskapssyn.