Skolan är en del av samhället och den digitala utvecklingen ger upphov till både möjligheter och utmaningar för skolans verksamhet. Denna licentiatuppsats handlar om digitaliseringen av svensk gymnasieskola och tar sin utgångspunkt i en verksamhet där tillgången till digitala verktyg på flera sätt är tillgodosedd. Syftet med detta arbete att undersöka användningen av digitala verktyg för skolarbete, samt förutsättningar för denna användning, i en miljö med god tillgång till digitala teknologiska resurser och en utbyggd infrastruktur. Tre forskningsfrågor är i fokus: (1) Hur ser användningen av skoldatorer och mobiltelefoner ut för skolarbete, både inom och utanför skolan? (2) Vad är elevernas och lärarnas uppfattning om digitala verktyg och deras användbarhet för pedagogiska syften? och (3) Vilka funktioner har skolans lärplattform i lärares gemensamma lektionsplanering? Forskningen har bedrivits nära praktiken och datainsamlingen har genomförts på två 1:1 gymnasieskolor i en medelstor stad i Sverige. Elevenkäter, enskilda lärarintervjuer, grupputvärdering med lärare och loggning av lärares aktivitet på LMS:et har genomförts under åren 2013-2015. Arbetet utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och grundtankar är att lärandet är socialt och sker i interaktion med andra och omvärlden (Sutherland et al., 2009; Säljö, 2014). Delstudie 1 handlar om elevers användning av skoldatorn och den egna privata mobiltelefonen (Haglind, 2014c). Texten baseras på enkätundersökningar och fokusgruppintervjuer med elever genomförda på två 1:1 gymnasieskolor 2013. Delstudie 2 undersöker elevers uppfattningar om mobiltelefonen som ett verktyg för skolarbete. Texten baseras på en enkätundersökning genomförd 2014 (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Delstudie 3 undersöker relationen mellan elevers tillgång och användning av digitala verktyg för skolarbete (Haglind, Godhe & Lindström, 2015) och delstudie 4 fokuserar på användningen av ett LMS under ett kollegialt samarbete samt hur detta samarbete har uppfattats (Haglind, 2015). Delstudie 3 bygger på material från fokusgruppintervjuer, två enkätundersökningar och lärarintervjuer. Delstudie 4 använder material från lärarintervjuer, muntlig grupputvärdering med lärare och loggad LMS-aktivitet. Resultaten i delstudierna visar att digitaliseringen av gymnasieskolan är en komplex fråga där flera faktorer spelar roll. Trots god tillgång till digitala verktyg i skolmiljön så är användningen relativt låg och det finns en skillnad mellan elever ifråga om både användning av och uppfattning om digitala verktyg i skolan. Vidare indikerar resultaten att eleverna på de högskoleförberedande programmen har en annan uppfattning om digitala verktyg som redskap för skolarbete än elever på yrkesförberedande program samt att elever därmed ges olika förutsättningar att bemästra IKT för att lära baserat på programinriktning. Resultaten visar att eleverna i hög uträckning tar med sig sina privata mobiltelefoner till skolan. En del elever använder dessa för skolarbete både i skolan och hemma, men majoriteten av eleverna gör det inte utan identifierar både hinder och begränsningar med att använda mobiltelefonen för skolarbete. Dessa resultat tyder på att mobiltelefonen inte utmanar de etablerade verktygen för skolarbete eftersom den inte i någon större utsträckning används för skolarbete. Men det finns elever som använder mobiltelefonen och datorn för att utföra olika typer av uppgifter. De använder till exempel mobiltelefonen för att översätta ord och kommunicera med sms och datorn för att exempelvis skriva texter och anteckna (Ott, Haglind & Lindström, 2014). Dessa resultat indikerar att en del elever använder de olika digitala verktygen för olika ändamål och att de på eget initiativ kan välja bland de tillgängliga digitala verktygen. Delstudie 4 visar att LMS får olika funktioner i lärares gemensamma undervisningsplanering. Förutom att vara en plats att dela och förvara material så visar studien att LMS skapar lärtillfällen för lärarna när de på egen hand ”bläddrar” igenom materialet för att se vilket material de kan använda sig av; det blir det ett tillfälle för reflektion över både sin egen och andras undervisning (Haglind, 2015). Generellt sett är tillgången till digitala verktyg hög i svensk gymnasieskola, men resultaten visar att det finns ett glapp mellan tillgång och användning. Det räcker därmed inte att undersöka tillgång utan andra faktorer såsom elever och lärares uppfattningar om digitala verktyg är viktiga att undersöka och förhålla sig till. Detta arbete visar också vikten av det kollegiala samarbetet och en central fråga här är vilka stödstrukturer som blir viktiga i den digitaliserade skolan. Avslutningsvis så betonas här att det behövs bedrivas vidare forskning om gymnasieskolans digitalisering, med fördel genom studier där den beprövade erfarenheten ges möjlighet att grundas i vetenskap.

In Sweden, it has become exceedingly uncommon to come across a classroom without computers, as computer-assisted learning has become prevalent. This study aims to examine the positive and negative aspects of implementing a one laptop per child (OLPC) policy in Swedish secondary schools in the learning process. The research primarily relies on interviews conducted with teachers in Sweden, supplemented by scientific data from surveys conducted by various universities. The study focuses on students in grades 4-9, investigating teachers' attitudes towards OLPC and its impact on students’ performance and learning process in Sweden. The majority of available resources highlight significant benefits of incorporating computers into the learning process, particularly emphasizing the advantages of a 1:1 ratio. Many teachers assert that computer usage makes the learning experience more enjoyable for students, resulting in increased motivation to learn. Additionally, some teachers emphasize the substantial impact of 1:1 computer access on students with special needs. However, there are downsides to the easy availability of computers as well. Teachers argue that excessive reliance on computers for tasks such as essay writing can lead to complications such as deteriorated handwriting, spelling errors, and increased distraction.

Prior research has shown teachers’ attitudes, teachers’ preparation for using technology, and the availability of technology had significant positive associations with technology integration. However, research has shown that teachers do not fully utilize technology, they fail to implement it thoroughly due to a lack of time needed for planning the implementation of technology into the curriculum, and they do not have adequate training which contributes to underutilization of technology. Due to a lack of research from the teachers’ perspective of technology acceptance, the purpose of this study was to examine high school teachers’ acceptance and use of technology and determine the relationships between Performance Expectancy, Effort Expectancy, Social Influence, Facilitating Conditions and Privacy Concerns. To investigate the current status of adopting and implementing laptops in high schools, this study adopted the Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model with an addition of Privacy Concerns. The online survey was sent in the fall semester of 2018 to teachers who taught in a North Mississippi School District that has implemented a 1:1 initiative laptop program. A total of 121 high school teachers made up the population and sample in the study, and 112 teachers replied with a 92% return rate. Overall, this study found that Performance Expectancy and Social Influence had the highest mean score at 5.6 (agree), and Privacy Concerns had the lowest mean score 3.8 (neutral), on a 7-point Likert scale ranging from 1 for ‘strongly disagree’ to 7 for ‘strongly agree.’ The average mean score for Performance Expectancy, Effort Expectancy, Social Influence, Facilitating Conditions, and Privacy Concerns was 5 (somewhat agree), indicating that teachers perceived all 5 variables somewhat affect high school teachers’ intention to accept and use of technology. When analyzing whether Performance Expectancy, Effort Expectancy, Social Influence, Facilitating Conditions, and Privacy Concerns predict high school teachers’ behavioral intention to accept technology, Effort Expectancy was the only variable that predicted teachers’ behavior intention to accept technology. The findings of this study will provide valuable information with the current status of adopting and implementing technology in the context of 1:1 initiative programs in high schools.

No description available.

Många skolor inför allt mer undervisningshjälpmedel baserade på informationsteknik trots att det finns mycket få empiriska resultat för vilka effekter datorer har i undervisningen. Istället präglas argument för 1-1 – att ge en dator till varje elev – ofta av vad skolpolitiker hoppas att datorerna ska bidra med. Det finns många fördelar med 1-1, men utan kunskap om hur man arbetar med datorer finns risken för negativa effekter på undervisningen. Den här uppsatsen huvudsyfte är att undersöka om, och i så fall hur, svenskundervisningen har förändrats sedan införandet av 1-1. Detta gör jag genom att undersöka svensklärares perspektiv på förändringarna som 1-1 har medfört. Jag undersökte även undersökningsdeltagarnas inställning till datorer i undervisningen för att få en bättre bild av eventuella svårigheter och vilken betydelse lärarnas inställning har till hur de använder datorn. Metoden som har använts är kvalitativa intervjuer med fyra svensklärare på två olika gymnasieskolor samt lektionsobservationer.Forskningen om datorers påverkan på undervisning är mycket splittrad. Både lärande och teknik är mycket komplexa företeelser med många påverkande faktorer vilket gör det svårt för forskare att komma fram till mätbara situationer. Generaliserande resultat har även uteblivit eftersom forskare har studerat olika aspekter av ämnet.Resultaten av undersökningen visar på fyra huvudsakliga förändringar på svenskundervisningen som 1-1 har medfört: Fördjupad undervisning, Införande av ny kunskap och flytt av fokus, Större möjligheter till alternativa arbetssätt och Bättre kommunikation. Lärarnas inställning till datorn i undervisningen visade sig vara positiv. Undersökningsdeltagarna visade sig även ha en stark instrumentell inställning till datorn och såg den som ett pedagogiskt verktyg av många.Datorn verkar inte ha revolutionerat undervisningen som många skolpolitiker hoppas, men har förmodligen förbättrat den på många sätt. Undersökningen har förhoppningsvis bidragit till att skapa ökad förståelse för vilka effekter datorn har på undervisningen men fungerar även som exempel på att forskningen om ämnet inte är tillräcklig.

The purpose of this Dissertation in Practice was to analyze the organizational factors affecting technology integration within the context of literacy instruction at a single school site that was preparing to implement a 1:1 mobile device initiative in all K-5 classrooms the following academic year. This was achieved through conducting an organizational analysis using a multi-frame model developed by Bolman and Deal (2008). This study used a convergent parallel mixed methods research design consisting of teacher and administrator interviews, a quantitative and qualitative survey, and classroom observational data. One main evaluation question was designed to frame this organizational analysis: What organizational factors support and impede technology integration within the context of literacy instruction? To answer the main evaluation question, the evaluator collected data to answer six evaluation sub-questions. The evaluation sub-questions were developed to ensure that data was being collected among Bolman and Deal's (2008) four frames. In the context of integrating technology into literacy instruction, the data collected in this study suggest that the organizational strategies and issues within the human resource frame are impacting, and are impacted by, the organization's political, structural, and symbolic practices. The teachers' lack of opportunities to develop the requisite knowledge, experience, and skills needed to integrate technology into literacy instruction seem to have impacted the teachers' level of technology integration as well as their levels of concern. Data from this organizational analysis indicated that the lack of time was a major obstacle in learning how to integrate mobile devices into literacy instruction. The school's current team-based organizational model, while supporting other aspects of their education practices, may create structural and political barriers to effectively implement the 1:1 mobile device initiative. Observations and interviews suggested that the school values technology to support basic literacy skills, but not the transformative role of technology on literacy in today's society. Using all four frames of the Bolman and Deal's (2008) model allows an organization to look beyond one frame, such as developing human resources through professional development, when working towards implementing a school-wide initiative effectively. Although tailored professional development is necessary for teachers to learn how to integrate technology into literacy instruction, the professional development will not be effective without greater stability in the instructional staff, and focused political and structural solutions that will support the instructional staff's professional learning and implementation.

The growing interest in educational technology is matched by a corresponding increase in concern about its effects on children and adolescents. With demand for implementing technology on one hand, and the moral consequences that could result from it on the other hand, integrating a one-to-one computing program (1:1 program) in Catholic schools remains a subject in need of more thorough study. This study sought to examine the various advantages, challenges, and ethical questions related to implementing the 1:1 program in a Catholic middle school. While several studies demonstrate the positive impact of 1:1 program on students’ engagement and academic achievement, this study examines the pros and cons of the 1:1 program for the teachers and students, as well as its possible relationship with the students’ moral virtues, which constitute their moral intelligence. In order to examine the integration of 1:1 program and its intersection with morality, a variety of methods were used to collect data, including a survey (quantitative approach), document analysis, classroom observations, and interviews (qualitative approach). In short, this study contributes to a better understanding of how the 1:1 program has been implemented in a Catholic middle school, his advantages and disadvantages for teachers and students, to what extent Catholic leaders are navigating educational technology with morality, and of any possible correlation between students’ use of digital devices and their moral growth.

L'analyse quantitative a été réalisée en cotutelle avec Rémi Boivin et Pierre Tremblay et publiée dans la Revue de Criminologie: Boivin, R., Lamige, C,. Tremblay, P. (2009) La police devrait-elle cibler les taudis malfamés? Criminologie, (42)1, 225-266. / Les modèles de police de résolution de problèmes et de police communautaire sont souvent présentés en opposition l’un de l’autre. Ce mémoire présente l’évaluation d’une intervention policière réunissant des éléments des modèles mentionnés précédemment et ayant pour objectif de mettre fin au foyer de désordre causé par la présence d’un immeuble de location de chambres. Les analyses reposent à la fois sur une évaluation qualitative et quantitative des interventions communautaires et policières réalisées dans cet édifice surnommé le « Motel ». Les résultats des entretiens réalisés auprès d’organismes communautaires, de policiers et de citoyens du quartier ont permis de mieux comprendre les étapes de cette opération policière et communautaire. Ils ont également permis de connaître le mode de fonctionnement relatif au rachat d’un immeuble par une administration municipale de même que d’en mesurer l’impact d’un point de vue préventif. Les résultats obtenus ont également permis de saisir l’importance des maisons de chambres pour certains locataires « démunis » de ce quartier, mais aussi la réputation qui en découle. La méthode de gestion de ce genre d’immeubles possède une étroite corrélation avec le type de locataires présents. Une analyse de terrain effectuée trois ans après l’opération a rendu possible l’identification du type de problèmes dont souffrent la majorité des locataires de maisons de chambres à gestion privée. Dans ce cas-ci, il s’agit de problèmes reliés à la santé mentale. Les résultats de l’évaluation quantitative ont quant à eux révélé qu’un régime de patrouille intensive favorise la stimulation de la fréquence des appels logés au 9-1-1 par les citoyens et que la stratégie de profiler un taudis de mauvaise réputation pour faire diminuer les désordres dans l’ensemble du quartier n’a pas été, dans le site observé, particulièrement concluante. / Models of problem-oriented policing and community policing are often shown in opposition to each other. This thesis presents an evaluation of a police crackdown, combining elements of the above mentioned models and aimed at ending disorder outbreaks caused by tenants of a troublesome flophouse. Analyses are based on both qualitative and quantitative evaluations of community and police interventions conducted in a building known as the "Motel". Results obtained through discussions with community organizations, police and neighbourhood residents have lead to better understanding the phases of this police and community operation. They also provided the operation mode on property buyback by a municipal administration and assessed its impact by means of a preventive perspective. The results also helped to acknowledge the importance of flophouses for a number of helpless tenants in this district, but also the reputation that follows. The management process for this category of building is in close correlation with the type of tenants who live there. A field analysis, conducted three years after the operation, has made it possible to identify the type of problems afflicting the majority of tenants living in flophouses that are privately managed. In this case, the problems are linked to mental health. Results of the quantitative evaluation have demonstrated that intensive patrol surveillance increases residents’ propensity to place 9-1-1 calls and the strategy to reduce disorder in the general neighbourhood by targeting notorious slums has not been particularly conclusive on the site observed.

Made available in DSpace on 2016-04-27T14:31:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 CED - Bendita Donaciano.pdf: 529941 bytes, checksum: c564fee8110eb52dfeb335d627273197 (MD5) Previous issue date: 2006-08-01 / This research project aims at analysing the primary teacher education process in the IMAPs, with a view to contribute with concrete proposals to improve the development of teacher competence during the student teaching practicum, in the 10th+1+1 teacher education model. I selected this model considering that a student teaching practicum of one year provides better opportunities for competence development in teacher education than shorter periods, because the future teacher participates in all school activities. Therefore, this dissertation: 1. describes and analyses the problems of IMAP primary teacher education, especially in the 10th+1+1 model, as the most appropriate for the actual phase of Education in Mozambique; 2. analyses the 10th+1+1 model as the opportunity to give the future teacher a long period of teaching practice, the student teaching practicum; 3. formulates hypotheses about discussing and living competence in the daily life of the teacher both during teacher education and in his professional practice; 4. enhances de concept of competence as a concept to be developed during the entire period of teacher education, a concept that is instrumental in educating teachers that are capable of ensuring a high quality of teaching; 5. makes clear, in the analysis and interpretation of the data, how the teachers understand competence, how they use it and give it the importance it deserves. 6. concludes with some pertinent considerations about the importance of competence development during teacher education and professional teaching practice. Competence development will improve the quality of the teachinglearning process in our schools. Also, I put forward a number of aspects that should be taken into account for the reintroduction of the 10th+1+1 model in our teacher education institutions / A presente pesquisa tem por objectivo analisar o processo de formação de professores primários feita nos IMAPs, de modo a contribuir com propostas concretas para melhorar o desenvolvimento da competência, durante o estágio, no modelo de formação 10ª+1+1. O modelo foi escolhido tendo em conta que o estágio de um ano proporciona melhores resultados em termos do desenvolvimento da competência em tempo de formação, pois o futuro professor participa das actividades que ac ontecem na escola. Por isso, a dissertação: 1. descreve problematizando a formação de professores primários feita nos IMAPs e muito especificamente no modelo 10ª+1+1 como o mais indicado no momento actual da educação em Moçambique; 2. analisa esse modelo 10ª+1+1 que contribui para dar oportunidades ao formando de um tempo longo para a sua prática docente, o estágio; 3. levanta hipóteses que vão levar a discussão e vivência da competência no dia-adia do professor em formação e em exercício; 4. destaca o conceito competência que se deve desenvolver ao longo da formação do futuro professor e que é referência, marco importante para formar professores capazes de garantir um ensino de qualidade; 5. na interpretação e análise de dados, faz perceber como é que os professores entendem a competência, como é que fazem uso dela e lhe dão a importância que merece; 6. por fim, concluí com algumas considerações pertinentes a cerca da importância do desenvolvimento da competência em tempo de formação e ao longo da actividade docente. Desenvolvimento da competência que melhorará a qualidade do PEA nas nossas escolas. Também propus um conjunto de aspectos que se podem levar em conta para a reimplementação do modelo 10ª+1+1 nas nossas IFPs

Tese de mestrado integrado. Engenharia Civil (Área de Especialização de Construções). Faculdade de Engenharia. Universidade do Porto. 2012