I denna undersökning studeras den stora trafikutredning Uppsala genomförde 1936. Undersökningen visar hur bilens företrädare lyfte fram cyklisterna som irrationella och ibland till och med farliga. Cyklismens förkämpar grundade sin argumentation i sin majoritet som trafikslag. Det är känslostyrda argument kontra sakliga, faktabaserade dito. Undersökningen redogör för hur dessa såg ut, och hur bilismen segrade.

Jag har renoverat en ovanlig fåtölj av Carl Malmsten vid namn Redet. I min uppsats redogör jag för mitt tillvägagångssätt för fåtöljen, vilket har inneburit ett nytt resårhus och en ny traditionell stoppning i kroll. Jag beskriver hur man gör när man ska malla upp och sy en rygg bestående av pipor samt disskuterar olika sätt man kan lösa problem som uppstår när man bland annat använder sig av en snodd som har en sömsmån. Jag redogör för hur man ska göra när man syr en plymå samt det övriga klädnadsarbetet.   Jag har valt att mer eller mindre fokusera min uppsats på hur man ska hantera renoveringen av en ovanlig och dyrbar möbel. Det absolut viktigaste är göra en noggrann förstudie där man detaljerat dokumenterar hur möbel ser ut och är gjord i varje stadium samt forska efter så mycket information som möjligt om möbeln. Att hitta så många referensbilder som möjligt underlättar arbetet då man hela tiden ska sträva efter att möbeln man jobbar med ska vara så trogen originalet som möjligt.

Uppsatsen ämnar undersöka processen kring skapandet av ett kulturarv, detta görs utifrån analys av föreningen Svenska Ungdomsringen för Bygdekulturs tidning Hembygden. Uppsatsen undersöker i huvudsak hur folkdansen beskrivs i Hembygden. Det görs med utgångspunkt i Stefan Bohmans modell över hur kulturarv skapas samt med nationalistiska tankegångar som nationalismens Janusansikte. Slutsatsen visar att föreningen med sin verksamhet försökte skapa ett kulturarv av folkdans.

Denna uppsats är en studie av tre noveller skrivna av författare i den modernistiska grupp från Shanghai som brukar kallas nysensualisterna. Studien tar fasta på de olika sätt som författarna använder sig av blick och seende för att i de analyserade texterna uttrycka maktförhållanden, upphetsning och frustrationer i samband med den dramatiska materiella och intellektuella samhällsomvandling som 1920- och 1930-talets Shanghaibor ställdes inför och som bland annat kraftigt påverkade relationerna mellan män och kvinnor. I novellerna skildras hur de manliga huvudpersonerna – oavsett om de utsätts för andras blickar eller själva försöker sig på att använda blicken som ett maktinstrument – drivs till randen av ett sammanbrott på grund av den outhärdliga spänning som krocken mellan det nya och det gamla samhällets krav och förväntningar innebär. Blicken och seendet blir här ett tveeggat svärd som, när det används, tycks slå lika hårt mot den som svingar det som mot hans offer.

Social work is a profession where documentation about people’s behavior and life circumstances is common. In the beginning of the essay we ask ourselves, if these descriptions about people can be problematic? To explore this, we studied social documentation, from the past. We used a historical source because history can help usunderstand the social work that is being conducted today. The aim of our study was to findout how early welfare work defined and described deviant behavior in child care issues, and how the child care agency handled these issues. Out method was a document analysis off the children’s care protocols in Kalmar, from 1929 to 1937. We present our results along with two illustrative case descriptions. Our theoretical approaches are Howard S Becker and Erwing Goffman´s theories of deviation. Their conclusion is that deviation is created by society, not by individuals or their actions. Since cases of children’s neglect and cases with deviant children were common and well documented we focused our empirical presentation on what was included in these terms. Children’s neglect cases focused on parent’s inability to provide the child with proper food, clothes, housing and similar factors. We also found that they made a distinction between mothers and fathers responsibility in these cases. Regarding the deviant children they also made a distinction between the sexes, identifying different behaviors deviant for girls andboys. Though some factors, such as being a illegitimate child and being unreliable is a definition used on both sexes. Since, according to our theories, deviation is created by our society our conclusion is that both children’s neglect and problem children can be seen as a result of societies expectations, and we present examples of how that can be understood in our analyze. In our final discussion we discuss how the definition of deviant behavior is relevant today. We discuss our findings in relation to BBIC, a Swedish child protection investigation guide. Our conclusion is that we still create deviations through documentation.

During the 1930´s the hot potato for the Swedish lighting associations were how to create the most suitable light for every situation, either for industries, offices or homes. The light bulb were the most frequently used source of light but due to limitied luminous intensity, big halls sometimes required up to hundreds of light bulbs to produce the right amount of light. Two kinds of different lights, by different reasons, can be titled the predecessors of the fluorescent lighting during the 1930´s: The volfram-filament tube light due to its estetic similarities and the electric discharge (mercury- and sodium-) lamps due to its technical resemblance. Even though they came in quite wide use (the volfram tube in public halls (e. g. cinemas and public baths) and the discharge lamp in the industry) none of them could provide a light that combined efficiency in both light and cost. This essay deals with the predecessors as well as the introduction of fluorescent lighting in Sweden 1940-1945 primarily as a consequence of todays non existing historic knowledge about this modernist invention. By analyzing articles and advertising issued by the Swedish journals Elektricitetens rationella användning and Tidskrift för Ljuskultur 1930-1945 this thesis answers questions about how, why, when and where the lamp industry came to bring the new kind of light on the market. The research concludes that fluorescent lighting was introduced in almost every environment except for the homes, even though the Swedish lighting associations believed it to be the future also for the homes. The prospects for the new light source were without exeption positive and promising and in both articles and advertising it was talked about as the ”artificial daylight”. The light fittings were made different depending on the purpose of the room. Esthetic as well as functional reasons together with the extracted shape of the lamp made the designers make fittings that differentiated heavily from the fluorescent light fittings we are used to see today.

No description available.

I första kapitlet av Mor gifter sig begår flickan Mia ett regelbrott. Uppsatsen pekar på hur detta är den första av en rad motståndsstrategier som hon anammar i syfte att skapa sig ett större handlingsutrymme eller, om så bara för en stund, frigöra sig från underordning och känslor av förnedring. I romanen har jag identifierat fyra nyckelscener, där Mia använder sig av lika många strategier för att undkomma situationer av maktlöshet. Det är fyra avgörande scener på så vis att de har betydelse för såväl Mias som för romanens utveckling. Förutom att identifiera vilka motståndsstrategierna är, undersöker uppsatsen genom en närläsning av romanen med särskilt fokus på de fyra nyckelscenerna vad strategierna fyller för funktion och vad det säger om den makt som Mia gör motstånd mot. Ebba Witt-Brattström går grundligt igenom romanen med avseende på kvinnoliv och patriarkala strukturer i sin avhandling Moa Martinson, men rör även vid de klassrelaterade maktstrukturerna. Det är dessa senare som denna uppsats främst sätter fokus på. Med ett litteratursociologiskt perspektiv undersöks de teman av maktlöshet och motstånd som romanen rymmer. Med stöd i främst Lars Furulands Statarna i litteraturen och Nina Björks Fria själar, men även i en LO-rapport om arbetarrörelsens kvinnliga pionjärer, fogas romanens hierarkier in i sitt ekonomiskhistoriska perspektiv. Det litteraturhistoriska perspektivet har Witt-Brattströms avhandling och Eva Adolfssons essäer i Hör jag talar! varit behjälpliga med. För analysdelens resonemang om makt och maktlöshet, slutligen, har Michel Foucaults maktkritiska teorier i Övervakning och straff, samt i artikeln ”Makt och upplysning”, varit värdefulla.

Denna uppsats beskriver möbelarkitekten Axel Einar Hjorths karriär och produktion med fokus på åren 1927-32, hans första sex år som chefsarkitekt på Nordiska Kompaniet. Genom att undersöka några samtida tidskrifter försöker uppsatsen även utröna hur Hjorth mottogs under sin egen tid, samt varför han var förtigen i svenskdesignhistoria så länge. I uppsatsen ingår flera möbelanalyser vilka syftar till att beskriva Hjorths stil och bredd samt tidens smak. Uppsatsen visar att Axel Einar Hjorth ofta ritade internationellt orienterade möbler i ren art déco, men också stilmöbler, funktionalistiska seriemöbler m.m. Art déco var en stilriktning under mellankrigstiden, men i Sverige talar vi ofta om ”Swedish Grace” eftersom mycket konsthantverk under denna tid fick ett något svalare klassicistiskt uttryck än övriga länders. I Sverige har art décon eller ”Swedish Grace” ofta hamnat i skuggan av funktionalismen, som fick större genomslagskraft. Det är en av anledningarna till att ingen akademisk text tidigare har skrivits om Axel Einar Hjorth. / This essay describes the carrier and production of the architect Axel Einar Hjorth, with an emphasis on the years 1927-1932, his first six years as head architect at Nordiska Kompaniet. The essay also tries to inquire into how Hjorth was recieved by contemporary press and explain why he was forgotten about for many years. The study shows that the furniture designs of Axel Einar Hjorth was very international in it´s style. Instead of calm classicism the furnitures often have strong references to art déco, a style that didn´t grew big in Sweden. The essay includes several furniture analyses where the aim is to show Hjorths versatility. Hjorth designed both art déco furnitures, period furnitures and more modernistic furnitures etc. One of the reasons why so little has been written about Axel Einar Hjorth and art déco in Sweden is that the funktionalism won the debate with it´s socialistic ideas, which made art déco a short-lived style.