• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 66
  • 66
  • 33
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Translanguaging in the English classroom : A study examining young learners’ attitudes and perceptions of translanguaging in the English classroom.

Harris, Krystal January 2021 (has links)
Many studies show that language learners see the benefits of using their first language in order to learn second or subsequent languages, while they also see some disadvantages. This reflects dominant ideas in language learning about the importance of keeping languages separate. The present study examines translanguaging, a strategy in which learners are encouraged to use their entire linguistic repertoires during language learning. To this aim, data are examined from Swedish learners (n= 168) in grades 7-9 to investigate their attitudes and perceptions towards translanguaging in the EFL classroom, and to shed light on the roles of age and proficiency in constraining them. The data was collected by means of a questionnaire and a proficiency test in order to measure the participants’ proficiency in English. Unlike the mixed views reported in previous studies, the learners investigated here had a positive view of translanguaging and perceived it as beneficial to their learning. Furthermore, the findings suggest that learners often used Swedish for specific functions, especially explaining grammar and vocabulary, clarifying tasks and instructions, comparing the languages and asking questions. This was even more so for low proficiency learners, who used translanguaging more for both practical and social purposes. On the other hand, higher proficiency learners used less Swedish and viewed translanguaging as less helpful. These learners also reported that their teachers used more Swedish in the classroom compared with their less proficient peers. It was also found that learners showed a greater tendency to use translanguaging with increasing age, although this might have been due to differences between teachers and their individual practices. / Många studier visar att elever ser fördelarna med att använda sitt förstaspråk för att lära sig andra eller efterföljande språk, medan de också ser några nackdelar. Detta återspeglar dominerande idéer i språkinlärningen om vikten av att hålla språken åtskilda. I den här studien undersöks transspråkande (translanguaging), en strategi där eleven uppmuntras att använda hela sin språkliga repertoar under språkinlärningen. För detta ändamål undersöks data från svenska elever (n = 168) i årskurs 7-9 för att undersöka deras attityder och uppfattningar kring transspråkande i det EFL-klassrummet och för att belysa hur faktorerna ålder och färdighet påverkar dem. Uppgifterna samlades in med hjälp av en enkät och ett färdighetstest för att mäta deltagarnas färdigheter på engelska. Till skillnad från de blandade åsikter som rapporterats i tidigare studier hade de studenter som undersöktes i denna studien en positiv syn på transspråkande och uppfattade det som fördelaktigt för deras lärande. Dessutom tyder resultaten på att eleverna ofta använde svenska för specifika funktioner; särskilt att förklara grammatik och nya ord, klargöra uppgifter och instruktioner, jämföra språk och ställa frågor. Detta var ännu mer för elever med låg färdighet, som använde transspråkande mer för både praktiska och sociala ändamål. Å andra sidan använde elever med högre kompetens mindre svenska och betraktade transspråkande som mindre användbart. Dessa elever rapporterade också att deras lärare använde mer svenska i klassrummet jämfört med sina kamrater med lägre färdighet. Studien pekar också på att eleverna visade en större tendens att använda transspråkande med ökande ålder, även om detta kan ha berott på skillnader mellan lärare och deras individuella metoder.
22

Läxor i matematikundervisning : hur samverkar elever, föräldrar och lärare / Homework in mathematics education : how students, parents and teachers collaborate

Knutsson, Jack January 2021 (has links)
Syftet för detta arbete är att undersöka relationer mellan matematikundervisning och matematikläxor i högstadiet. Litteraturstudien ska besvara vilken betydelse matematikläxor har för elever, föräldrar och lärare. Flera tidigare forskningsstudier har redan visat att läxor är ett viktigt verktyg för elevers allmänna lärande i skolan, men fokus för denna studie ligger på matematikundervisning. För att hitta litteratur som är relevant för undersökningen används sökmetoder beskrivna i metodlitteratur. Litteratursökningen sker i den nordamerikanska databasen ERIC och den nordiska databasen DIVA. Anledning till dessa två databaser valdes är att sökresultat i ERIC kan ge mer globalt perspektiv i matematikutbildning, medan resultat av litteratursökning från DIVA innehåller forskning från nordiska länder, vilka har mer liknande skolsystem som Sverige. Litteraturen ska vara refereegranskad för att den ska ha en god tillförlitlighet. Resultatet från litteraturstudien visar att samverkan mellan föräldrar, elever och lärare i matematikläxor har stor betydelse. Genom att förtydliga utformning av matematikuppgifter samt återkoppling kan lärare positivt påverka kvaliteten hos matematikläxor. Genom automatisk återkoppling blir digitala matematikläxor mer effektiva än traditionella matematikläxor. Forskning visar även att elevernas motivation är det allra viktigaste när det gäller matematikläxor. Föräldrars roll varierar beroende på kulturbakgrund. I en kultur där föräldrar brukar engagera sig i barnens läxor, kan deras roll vara stor, men om föräldrar saknar engagemang i barnens läxor, då är deras påverkan svag. Tänkbar forskning inom området i framtiden kan handla om hur många föräldrar som har förutsättningar att hjälpa barnen med läxor. Eftersom det finns läxhjälp i svenska skolan, kan man också forska om hur läxhjälpen påverkar elevers prestationer i läxor samt deras skolresultat i matematik. Nyckelord: Matematikundervisning, matematikläxor, grundskola, årskurs 7–9, familjens påverkan i matematiklärande / The purpose of this work is to investigate relationships between mathematics teaching and mathematics homework in grades 7 to 9 . The literature study will answer the importance of mathematics homework for students, parents and teachers. Several previous research studies have already shown that homework is an important tool for students' general learning in school, but the focus of this study is on mathematics teaching. To find literature that is relevant to the study, search methods are used that were described in the literature about methods. The literature search takes place in the North American database ERIC and the Nordic database DIVA. The reason for choosing these two databases is that search results in ERIC can provide a more global perspective in mathematics teaching, while results from literature searches from DIVA include research from Nordic countries, which have school systems more similar to Sweden. The literature must be peer-reviewed in order for it to have good reliability. The results from the literature study show that collaboration between parents, students and teachers in mathematics homework is of great importance. By clarifying the design of mathematics assignments and feedback, teachers can positively influence the quality of mathematics homework. Through automatic feedback, digital math homework becomes more efficient than traditional math homework. Research also shows that students' motivation is the most important thing when it comes to math homework. The role of parents varies depending on cultural background. In a culture where parents tend to get involved in their children's homework, parents' roles can be large, but if parents lack commitment to their children's homework, then their influence is weak. Possible research in the field in the future may be about how many parents have the potential to help their children with homework. Since there is study help for homework in the Swedish school, one can also research how such study help affects students' performance in homework and their school results in mathematics. Keywords: Mathematics teaching, mathematics homework, middle school, grades 7-9, the family's influence in mathematics learning
23

Tillsammans räddar vi liv? : En studie om HLR i skolan årskurs 7-9 / Together we save lives? : A study about CPR in school grades 7-9

Pettersson, Ellen, Söderqvist, Johanna January 2023 (has links)
Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur undervisning i hjärt-lungräddning kommer till uttryck i ämnet idrott och hälsa. För att uppnå studiens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur tolkar lärare i ämnet idrott och hälsa styrdokumenten vad gäller HLR i årskurs 7-9? Hur undervisar lärare i HLR i årskurs 7-9? Vilka förutsättningar har lärare i idrott och hälsa att bedriva undervisning i HLR i årskurs 7-9?  Metod: Studiens metod är en kvalitativ ansats, varpå datainsamling har genomförts med semistrukturerade intervjuer. De sju lärare som deltar i studien har valts ut genom två olika urval, målstyrt urval och bekvämlighetsurval. Intervjuerna genomfördes digitalt via Zoom, Meet och Teams. Empirin transkriberades digitalt samt genom manuell hantering, och analyserades med hjälp av en tematisk analys. Studiens teoretiska ramverk är läroplansteori och ramfaktorteori. Resultat: Lärarna anser att läroplanen genom centralt innehåll är undervisningens kodex. HLR är ett explicit begrepp i centralt innehåll men saknar definition vilket lämnar utrymme för lärarna att göra sina tolkningar av begreppet. HLR sätts i relation till simning och anses vara ett viktigt moment i undervisningen. Undervisningen i HLR kommer till uttryck i varierande omfattning. Momentet undervisas såväl teoretiskt som praktiskt, där video är en återkommande metod i undervisningen. Eleverna ges möjlighet att öva praktiskt med hjälp av övningsdockor. Praktisk träning av bröstkompressioner ingår i samtliga lärares undervisning av HLR, medan inblåsningar är ett teoretiskt moment. Lärarnas förutsättningar ser olika ut där ramfaktorer som exempelvis kunskap, utrustning och tid påverkar undervisningen i HLR.  Slutsats: Lärarna tolkar HLR i det centrala innehållet sett från eget perspektiv och förmåga. Det är lärarnas kunskaper i och om HLR samt deras förutsättningar som är avgörande för hur HLR kommer till uttryck i undervisningen. Lärarna tolkar och navigerar styrdokumenten med hjälp av erfarenhet och kunskap, vilket innebär att undervisningen i HLR kommer till uttryck på olika sätt. Lärarna utmanas av en mängd olika ramfaktorer vilka har mer eller mindre inverkan på undervisningen. / Aim and research questions: The aim of the study is to investigate how teaching in cardiopulmonary resuscitation is expressed when teaching physical education and health. In order to achieve the aim of the study, the following questions will be answered: How do teachers in physical education and health interpret the curriculum regarding CPR in grades 7-9? How do teachers teach CPR in grades 7-9? What prerequisites do physical education and health teachers have to teach CPR in grades 7-9?  Method: The study's method is a qualitative approach, after which data has been collected with semi-structured interviews. The seven teachers participating in the study have been selected through two different samplings, goal-directed sampling and convenience sampling. The interviews were conducted digitally via Zoom, Meet and Teams. Data was transcribed digitally as well as through manual handling, and analyzed using a thematic analysis. The study's theoretical framework is curriculum theory and frame factor theory. Results: The teachers believe that the curriculum, through central content, is the teaching code. CPR is an explicit expression of the concept in central content but lacks a definition, which leaves room for the teachers to make their own interpretations of the concept. CPR is put in relation to swimming and is considered an important part of teaching. Teaching in CPR is expressed to varying extents. CPR is taught both theoretically and practically, where video is a recurring method in the teaching. The students are given the opportunity to practice practically with the help of a practice dummy. Practical training of chest compressions is included in all teachers' teaching of CPR, while inhalations are a theoretical part. The teachers' conditions look different where frame factors such as knowledge, equipment and time affect the teaching of CPR. Conclusions: The teachers interpret CPR in the central content from their own perspective and ability. It is the teachers' knowledge of and about CPR as well as their prerequisites that are decisive for how CPR is expressed in teaching. The teacher’s interpret and navigate the curriculum with help of experience and knowledge, which means that the teaching of CPR is expressed in different ways. The teachers are challenged by a variety of frame factors which have more or less impact on the teaching. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond 2023.</p>
24

Meningsfull sex- och samlevnadsundervisning : En kvalitativ studie om elevers skilda uppfattningar av sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9

Welin, Ida, Hurtig, Helena January 2012 (has links)
Syftet med studien är att bilda kunskap om gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta tidigare sex-och samlevnadsundervisning och vad som enligt eleverna är meningsfullt med sex- och samlevnadsundervisningen i årskurs 7-9. Kvalitativa intervjuer har genomförts med nio elever i årskurs ett på gymnasiet. Studien ämnar använda en fenomenografisk forskningsansats. I resultatet framgår fem skilda uppfattningar om sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna uppfattar undervisningen som kommunicerande, trygg och bekväm, förberedande och förebyggande, informativ, samt att skolan har en stor roll i sex- och samlevnadsundervisningen. Det identifieras i resultatet även fyra skilda uppfattningar om meningsfullt innehåll för sex- och samlevnadsundervisningen. Eleverna beskriver att undervisningen blir meningsfull om den utgår från elevens behov och tankar, om undervisningen fokuserar på andra människor, om undervisningen är förberedande samt om fokus på undervisningen är att alla har rätt att veta. Resultatet diskuteras och jämförs med tidigare forskning och med de nu gällande styrdokumenten för årskurs 7-9.
25

Komplexa rörelser i idrott och hälsa? : En intervjustudie om högstadieelevers uppfattningar av begreppet komplexa rörelser

Nordström, Johan, Erlingsson, Rickard January 2017 (has links)
This essay focuses on pupils' comprehension about assessment. More specifically, complex movement skills in the curriculum. Two questions were formulated to answer the aim, one of which describes the pupils perceptions of the concept complex movement skills. The other question discusses what the pupils consider crucial to get a good grade in complex movement skills. This was examined during the autumn 2016 with a qualitative method. Six focus groups performed with 24 pupils in the ninth grade, from one secondary school. The interview results were directly related to Bourdieu's concept of capital, habitus, field and doxa together with Engström’s logics, which helped us interpret and try to understand the students’ perceptions. The pupils in our study seem to be of the understanding that the assessment of movements in activities that include a ball are less important compared to dance movements in physical education and health. Which leads to the conclusion that the value of complex movements differs regarding the grade. Initially, the students had a hard time trying to describe the concept of complex movement skills. The pupils gradually improved their description of the concept as the discussions proceeded. The description in dance originated from their teacher’s explanation and the understanding in the ball games came from their background in ball sports.
26

Nyanlända elevers förståelse för ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 : En enkätstudie med kvalitativa anspråk

Mikaelsson, Glenn January 2019 (has links)
Syftet med studien är att undersöka nyanländas elevers förståelse för ämnet idrott och hälsa i grundskolans senare del, årkurs 7-9. Studien genomfördes med hjälp av 28 respondenter som svarade på en kvalitativ enkät med öppna frågor om hur de upplevde ämnet idrott och hälsa på grundskolan. Studien visade att respondenterna hade blandade erfarenheter av ämnet idrott och hälsa. Respondenternas svar visar att några upplevde det problematiskt med bedömningssituationen genom att kunskapskraven var otydliga eller att läraren inte hade förmedlat kunskapskraven för eleven. Andra respondenter menande på att vissa moment som genomfördes i ämnet var obegripliga och svåra att genomföra. I studien framkom även att respondenterna ser på ämnet idrott och hälsa som en positiv del i grundskolan men att ämnet används som ett verktyg för att bli av med extra energi för att prestera i skolans andra ämnen.
27

Att läsa eller icke läsa…? : En litteraturstudie om skönlitteraturens legitimitet i undervisningen i grundskolans åk 7-9

Lesniak, Malin January 2019 (has links)
Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur skönlitteraturen legitimeras i svenskundervisning för årskurs 7-9 utifrån befintlig forskning inom ämnet. Studien tar sin utgångspunkt i följande två frågeställningar: Varför ska elever arbeta med skönlitteratur i skolan? Vad menar forskning att undervisning i skönlitteratur ska utveckla hos eleverna? Eftersom denna studie är en litteraturstudie har aktuell forskning valts ut utifrån bestämda begränsningar. Exempelvis har endast litteratur som berör den svenska skolan valts ut. Två doktorsavhandlingar utgör studiens huvudmaterial, därtill har fem titlar till använts för att diskutera skönlitteraturens syfte i skolan. Denna studie visar att arbetet med skönlitteratur ska fungera som verktyg för elevernas identitetsutveckling. Eleverna utvecklar sin förmåga att fylla textens tomrum med egna erfarenheter genom en subjektiv förankring. Eleven får då bearbeta sig själv och sitt liv genom litteraturen. Genom att läsa skönlitteratur utvecklas också den narrativa fantasin som gör att läsaren kommer att kunna anta andra människors perspektiv. Skönlitteraturen kan därför fungera som övergångsobjekt eller som en bro till andra människor, vilket också bidrar till att litteraturen kan lösa konflikter och som verktyg för att utveckla demokratiska värderingar. Slutligen kan också skönlitteratur läsas som språkutvecklande redskap. Det ställs höga krav på elevernas läsfärdigheter för att läsa skönlitteratur på ett djupare plan, därför krävs att skönlitteraturen inte läses helt oreflekterat och okritiskt för att uppnå sitt syfte enligt ovan. I klassrummet krävs diskussioner kring bland annat olika tolkningar och erfarenheter av texten men även diskussioner kring litteraturens sanningshalt och skillnad på fiktion och verklighet. Därför krävs också planering och uppgifter som uppmuntrar eleverna till att bli goda skönlitterära läsare. / <p>Svenska</p>
28

En kugge i kugghjulet : Utomhusmatematik i grundskolans senare år ur ett lärarsperspektiv / A Cog in the Cog-Wheel : Outdoor Mathematics in the Later Years of the"Grundskola"from a Teacher's Perspective

Wänström, Anders January 2003 (has links)
<p>I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? </p><p>Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. </p><p>Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.</p>
29

En kugge i kugghjulet : Utomhusmatematik i grundskolans senare år ur ett lärarsperspektiv / A Cog in the Cog-Wheel : Outdoor Mathematics in the Later Years of the"Grundskola"from a Teacher's Perspective

Wänström, Anders January 2003 (has links)
I en rapport från Skolverket framkommer att elever uppger att de lär sig mest och bäst när matematiken är relevant och begriplig, verklighetsanknuten samt då undervisningen är varierad, flexibel och där monotona räkningar undviks (Skolverket 2003). Skulle kanske då utomhusmatematiken kunna vara ytterligare en metod för att förklara problem för elever, ge matematiken en verklighetsanknytning och samtidigt skapa variation i undervisningen? Det jag vill uppnå i arbetet är att beskriva hur utomhusmatematik kan användas som ett komplement till ordinarie matematikundervisning, sett ur ett lärarperspektiv. Detta har jag försökt svara på genom att ställa frågorna; Hur beskriver och resonerar undervisande lärare i grundskolans senare år om utomhusmatematik och elevernas lärande? Vilka faktorer påverkar/avgör om lärare använder sig av utomhusmatematik samt vilka utomhusmatematiska övningar ger lärarna exempel på? Jag har utgått från en explorativ ansats med ett hermeneutiskt perspektiv och som metod har jag använt mig av kvalitativa intervjuer där jag intervjuat sex lärare för att få svar på mina frågeställningar. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett arbetssätt där man använder sig av praktiska och konkreta matematikövningar som är verklighetsanknutna och som utförs utomhus. Majoriteten av eleverna tycker att det är positivt med utomhusmatematik och lärarna ser att elevernas lärande påverkas både direkt och indirekt. Några av de fördelar som nämnts är att eleverna använder fler sinnen vilket leder till ett annat tänkande som kan ge fördjupade kunskaper samtidigt som eleverna upptäcker vad matematiken kan användas till utanför klassrummet. Nackdelar finns, dels de som är påverkbara för läraren som exempelvis att det krävs vana för att utomhusmatematik ska ge bra resultat, dels de som är svåra att påverka för läraren till exempel schemat och skolkoden på skolan. Utomhusmatematiska övningar går att använda i ett flertal områden inom grundskolans matematik.
30

Problemlöseverhalten von Schülern beim Bearbeiten unlösbarer Probleme /

Burchartz, Birgit. January 2003 (has links)
Zugl.: Münster (Westfalen), Universiẗat, Diss., 2002.

Page generated in 0.0315 seconds