• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 66
  • 66
  • 33
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
11

Lärares erfarenheter av algebraundervisning i år 7-9 : En intervjuundersökning med sex lärare / Teachers' experiences of teaching algebra in school year 7-9

Svensson, Therése January 2006 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att ta reda på hur lärare kan undervisa i algebra för att underlätta för eleverna. De frågor som ställts är: Vad är viktigt att tänka på när man undervisar i algebra? och Vari ligger svårigheterna med algebra?. För att kunna besvara frågorna har det dels gjorts en litteraturstudie, dels intervjuer med sex lärare, som undervisar i år 7-9. De svårigheter med algebra som framkommit är bland annat att algebra upplevs som abstrakt och att det dessutom är ett ganska nytt område för eleverna i år 7-9. Eleverna kan få svårigheter som är kopplade till likhetstecknet och dolda tecken men också till översättningar och tolkningar av algebraiska uttryck. Det framgår av intervjuerna att lärare behöver arbeta med elevers motivation för algebra och mest av allt med elevers rädsla för algebra. Det poängteras att lärare behöver vara tydliga och påtala meningen med de olika momenten i matematiken och kopplingarna mellan dem för att underlätta elevernas lärande. Kunskapsmässigt behöver eleverna utveckla sitt tänkande från ett aritmetiskt till ett algebraiskt. Det framhålls att undervisningen ska leda fram till en koncentration på strukturen i algebra, på en förståelse av sammanhang och egenskaper. Det är också viktigt att inte glömma bort att eleverna behöver få möjlighet att öva på algebraiskt räknande. Eleverna behöver en automatiserad kunskap om hur man löser och behandlar något algebraiskt. Men också en förståelse för vad de gör, för att de ska känna sig trygga och säkra. Vikten av att eleverna får se olika strategier för ekvationslösning framgår av litteraturstudien och intervjuerna. Detta för att de ska ha möjlighet att utifrån den givna situationen kunna välja den strategi som passar bäst. De intervjuade lärarna framhåller att det hos elever finns ett motstånd mot att börja använda en formell strategi. För att övervinna detta motstånd använder läraren i introduktionen av en formell strategi svårare ekvation. Eleven kan härigenom se att det kommer sådana uppgifter där de inte klarar sig enbart med till exempel strategin att dölja det okända. Både litteraturstudie och intervjuer visar på att läraren behöver omtala för eleverna att de inte alltid kan se nyttan av det som görs för stunden. Kunskapen ska kunna leda fram till att eleverna får det lättare att lösa de uppgifter som kommer längre fram, kunskap att bygga vidare på. Det algebraiska språket behöver komma in tidigt i matematikundervisningen för att det ska kunna bli något naturligt för eleverna och inte uppfattas som något som är till för att försvåra deras vardag. Både avsaknaden av ett välutvecklat språk och begreppsförståelse inom matematiken gör att eleverna kan få svårigheter när de ska arbeta med algebra. Just ord- och begreppsförståelsen kan underlättas genom att eleverna till exempel själva skriver ordlistor.Det framkommer också av arbetet att lärare behöver använda matematiska termer i sin undervisning, för att göra orden/begreppen naturliga för eleven.
12

"Children selecting books in a library" : extending models of information behavior to recreational setting /

Reuter, Kara. January 2008 (has links)
Zugl.: College Park, MD., Univ. of Maryland., Diss., 2007. / Hergestellt on demand.
13

Källkritik, internet och undervisningq : Lärares uppfattningar av att lära elever källkritik av internetkällor inom samhällskunskapsämnet

Eriksson, Jenny January 2018 (has links)
I 2017 års revidering av läroplanen (Lgr 11) vässades skrivningarna runt källkritik i relation till digitaliseringen i skolan och i samhället i stort. Syftet med denna studie är att förstå hur samhällskunskapslärare ser på att lära elever källkritik av internetkällor i samhällskunskapsämnet. I detta syfte har de motiv, utmaningar och den praktik lärarna identifierar gällande att lära elever att vara källkritiska på internet undersökts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med 7 lärare på 3 skolor. Studien har en fenomenografisk metodansats och tar avstamp i fenomenografin och variationsteorin. Studien har identifierat lärarnas uppfattningar om nytta och utmaningar med undervisning av källkritik på internet. Vidare visas på lärarnas uppfattningar av källkritikens kunskaps- och lärandemål, liksom hur de jobbar med variation i undervisningen genom progressionsmodeller.
14

Läsprojekt och läsning i skolan : En jämförelse av läsvanor och attityder till skönlitteratur

Franzén, Anna January 2007 (has links)
Studien har syftat till att undersöka elevers attityd till läsning av skönlitteratur. Jag har jämfört enkät- och intervjumaterial från två olika skolor som arbetar med skönlitteratur i undervisningen på olika sätt. Den ena har sedan flera år tillbaka ett läsprojekt på skolan där skönlitteraturläsning inkluderas i, och ges undervisningstid i flera ämnen, och den andra arbetar mer traditionellt med läsning ungefär en lektion i veckan inom svenskämnet. Då underlaget i undersökningen är litet kan inga generella slutsatser dras, men det verkar som om eleverna som deltagit i läsprojektet, skola Ett, läser något mer på fritiden än eleverna på skola Två.
15

Att främja läslust i skolan : En systematisk litteraturstudie om hur skolan kan arbeta för att främja läslusten hos elever i årskurs 7–9

Svensson Ghorbani, Esther, Öberg, Josefine January 2022 (has links)
Elevers intresse för att läsa är avgörande för hur mycket de läser och hur goda läsförmågor de utvecklar. I Sverige finns en nedåtgående trend bland barn och unga gällande intresset för att läsa och skolan har därför en viktig roll i att främja elevers läslust på alla sätt den kan. Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur skolan kan främja läslusten hos elever i årskurs 7–9. Syftet med studien var att undersöka vad forskning säger om hur undervisningen så väl som skolmiljön kan främja elevers läslust. Data samlades in genom att systematiskt söka efter forskning såväl manuellt som i nationella och internationella databaser. Ett urval av forskning gjordes utifrån på förhand bestämda kriterier som motsvarar studiens syfte. Urvalet resulterade i totalt 13 forskningsstudier som sedan analyserades med metoden innehållsanalys. Resultatet av studien är att forskningen visar en mångsidig bild av hur skolan kan verka för att främja elevers läslust. De faktorer som forskningen främst visar ha potential att gynna elevers läslust har i studien sammanfattats i fyra övergripande teman: läsarens relation till texten, sammanhang för läsning, social miljö och materiell miljö. Till de mest avgörande sakerna som skolan kan göra för att främja elevers läslust hör god tillgång till litteratur och att skolan tillhandahåller läsande förebilder, såväl som att elever får möjlighet och hjälp att välja litteratur efter sina egna intressen, ges tillräcklig tid till läsning och tillfällen att samtala kring det lästa.
16

Vilket svenskämne presenteras i Lgr22? : En textanalytisk studie av en ny kursplan. / How is Swedish as a subject presented in Lgr22? : A text analytic study of a new syllabus.

Brundin, Josefin, Helsing, Emma January 2022 (has links)
Lgr22 ligger till grund för denna textanalytiska studie. Syftet med studien är att utveckla förståelse för den nya kursplanen. För att kunna analysera materialet har de teoretiska begreppen läroplansteori och Svedners ämnesargument använts. Genom en innehållsanalys av den nya kursplanen i svenska för högstadiet har olika ämnesargument och mönster vuxit fram. Materialet som har analyserats är svenskämnets kursplan i Lgr22. Skolverkets kommentarmaterial har använts för att ge en fördjupad förståelse för innehållet i Lgr22. Analysen synliggör vilket ämnesargument som förekommer och vilka mönster som går att tolka i Lgr22. Dessa mönster är språknormering, mätbar litteraturläsning, demokrati, arbete med genrer, digitalisering och kritiskt förhållningssätt.
17

Kunskapen har inte försämrats men förändrats

Granklint Enochson, Pernilla January 2005 (has links)
Sammanfattning1993 gjordes en studie i hur elever uppfattade olika genetiska och gentekniska begrepp. 2004 följdes denna studie upp. Båda undersökningarna är gjorda på samma skola och 186 elever deltog.Kunskapsmässigt var det inte någon större skillnad mellan de båda undersöknings tillfällena, vilket också visas i TIMMS- utredningen. Men man kan se att eleverna har förändrat sitt sätt att svara mellan de båda undersökningarna. 1993 fanns vardagsnära förklaringar till ord som DNA (Danska National Armen) och mutationer (muta). I de olika frågeställningarna fanns mer av miljörelaterade svar 1993, vid den här tidpunkten var den massmediala bevakningen av miljöproblemen mer grundligt.2004 associeras DNA till en mänsklig identifieringskod vars främsta användningsområde var att användas att spåra upp brottslingar. Ord som kloning (ett ord som inte nämndes 1993) ges nu vardagsnära förklaringar som delning, kopiering. Kunskapen om DNA ökar med åldern och i årskurs nio vet 2/3-delar av eleverna vad DNA är.Mutationer är ett annat genspecifikt ord som eleverna har svårt att tolka korrekt naturvetenskapligt. Cirka 40 % av eleverna i årskurs nio vet vad mutationer är för något. Ca 16% av årskurs nio eleverna hade förstått innebörden av vad kloning går ut på. Hälften av alla eleverna oavsett årskurs tror att delning och kloning är synonymer, detta har sin grund i att uttrycken ofta används som just synonyma uttryck i icke naturvetenskapliga sammanhang. Flickorna har en större kunskap om att generna finns lokaliserade. Redan i årskurs sju visste en tredje del av flickorna i årskurs sju att arvsanlagen fanns i alla cellerna. Medan en tredjedel av pojkarna i årskurs nio hade den felaktiga uppfattningen att arvsanlagen endast fanns i könet. Att generna är orsaken till att vi liknar våra föräldrar till utseendet visste 3/4 av årskurs sju till nio eleverna. Ingen elev hade grepp om att arvsanlagen/generna ständigt är aktiva med t ex protein syntesen under vår livstid. Däremot trodde eleverna att man ibland hade användning för arvsanlagen vid vuxen ålder exempelvis vid reproduktionen, styra åldrandet, ärftliga sjukdomar. Eleverna hade inte förståelsen att mutationer är en av de grundläggande förutsättningarna för att en ny art skall bildas.Eleverna ansåg själva att de i årskurs nio fått sin kunskap i genetik och genteknik från skola TV och föräldrar.
18

Användning av konst i bildundervisningen: möjligheter och hinder : En kvalitativ intervjustudie om användningen av konst i bildundervisningen i årskurs 7–9 och introduktionsprogrammet / The use of art in art education: possibilities and obstacles

Lindbom, Jonna January 2024 (has links)
Uppsatsens syfte var att undersöka hur användandet av konst ser ut i bildundervisningen hos de aktuella bildlärarna i årskurs 7–9 och introduktionsprogrammet samt vilka möjligheter och hinder som finns kopplat till detta. För att få svar på de här frågorna genomfördes en kvalitativ intervjustudie där fem bildlärare och en museilektor deltog. Materialet bearbetades med hjälpav en innehållsanalys och resultatet visade att informanterna använder konst på många olika sätt i bildundervisningen: som kunskapsgrund, som utgångspunkt i praktiska uppgifter, genom att prata om och analysera konst, arbeta med konsthistoria, offentliga utsmyckningar och installationer, genom aktiviteter utanför skolan (såsom konstvandringar och besök på konstmuseum), konstnärsbesök, processbaserad undervisning och ämnesövergripande samarbeten. Möjligheter med konsten är att ha den som inspirationskälla, referens och som förhållningssätt. Konsten ger möjlighet till samtal och diskussioner, bildning, kulturarv och klassutjämning. Den ger även möjlighet att göra aktiviteter utanför skolan och kan kopplas till elevers verklighet. Konstnärsbesök genom Skapande skola ger möjlighet att bjuda in en professionell konstnär till skolan. Hinder för konsten är bristen på tid, svårigheten att hitta och välja exempelbilder, bristande ekonomi samt risken att elever kopierar bilder när man visar konst i samband med uppgifter. Det kan även innebära mer administration, individuell vägledning och efterarbete. Elevers förväntningar på bildämnet och bristande erfarenhet av digitala medier kan också utgöra hinder för konsten i bildundervisningen.
19

Överbryggande av matematikbarriärer : Främjande av motivation och prestation för elever med utländsk bakgrund / Bridging Mathematical Barriers : Promoting Motivation and Achievement for Students with foreign Backgrounds

Gojak, Kemal January 2024 (has links)
Det har gjorts omfångsrika jämförande studier, både nationella och internationella, vilka antyder att elever med utländsk bakgrund presterar sämre i skolan när det gäller kunskapsnivå och resultat i matematik till skillnad från elever med inhemsk bakgrund. Denna studie undersöker på vilket sätt matematiklärare på högstadiet anpassar sin pedagogiska metodik för att överbrygga utmaningar och hinder samt öka motivationen och självförtroendet för dessa elever. Arbetets första frågeställning fokuserar på de konkreta utmaningar och hinder som matematiklärare berättar att elever med utländsk bakgrund stöter på i sin matematikinlärning. Den andra frågeställningen undersöker de strategier och metoder som matematiklärare använder för att skapa en inkluderande och stöttande inlärningsmiljö. Den tredje frågeställningen utforskar samarbetet mellan matematiklärare och andra relevanta aktörer för att skapa en stöttande undervisningsmiljö. Studien analyserades med sociokulturella perspektiv, anpassad undervisning och prestationsmotivation. Studien utgår ifrån kvalitativ metod med fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer. Baserad på lärarnas erfarenheter visar resultaten att det är framför allt språkliga problem och föräldrarnas utbildningsnivå som är det största hinder för kunskapsutvecklingen för elever med utländsk bakgrund. Vad gäller elevernas stöttning uppvisar lärarna många anvisningar bland annat: anpassad undervisning baserat på elevernas kunskapsnivå, skolans och vårdnadshavarens samarbete, inkluderande skolmiljö och variationer av undervisning.
20

Elevers erfarenheter av stöd under grundskolans senare år : En tillbakablick på stöd i läs- och skrivsvårigheter / Students´experiences of support during compulsory school year 7-9 : A retrospective view of support in reading and writing difficulties

Johansson, Ulla January 2015 (has links)
The purpose of this study is to describe some students' own experiences and involvement of remedial instruction during year seven to nine in compulsory school in Sweden. My hope is that the study may contribute in possible ways of supporting students in reading and writing difficulties. The study is qualitative with a life-world approach. Data were collected through semi-structured interviews with four upper secondary school students. The study is retrospective and describes the students´ experiences and perceptions of remedial instruction. The result shows that all four students have their unique perspectives on reading and writing difficulties or dyslexia as a phenomenon. As individuals, they have positive experiences of support and individual teachers´ commitment. These students interviewed have in common an experience of struggling and fight to get their rights respected, and that this has consuming power and energy that otherwise could have been used in the learning process. / Syftet med denna studie är att beskriva några elevers egna upplevelser och deltagande av stödinsatser under svenska grundskolans årskurser sju till nio. Min förhoppning är att studien kan bidra med möjliga vägar att stödja elever i läs- och skrivsvårigheter. Undersökningen är kvalitativ med en livsvärldsansats. Data har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med fyra gymnasieelever. Studien är retroperspektiv och eleverna har sett tillbaka på sin grundskoletid och beskriver sina erfarenheter och upplevelser av det stöd de fick då. Resultatet visar att alla fyra eleverna har sitt unika perspektiv på läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som fenomen. Som individer har de positiva erfarenheter av stödinsatser och enskilda pedagogers engagemang. Gemensamt har eleverna en upplevelse av att ha fått kämpa för att få sina rättigheter tillgodosedda och att detta tagit kraft och energi som annars kunnat komma deras lärprocess till gagn.

Page generated in 0.0229 seconds