• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 59
  • 5
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 66
  • 66
  • 33
  • 14
  • 14
  • 13
  • 13
  • 11
  • 10
  • 10
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 7
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Naturvetenskapens karaktär i skolan - En analys av läromedel i biologi

Törnkvist, Stina January 2021 (has links)
Följande studie ämnar undersöka hur läromedel i biologi angriper ämnet naturvetenskapens karaktär. Den bygger på de sju aspekter som Norman Lederman använt för att definiera naturvetenskapens karaktär på grund- och gymnasienivå: att det är skillnad mellan observation och slutsats, det är skillnad mellan lagar och teorier, naturvetenskapen är baserad på empiri, den är öppen för förändring, den är kreativ, den är subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Läromedlen analyseras både kvantitativt och med en hermeneutisk brukstextanalys. Resultatet visar att böckerna förmedlar att naturvetenskapen baseras på empiri och till viss del att det är skillnad mellan observationer och slutsatser. De missar dock att förmedla att dagens naturvetenskap är föränderlig, subjektiv och beroende av sitt kulturella sammanhang. Den huvudsakliga slutsatsen är därför att författarna lagt den största vikten vid att förmedla en bild av naturvetenskapens pålitlighet.
32

”De kanske lämpade” – verbfraser och deras användning i åtta texter av andraspråkselever på yrkesintroduktion

Klintborg, Carl January 2021 (has links)
Många elever på yrkesintroduktion når inte kunskapskraven i svenska som andraspråk, åk 9. För att nyansera bedömningen görs en inplacering i nivåmodellen enligt processbarhetsteorin. För att studera nivån undersöks verbfrasens betydelse i 8 elevtexter från introduktionsprogrammet yrkesintroduktion. Resultatet visar att flera elever processar på nivå 4 och 5 inom processbarhetsteorin och det är möjligt att en del elevtexter ses som mer avancerade och därför närmare godkänt. I uppsatsen hävdas att en bedömning enligt processbarhetsteorin kan visa en ’second opinion’ i vilken elever som använder mer avancerade grammatiska strukturer ligger närmare ett godkänt betyg. Om detta räcker för ett godkänt betyg måste dock avgöras från fall till fall. I uppsatsen diskuteras därför bedömning utifrån nyanser och konsekvenser som en användning av processbarhetsteorins modell kan utgöra. / <p>Svenska som andraspråk</p>
33

Novellpraliner, tunga klassiker eller ungdomsromaner – didaktiska val av texter i skolans senare år

Johansson, Stina, Oda, Rita January 2019 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare i grundskolans senare år och gymnasiet ser på litteratur och vilka didaktiska resonemang lärare för när det kommer till skönlitteratur i undervisningen. Vi har även ämnat undersöka hur lärare förhåller sig till en litterär kanon. I vår undersökning har vi valt att genomföra kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex lärare på såväl högstadie- som gymnasieskolor. Till vår hjälp i arbetet har vi använt oss av forskning såsom bland annat Malmgrens tre ämneskonceptioner. Resultatet visar att lärare förhåller sig olika och har varierande synsätt på litteratur och frågor som rör ämnesdidaktik. Lärarna i vår undersökning har till största del ett negativt förhållningssätt till en eventuell kanon, med reservation för att den skulle kunna vara av godo om fler aspekter togs i beaktande. Resultatet visar även att de flesta lärarna i vår undersökning medvetet eller omedvetet rör sig i svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, men vi har även kunnat se att de lutar sig åt svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne. Vår slutsats är att alla våra intervjuade lärare anser att litteratur är av största vikt och att det kan gynna elever i deras lärande. Vi har även kommit fram till att lärarna inte explicit nämner de didaktiska frågorna när det kommer till litteraturundervisning, utan att de implicit för en didaktisk diskussion kring detta.
34

"Människor vill ju vara delaktiga": lärares reflektioner om inkludering i klassrum på högstadiet där svenska och svenska som andraspråk undervisas integrerat

Lilja, Cornelia, Påhlsson, Maria January 2020 (has links)
I den svenska grundskolan finns två svenskämnen, svenska (sve) och svenska som andraspråk (sva), och organiseringen av dessa ser olika ut. De undervisas i vissa fall integrerat och i andra fall åtskilt. När det gäller integrerad undervisning ser vi två utmaningar. Den ena är ämnesdidaktisk och handlar om att de båda ämnena måste undervisas parallellt, ofta av lärare utan sva-behörighet. Den andra rör samhälleliga maktrelationer som följer med in i klassrummet. Syftet med vår undersökning är att få ökade kunskaper om hur svensklärare som undervisar i svenska och svenska som andraspråk integrerat på högstadiet förhåller sig till inkludering, med hänsyn till denna undervisningsform och dess potentiella utmaningar. Frågeställningarna rör hur lärare i integrerade klasser resonerar om sin undervisning, om inkludering och om dagens och framtidens två svenskämnen.För att undersöka detta genomfördes intervjuer och observationer med två lärare som undervisar i integrerade sve-/sva-klasser. Materialet analyserades sedan genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkommer en positiv syn på att undervisa ämnena integrerat och att eleverna här kan fungera som resurser för varandra, särskilt när eleverna kommit en bit i sin språkutveckling. Lärarna betonar vikten av relationer, både mellan elever och mellan lärare och elev. De ser svårigheter med dagens svenskämnen, och skulle gärna se ett svenska för nyanlända. En av lärarna uttrycker också en önskan om ett vidgat svenskämne.Resultatet tolkades utifrån tre teoretiska perspektiv: sociokulturell teori, såsom den beskrivs av Säljö (2014), Nilholm och Göranssons (2014) gemenskapsorienterade perspektiv på inkludering och Cummins (2017) teori om identitetsförhandlingar. Utifrån tolkningen drar vi slutsatserna att det inte finns några hinder med en integrerad undervisning, med undantag för nyanlända elever, att lärarens inställning spelar roll och att relationer är viktiga. Dessutom finns indikationer på att svenskämnet bör vidgas och inkludera många av de flerspråkiga elever som idag läser sva, samtidigt som ett svenska för nyanlända bör införas för att möta språkliga behov hos nya inlärare av språket.
35

Begrepp inom elektromagnetism i fysikläromedel för årskurs 7-9 / Electromagnetic concepts in swedish physics textbooksused in lower secondary school

Bodenhall, Sandi January 2022 (has links)
Studien är ett examensarbete i lärarutbildningen kopplat till fördjupningsämnet fysik. Läromedel spelar en stor roll i grundskolan när elever undervisas i fysik. Oerfarna lärare tillförlitar sig i högre grad till läromedel som då får en kvalitetssäkrande funktion. Valet av läromedel styrs av många faktorer och egna jämförelser kopplade till böckernas innehåll kan vara svåra att göra.  Syftet med studien är att jämföra och se ifall det finns skillnader och likheter i hur de vanligaste läromedlen i svensk skola behandlar ämnesområdet elektromagnetism i årskurs 7–9. Fem av de vanligaste läromedlen i fysik för årskurs 7–9 undersöktes i denna studie. Studien bygger på en fenomenografiskt forskningsansats. Det är en ämnesspecifik kvalitativ innehållsanalys av olika läromedel för grundskolans senare del där naturvetenskapliga begrepp med förklaringar studeras. De frågeställningar som studien försöker besvara är:  Vilka begrepp använder olika läromedlen i arbetsområdet elektromagnetism i årskurserna 7–9?  Hur väl förklaras de begrepp som används inom området elektromagnetism utifrån en språkutvecklande kunskapsnivå?  Resultatet visar att de olika läromedlen skiljer sig åt när det gäller begreppsmängd och texternas svårighetsgrad. Läromedlet Spektrum Fysik behandlar flest begrepp i sina skriftliga beskrivningar och läromedlet från NE innehåller minst. Texternas uppbyggnad visar på likheter i samtliga läromedelstexter. I analysen diskuteras de olika läromedlens för och nackdelar kopplat till den undervisande lärarens ämneskompetens.
36

Matematikundervisning med digitala medel – kan de bidra till kommunikativ interaktion? / Digital tools in mathematics education – can they contribute to communicative interaction?

Lind, Diana, Svensson, Henrik January 2021 (has links)
Denna kunskapsöversikt har skrivits med syfte att ta reda på vad tidigare forskning visar om hur digitala medel kan bidra till interaktion i matematikundervisningen. Informationssökningen gjordes utifrån frågeställningen som skulle besvaras av kunskapsöversikten. Resultaten visar att de dynamiska digitala medel, där eleverna får möjlighet att laborera och ändra variabler inne i själva programmet, ger möjlighet och inbjuder till interaktion och kommunikation mellan eleverna samt mellan lärare och elever. Dock visar resultaten att digitala medel utan dynamisk funktion som till exempel online lärobok i algebra inte ger några effekter på interaktionen mellan elever eller mellan elever och lärare. Resultaten visar också att vilket digitalt medel som helst kan fungera multimodalt när kommunikationen och interaktionen mellan elever är i fokus. Betydelsen av lärarens roll i klassrum där digitala medel används för att främja interaktionen och kommunikationen mellan elever nämns också i resultaten.
37

Variabelbegreppet

Koppenaal, Carolin January 2013 (has links)
Syftet med detta arbete är att studera hur elevers uppfattning av variabelbegreppet utvecklas mellan årskurs 7 till 9. Internationella tester visar att svenska elever i årskurs 8 har svårt för det matematiska begreppet variabler samtidigt som skolverket har konstaterat att variabelbegreppet är viktigt för förståelsen av matematiken på gymnasienivå. Inom forskningsprojektet Concepts in Secondary Mathematics gjorde forskaren D. E. Küchemann på 1980-talet en klassificering av elevers uppfattning av variabelbegreppet. Denna klassificering i 6 stadier används av bland annat skolverket och har även använts i denna studie. Küchemann ansåg att de flesta elever i åldrarna 13-15 inte hade möjlighet att helt uppfatta variabelbegreppets korrekta innebörd, en slutsats som blivit kritiserad. Jag ville således undersöka om jag kunde klassificera och mäta en utveckling i elevers uppfattning av variabelbegreppet enligt Küchemanns stadier. Jag studerade elever i årskurs 7 till 9 och använde mig av en enkätundersökning.Resultatet visade på en mycket tydlig utveckling av elevernas uppfattning av variabelbegreppet. I motsats till Küchemanns undersökning visade eleverna i årskurs 8 och 9 att de hade en uppfattning av variabelbegreppet som hör hemma i klassificeringens tre högre stadier. Däremot visade det sig att vara mycket svårt att klassificera uppfattningen hos de elever, övervägande från årskurs 7, som hade en uppfattning som representeras av de tre lägre stadierna. Jag anser att dessa tre lägre stadier är missuppfattningar och studiens resultat har fått mig att reflektera över hur konkretiseringar som används inom matematikundervisningen påverkar elevers förståelse.
38

Variation i hur läromedel i årskurs 7–9 presenterar likhetstecknets kritiska aspekter : En läromedelsanalys utifrån variationsteorin om en läromedelsseriers möjlighet att främja en god förståelse av likhetstecknet i årskurs 7–9

Leijon, Ebba January 2022 (has links)
Elever möter likhetstecknet inom matematiken i alla årskurser i skolan. Det är viktigt att eleverna får en god förståelse av likhetstecknet vilket är en av grundstenarna inom matematiken. Läroplanens centrala innehåll för algebra lyfter fram likhetstecknets betydelse i lågstadiet, i mellan– och högstadiet ska eleven ha en god förståelse av likhetstecknet och denna kunskap ska byggas vidare. Dock brister ofta den kunskapen och eleven saknar därmed ett algebraiskt tänkande och får problem med algebra, vilket har visat sig i internationella kunskapsmätningar. Orsakerna till den bristande kunskapen av likhetstecknet kan vara många men forskning har lyft fram läromedel som en av orsakerna. Syftet med denna studie är att belysa hur ett svenskt läromedel presenterar likhetstecknet inom området algebra och belysa progressionen av hur symbolen presenteras från årskurs 7 till årskurs 9. För att uppfylla studiens syfte gjordes en textanalys och det var utifrån variationsteori med deduktiv ansats som var den teoretiska grunden. Utifrån variationsteorin var likhetstecknet lärande objektet och de kritiska aspekterna var operation på båda sidor, position, substitution och ekvivalens. Resultatet för studien visade att alla kritiska aspekter av lärandeobjektet presenterades genom olika variationsmönster dock skiljde sig mängden av dessa åt. Det innebär att lärare måste vara medvetna om läromedlets presentation av lärandeobjektets kritiska aspekter i undervisningen för att kunna kompensera eventuella brister i läromedel de använder.
39

Förlåta eller kritisera historien : En läromedelsstudie av nationella självbilder i läromedelsbeskrivningar av andra världskriget i svenska och finlandssvenska läromedel för åk 7–9

Jernberg, Olle January 2023 (has links)
Syftet med den här uppsatsen är att fördjupa förståelsen för hur några centrala händelser under andra världskriget framställs i svenska och finlandssvenska läroböcker i historia. Framför allt undersöks om läroböckernas innehåll präglas av en kritisk eller förlåtande hållning gällande de båda ländernas relation till Tyskland, finlandshjälpen, och finska krigsbarn. De frågor som ställs för att uppnå syftet är: Hur framställs Sveriges respektive Finlands relation till Tyskland under andra världskriget i läroböckerna? Hur framställs finlandshjälpen i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? Hur framställs finska krigsbarn i de svenska och finlandssvenska läroböckerna? De material som undersöktes bestod av sju läroböcker, fem från Sverige och två finlandssvenska läroböcker. De svenska läroböckerna är inte äldre än fyra år och har valts ut genom sökningar ur biblioteks databaser och koll av tidigare forskning. De finlandssvenska läroböckerna är rekommenderade av Förbundet för lärare i historia och samhällslära. Metoden för själva analysen består av att undersöka läroböckernas urval samt deras förlåtande eller kritiska perspektivmarkörer och värdeomdömen. Den tidigare forskning har visat att andra undersökningar av äldre svenska och finsk-svenska läroböcker nämner finlandshjälpen mycket men inte krigsbarn särskilt. Tidigare forskning lyfter också att äldre läroböcker har haft vitt skilda uppfattningar om hur den svenska neutraliteten ska uppfattas. Uppsatsen visar att finlandshjälpen inte nämns i de finlandssvenska läroböckerna vid fler än ett tillfälle, men har en tydlig plats i de svenska läroböckerna. Finska krigsbarn får ta mer plats i de finlandssvenska läroböckerna än de svenska. Gällande de förlåtande och kritiska markörerna så är läroböckerna jämförelsevis mer förlåtande än kritiska, de finlandssvenska läroböckerna är dock mer kritiska än de svenska.
40

Lärares uppfattningar om hur elevers målbilder i teknikundervisning påverkar deras lärande i årskurserna 7-9 / Teachers’ perceptions of how secondary school students’ learning targets in technology studies affect their learning

Sultan Kadir, Abdulrahman January 2023 (has links)
Studiens syfte är att belysa lärares uppfattningar om hur elevers målbilder i teknikundervisning påverkar deras lärande i årskurserna 7-9. För att genomföra undersökningen formulerades två frågeställningar: Vilka uppfattningar har lärare om hur väl och på vilka sätt elevers målbilder stämmer med lärarens? - Vilka uppfattningar har läraren om hur elevers målbilder i jämförelse med lärares påverkar deras lärande?  För att undersöka frågeställningarna intervjuades fem tekniklärare i årskurserna 7-9. Det framkom tydligt av samtliga lärare att om eleverna uppfattade lektionsmålen, kunde eleverna även nå lektionsmålen enklare. Undersökningen riktar ljuset mot lärarnas gemensamma betoning på att kommunicera tydliga lektionsmål för att etablera ömsesidig förståelse och förväntan. Vidare markerar de vikten av en klar och konkret målbild för eleverna, vilken anses vara avgörande för att öka engagemang och motivation. En enad ståndpunkt bland lärarna är att elevernas uppfattning om lektionsmålen har en betydande påverkan på deras inlärning. När elever delar samma målbild som lärarna och förstår förväntningarna ökar chansen att målen uppnås. Lärarnas vanliga praxis att avsluta lektioner genom att fråga eleverna om deras nyligen förvärvade kunskaper, i syfte att snabbt ge återkoppling och säkerställa förståelsen av innehållet, illustrerar detta på ett tydligt sätt. Samtidigt konstaterar vissa lärare svårigheter med formativ bedömning och hur elever ibland lägger större vikt vid resultat och betyg än att aktivt engagera sig i sitt eget lärande.  Slutligen kan slutsatsen dras att lärarnas uppfattningar om elevers målbilder och deras påverkan på lärandet överensstämmer med tidigare forskning som betonar vikten av att skapa en gemensam förståelse och tydliga mål. Vidare framhävs vikten av att stödja elevernas förmåga att strukturera, övervaka och anpassa deras eget lärande, samt utveckla metakognitiva färdigheter.

Page generated in 0.0286 seconds