In this qualitative interview study, four upper secondary school English teachers shared their views on writing in an English classroom, and their views on AI-tools and their advantages and disadvantages related to their work as English teachers. The study shows that these teachers practice writing with their pupils to help them become better writers. They also support their students by using example texts to teach specific genres and styles and provide feedback to guide their pupils. Furthermore, the study shows that the teachers see AI-tools as tools for inspiration for both students and teachers. However, they also mentioned that one downside is that students often try to find shortcuts with AI-tools, rather than using them to improve their writing.

Detta arbete syftar till att utvärdera potentialen hos en GPT-modell för att effektivisera redaktörers arbete med att generera textinnehåll för olika produkter. Den huvudsakliga frågeställningen är: ”Går det att integrera en GPT-modell i redigeringsplattformen TinyMCE för att effektivisera redaktörers arbete med att generera textinnehåll för olika produkter inom ett e-handelsföretag?” Arbetet fokuserar på att underlätta redigeringsarbetet för redaktörer genom att erbjuda en integrerad lösning för textgenerering, vilket förväntas öka produktiviteten och kvaliteten på de genererade texterna. Arbetet resulterade i utvecklingen av ett AI-verktyg som integrerats med redigeringsplattformen TinyMCE, där GPT-modellen fungerar som motor för textgenereringen. Resultatet visar att det utvecklade verktyget effektivt kan producera textinnehåll med god kvalitet och relevans. Genom att erbjuda en användarvänlig och integrerad lösning för redaktörer förväntas verktyget bidra till ökad produktivitet och effektivitet i redigeringsprocessen. Eftersom GPT-modellen tenderar att utforma generaliseringar och dra egna slutsatser när den tillhandahållna informationen är otydlig, bör det noteras att verktyget inte är autonomt. Det är av yttersta vikt att redaktörerna noggrant granskar resultatet för att säkerställa att det återgivna textinnehållet är korrekt. / This research aims to evaluate the potential of a GPT-model to streamline editors work in generating textual content for various products. The main research question is: ”Is it possible to integrate a GPT model into the TinyMCE editing platform to streamline editors work in generating text content for various products within an e-commerce company?” The focus is on facilitating the editing process for editors by providing an integrated solution for text generation, which is expected to increase productivity and the quality of the generated texts. The work resulted in the development of an AI tool integrated with the TinyMCE editing platform, where the GPT-model serves as the engine for text generation. The findings demonstrate that the developed tool can effectively produce satisfactory quality and relevant textual content. By offering a userfriendly and integrated solution for editors, the tool is expected to contribute to increased productivity and efficiency in the editing process. However, it should be noted that since the GPT-model tends to generalize and draw its own conclusions when the provided information is insufficiently clear, the tool is not autonomous. It is crucial for editors to carefully review the output to ensure the accuracy and truthfulness of the rendered textual content.

Studiens syfte var att undersöka och få en djupare förståelse för rekryterares uppfattning av AI som rekryteringsverktyg. För att besvara syftet genomfördes semistrukturerade intervjuer med sex respondenter vars huvudsakliga arbetsuppgift var rekrytering. Intervjuerna analyserades sedan med tematisk analys där tre huvudteman med respektive underteman identifierades. Huvudresultatet visade på att respondenterna varken litar på sig själva eller på AI till hundra procent, de belyser vikten av att människor ska ta dem slutgiltiga besluten samt identifierades en oro kring teknikens framfart. De beskrev även att AI är viktigt för att vara konkurrenskraftig då det finns andra aktörer på marknaden som tävlar om samma kunder, det krävs då att leverera kvalitetssäkra och effektiva processer. Sammantaget har AI gjort stora framsteg inom rekryteringsvärlden och används på olika sätt för att optimera processen, trots att verktygen idag inte fungerar felfritt är det effektivare än att inte använda dem.

I takt med den teknologi som har expanderat i samhället har organisationer, b.la rekryterings- och bemanningsföretag, med glädje valt att implementera artificiell intelligens (AI) för att underlätta sina arbetsuppgifter på ett kostnadseffektivt sätt. I samband med detta har fördomar och diskriminering varit en stor fråga i relation till AI-drivna rekryteringsprocesser. Arbetet syftar till att undersöka vilka åtgärder organisationer kan ta för att hantera fördomar i AI-drivna rekryteringsprocesser utifrån svenska aktörers föreställningar. Arbetet syftar även till att förstå hur svenska aktörer ställer sig i relation till de etiska överväganden och den etiska processen som bör tas hos organisationer som använder sig av AI-verktyg i rekryteringsprocessen. Vi vill forska vidare kring hur fördomar ska åtgärdas i en AI-driven rekryteringsprocess och utgå ifrån Sverige. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod för att få en djupgående insyn och dessutom forma en god relation med respondenterna. Resultatet visar att fokuset ligger på aktörerna i organisationerna i relation till AI-verktygen. Detta är för att övervaka individernas egna fördomar. Det är främst den etiska processen och etiska överväganden som presenteras i arbetet är det som krävs för att organisationer ska kunna hantera eventuella fördomar som kan dyka upp i AI-driva rekryteringsprocesser.

This study examined how Swedish digital marketers use AI and its impact on their workflow, as well as the limitations of adopting AI for digital marketing. Semi-structured interviews were performed with Swedish digital marketing professionals, and a thematic analysis was conducted to identify themes and patterns that appeared in the data collection.  The software used by participants varied, but all seven utilized ChatGPT. Five used Google Ads and Google Analytics, three used Adobe software (including Adobe Firefly and Photoshop), and two used Midjourney. Other software was also used independently by participants. The findings indicate that AI has enhanced perceived productivity and proved valuable to marketers. Those who employed AI technology reported more effective work sessions and shorter work completion times. However, the study also identified significant limitations of AI in digital marketing. These limitations include AI's inability to match human creativity, which limits the development of creative brand storylines, campaign designs, and content production. Additionally, issues with the tone and accuracy of generative AI content highlight the need to maintain authenticity and reliability in marketing communications. Marketers expressed concerns about the accuracy and quality of AI-generated information and sought clearer guidelines and regulations regarding the use of AI tools.

Att ständigt behöva ändra sitt arbetssätt är något som är vanligt inom IT-branschen. Genom att anpassa sig till artificiell intelligens (AI) kan företag och individer dra nytta av fördelarna med tekniken. Däremot finns det en del utmaningar som är centrala att känna till. Syftet med studien är att undersöka hur programmeringsyrken potentiellt kommer att förändras och vilka utmaningar som behöver bemötas under utvecklingen. Genom en kvalitativ metod, intervjuades sex respondenter med varierande bakgrund och yrkesroller inom programmering. I syfte att undersöka deras perspektiv på AI-verktygens utveckling för att möjliggöra jämförelser gentemot teorin under olika teman som uppstod. Resultatet från studien visar på en osäkerhet kring hur AI-verktyg får användas, hur det genererade materialet får tillämpas och delade åsikter kring arbetsmarknadens utveckling. Vidare ser vi att företag och arbetstagare använder AI-verktyg med en viss försiktighet på grund av att juridiken kring AI inte är helt fastställd. Däremot visar resultatet att AI-verktygen effektiviserar arbetet för programmerare och kan användas som kreativ stöttning i utvecklingsprocessen. Rekommendationer för vidare studier inkluderar att undersöka ett specifikt yrke, användningen av ett specifikt AI-verktyg eller att se på skillnader utifrån använt programspråk. / Constantly needing to change one's way of working is common in the IT industry. By adapting to artificial intelligence (AI), companies and individuals can take advantage of the benefits of the technology. However, there are some challenges that are important to be aware of. The purpose of this study is to investigate how programming professions may potentially change and what challenges need to be addressed during this development. Using a qualitative method, six respondents with varying backgrounds and professional roles in programming were interviewed to examine their perspectives on the development of AI tools, to enable comparisons with theory under different themes that emerged. The results of the study show uncertainty about how AI tools can be used, how the generated material can be applied, and divided opinions on the development of the job market. Furthermore, we see that companies and employees use AI tools with some caution due to the fact that the legal aspects of AI are interpreted as a gray area. However, the results show that AI tools streamline the work of programmers and can be used as creative support in the development process. Recommendations for further studies include investigating a specific profession, the use of a specific AI tool, or examining differences based on the programming language used. The following essay is written in Swedish.

Generativ AI är ett fenomen som har blivit populärt under de senaste åren vilket har medfört utvecklingen av AI-verktyg. Dessa verktyg kan lösa specifika lösningar inom olika fält inklusive inom UX-design. Där en ny aspekt av Mänsklig-Dator-Interaktion (MDI) har utvecklats mot Människa-AI-Interaktion (MAII). Syftet med denna studie är att undersöka UX-designers användning av AI-verktyg inom skissandet. Studien genomfördes med sju semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys. Resultatet presenterar respondenternas perspektiv och tankar kring tillämpningen av de AI-verktyg som används idag. Alla respondenter är överens om att användningen av AI-verktyg gjorde att arbetet blev mer effektivt. Begränsningarna alternativt utmaningarna var att företag bör överväga att införa en tydlig AI-policy för att säkerställa att AI-verktyg används säkert och ansvarsfullt. Studien avslutas med att en stor vikt läggs på mänsklig kreativitet och förståelse för användarens behov är en viktig del gällande användning av AI-verktyg. / Generative AI is a phenomenon that has become popular in recent years, leading to the development of AI tools. These tools can solve specific problems in various fields, including UX design. This has led to the development of a new aspect of Human-Computer Interaction (HCI) towards Human-AI Interaction (HAII). The purpose of this study is to investigate UX designers' use of AI tools in sketching. The study was conducted with seven semi-structured interviews and a thematic analysis. The results present the respondents' perspectives and thoughts on the application of the AI tools used today. All respondents agree that using AI tools made their work more efficient. Limitations or challenges were that companies should consider implementing a clear AI policy to ensure that AI tools are used safely and responsibly. The study concludes that a great deal of emphasis is placed on human creativity and understanding the needs of the user is an important part of using AI tools.

I takt med den teknologi som har expanderat i samhället har organisationer, b.la rekryterings- och bemanningsföretag, med glädje valt att implementera artificiell intelligens (AI) för att underlätta sina arbetsuppgifter på ett kostnadseffektivt sätt. I samband med detta har fördomar och diskriminering varit en stor fråga i relation till AI-drivna rekryteringsprocesser. Arbetet syftar till att undersöka vilka åtgärder organisationer kan ta för att hantera fördomar i AI-drivna rekryteringsprocesser utifrån svenska aktörers föreställningar. Arbetet syftar även till att förstå hur svenska aktörer ställer sig i relation till de etiska överväganden och den etiska processen som bör tas hos organisationer som använder sig av AI-verktyg i rekryteringsprocessen. Vi vill forska vidare kring hur fördomar ska åtgärdas i en AI-driven rekryteringsprocess och utgå ifrån Sverige. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod för att få en djupgående insyn och dessutom forma en god relation med respondenterna. Resultatet visar att fokuset ligger på aktörerna i organisationerna i relation till AI-verktygen. Detta är för att övervaka individernas egna fördomar. Det är främst den etiska processen och etiska överväganden som presenteras i arbetet är det som krävs för att organisationer ska kunna hantera eventuella fördomar som kan dyka upp i AI-driva rekryteringsprocesser. / As technology has expanded in society, organizations, such as recruitment and staffing companies, have been happy to implement artificial intelligence (AI) to facilitate their tasks in a cost-effective way. In this context, prejudice and discrimination has been a major issue in relation to AI-driven recruitment processes. The work aims to investigate what measures organizations can take to manage prejudice in AI-driven recruitment processes based on Swedish actors' perceptions. The work also aims to understand how Swedish actors positionthemselves in relation to the ethical considerations and the ethical process that should be taken by organizations that use AI tools in the recruitment process. We want to further research how prejudices should be addressed in an AI-driven recruitment process and start from Sweden. The study has been conducted through a qualitative method to gain an in-depth insight and also form a good relationship with the respondents. The results show that the focus is on the actors in the organizations in relation to the AI tools. This is to monitor the individuals' own biases. It is mainly the ethical process and ethical considerations presented in the work that are what is required for organizations to be able to manage any biases that may emerge in AI-driven recruitment processes.

Creative artificial intelligence (AI) is often explored in terms of machine intelligence on a philosophical basis. As a counter-reaction, there have been calls for user-centered creative AI. This thesis aims to make visible creative practitioners’ needs, values, and ethical perspectives that might inform us on the construction of future creative AI tools. It also discusses the need for pragmatic aesthetics as a holistic design approach. Five artists of different backgrounds were invited to a co-speculative workshop where they expressed their thoughts and imaginings regarding creativity, creative tools, and AI. The results suggest that we need to be mindful of virtue ethics, N-creativity, exploration, intuition, trust, and agency when designing creative AI tools. Furthermore, the findings were used to propose design sensitivities aimed at AI researchers and designers. Future research is needed in order to make conclusions about the practical value of the proposed design sensitivities. / Kreativ artificiell intelligens (AI) undersöks ofta i termer av maskinintelligens med filosofiska grunder. Som en motreaktion har det förordnats mer användarcentrerad kreativ AI. Denna avhandling syftar till att synliggöra kreativa utövares behov, värderingar och etiska perspektiv som kan informera oss om hur framtida kreativa AI-verktyg bör konstrueras. Den diskuterar även behovet av pragmatisk estetik som en holistisk designstrategi. Fem konstnärer av olika bakgrund deltog i en samspekulativ workshop där de uttryckte sina tankar och föreställningar om kreativitet, kreativa verktyg och AI. Resultaten pekar på att dessa verktyg bör designas med begrepp som dygdetik, N-kreativitet, utforskande, intuition, tillit och datainverkan i åtanke. Vidare användes resultaten för att föreslå designkänsligheter riktade till AI-forskare och designers. Vidare forskning krävs för att kunna dra slutsatser kring designkänsligheternas praktiska nytta.

Syntetisk media är en form av manipulerat eller genererat innehåll som skapas med hjälp av avancerad AI. Denna teknik har potentialen att revolutionera skapandet av medieinnehåll men medför också betydande utmaningar, som spridning av desinformation. Denna studie utforskar de konsekvenser som syntetisk media har för nyhetsmedia, som traditionellt följer strikta journalistiska standarder. Verktyg som skapar syntetisk media har potentialen att effektivisera delar av nyhetsproduktionen och frigöra tid till andra uppgifter. I takt med att syntetisk media utvecklas blir det svårare att verifiera äktheten hos audiovisuell media. Studien undersöker syntetisk medias betydelse för nyhetsmedia genom empirisk datainsamling med respondenter som är yrkesverksamma inom svensk nyhetsmedia. Studiens slutsats resulterade i fyra rekommendationer riktade till nyhetsmedieindustrin för att hantera utvecklingen, inklusive implementering av AI-policyer, teknisk utbildning, förbättrade verifieringsprocesser och ökade investeringar i faktagranskning. / Synthetic media is a form of manipulated or generated media created using advanced AI. This technology has the potential to revolutionize news media production, but it also poses several challenges that need to be addressed and remedied, one of them being the increased risk of disinformation deployment. As the technology behind synthetic media evolves, it also challenges the journalistic principles that the news media industry are built upon. Thus this study aims to explore the implications that synthetic media has on the news media industry, through empirical data collected from interviews with Swedish news media professionals. The findings of the study conclude a number of key strategies that the news media industry are recommended to implement to maintain their credibility, while also adapting to the development of AI and synthetic media. The strategies include implementing AI policies, providing essential AI education, enhancing verification and detection processes, and further investing in specialized fact-checking desks. Furthermore, the findings of the study highlights the need of implementing a holistic approach that combines technical solutions, with journalistic expertise and legislative measures to maintain public trust in news media. The study also calls for further research to understand the broader implications of synthetic media across the industry.